Andningsförmåga beskriver hur bra materialet är på att transportera bort fuktig luft och vattenånga från kroppen. Det här påverkar hur arbetskläder hanterar värme och fukt när man rör på sig.
Andningsförmåga mäts i gram per kvadratmeter per 24 timmar (g/m²/24h). Det visar mängden vattenånga som kan passera genom en kvadratmeter tyg under en dag.
Testet är tänkt att efterlikna kroppens naturliga fuktavgivning. Högre värden? Då andas plagget bättre.
Typiska siffror ligger någonstans mellan 5 000 och 30 000 g/m²/24h. Processen bygger på att vattenånga från kroppen letar sig ut genom materialets pyttesmå porer.
Moderna funktionsplagg använder membran som släpper igenom ånga men stoppar större vattendroppar.
Bra andningsförmåga förhindrar att du blir överhettad och svettig när du jobbar. Om skyddskläderna inte ventilerar ordentligt kan det bli riktigt obekvämt, eller till och med farligt.
Fördelar med andande material:
I miljöer där man rör sig mycket är andningsförmåga extra viktig. Tyger som inte transporterar bort fukt ordentligt gör att det bildas en fuktig zon mellan kläderna och huden.
Det påverkar faktiskt både prestation och säkerhet.
Andningsförmåga och vattentäthet är två olika egenskaper, men de behöver funka ihop i skyddskläder. Vattentäthet mäts i millimeter vattenpelare och visar hur mycket vatten som krävs för att tränga igenom materialet.
Jämförelse:
| Egenskap | Mätning | Funktion |
|---|---|---|
| Andningsförmåga | g/m²/24h | Släpper ut vattenånga |
| Vattentäthet | mm vattenpelare | Blockerar vattendroppar |
Moderna arbetskläder försöker hitta en balans mellan de här egenskaperna med hjälp av tekniska membran. Porerna i materialet är för små för vattendroppar men stora nog för vattenånga.
Resultatet? Kläder som står emot regn men ändå låter kroppen andas.
Andningsförmågan i arbetskläder mäts med standardiserade metoder som MVTR och RET, enligt internationella standarder. EN343-standarden sätter gränsvärden och klassificeringar för vattenånggenomgång i regn- och skyddskläder.
MVTR (Moisture Vapor Transmission Rate) mäter mängden vattenånga som passerar genom ett tyg per tidsenhet och yta. Testet görs i en kontrollerad miljö – fuktig luft på ena sidan, torr luft på den andra.
RET-värdet (Resistance to Evaporative heat Transfer) visar tygts motstånd mot vattenångtransport. Det uttrycks i m²·Pa/W och fungerar lite tvärtom mot MVTR – lägre RET är bättre.
RET-mätningen följer ISO 11092-metoden. Ett tygprov placeras mellan två klimatkammare med olika fuktighet, och systemet mäter energin som krävs för att hålla temperaturen konstant när ånga passerar.
RET-skalan går från 0 till över 30 m²·Pa/W. Lägre värden = bättre andningsförmåga.
Värden under 6 räknas som riktigt bra, medan över 20 är ganska begränsande.
MVTR mäts i gram per kvadratmeter per 24 timmar (g/m²/24h). Ju högre MVTR, desto bättre släpper tyget igenom vattenånga.
Professionella arbetskläder bör ha MVTR-värden över 8000 g/m²/24h för att kännas bekväma.
Det finns också klassificeringar där klass 1 är grundläggande prestanda, och högre klasser står för bättre andningsförmåga.
EN343-standarden reglerar regnkläders prestanda och ställer krav på vattenånggenomgång. Standarden delar in andningsförmågan i fyra nivåer baserat på RET.
Klass 1: RET 20-30, klass 2: 12-20, klass 3: 6-12, klass 4: under 6 m²·Pa/W. Högre klass brukar ge bättre komfort, särskilt när man jobbar hårt.
EN343 kräver också vattenpelartest för att mäta vattentäthet. Kombinationen av båda testerna gör att kläderna både skyddar mot regn och släpper ut kroppsfukt.
ISO 11092 kompletterar EN343 genom att ange exakt hur RET ska testas.
Vad är bomull-polyesterblandning i arbetskläder? Bomull-polyesterblandning kombinerar naturliga och syntetiska fibrer för att skapa ett...
Varför är en storleksguide viktig för arbetskläder online? Storleken på arbetskläderna påverkar både säkerheten och...
Varför är passform viktig för arbetsbyxor? Det är ingen överdrift att passformen påverkar både säkerhet...
Portwest
PW2 Cotton Comfort T-Shirt S/S
Portwest
Portwest
Portwest
Under Armour
South West
Portwest
Portwest
Organic Cotton Recyclable T-Shirt S/S
Materialval, membrankonstruktion och sömbearbetning är de stora faktorerna som avgör andningsförmågan i arbetskläder. De samverkar för att skapa så bra fukttransport och komfort som möjligt.
Hur själva tyget är uppbyggt och hur tätt fibrerna sitter påverkar hur mycket luft som kan passera. Naturfiber som bomull andas bra tack vare sin öppna struktur.
Syntetiska material kan designas för särskilda prestanda. Vävtäthet spelar roll – lösare vävning andas bättre men kan bli mindre slitstark.
Moderna tekniska tyger försöker hitta balansen med smarta garnkonstruktioner. Flerlagers konstruktioner kombinerar olika material: slittåligt yttertyg, fukttransporterande mittlager och mjukt innerlager mot huden.
Det ger både skydd och andningsförmåga. Tjockare material kan bromsa luftflödet men isolerar bättre.
Mikroporösa membran är hjärtat i många moderna arbetskläder. De har otaliga små porer som släpper igenom vattenånga men stoppar vätska.
Membranens kapacitet mäts i g/m²/24h. Riktigt bra membran kan ligga över 20 000 g/m²/24h.
Det gör att svett kan transporteras bort även när man jobbar hårt.
Hydrofila membran använder istället kemiska processer för att transportera fukt, utan porer. De tål ofta smuts och kemikalier bättre – rätt viktigt i industrin.
Var membranet sitter påverkar också. Laminerade membran mellan lager skyddar bättre, medan coatade ytor är billigare men kanske inte håller lika länge.
Kvaliteten på lamineringen kan göra stor skillnad för plaggets livslängd.
Tejpade sömmar är till för att hindra fukt från att tränga in genom nålhålen, men de måste också kunna andas. Tejpen behöver vara lika andningsbar som resten av membranet.
Sömtejpens kvalitet är avgörande. Dålig tejpning kan ge läckage eller att tejpen släpper.
Termoplastisk polyuretan (TPU) används ofta tack vare sin flexibilitet och att den andas.
Färre sömmar betyder mindre tejpning och bättre andningsförmåga. Många moderna mönster minimerar antalet sömmar utan att passformen blir lidande.
DWR-behandling på tejpen hjälper till att hålla vatten borta från sömmarna, så att membranporerna inte blockeras.
Vattentäthet och andningsförmåga måste samarbeta för att skapa arbetskläder som skyddar mot regn men ändå låter kroppen andas. Vattenpelare mäts med särskilda tester som visar hur mycket tryck materialet tål innan det släpper igenom vatten.
Vattenpelare är ett mått på hur bra ett material står emot vattentryck innan det börjar läcka. Det anges i millimeter vattenpelare (mm H2O).
Man placerar ett materialprov i en särskild testanordning. En cylinder fylls långsamt med vatten ovanpå materialet.
Testet pågår tills vattnet börjar pressa sig igenom tyget. Det är så man får fram siffran för vattenpelare.
Typiska vattenpelarvärden för arbetskläder:
Ju högre värde, desto bättre vattentålighet. Inom byggbranschen pratar man ofta om minst 10 000 mm för att klara av regniga och fuktiga miljöer.
Material som är riktigt vattentäta kan ibland stänga ute mer än bara vatten – de kan också hindra fukt från kroppen att ta sig ut. Tjocka, täta tyger stoppar både droppar och ånga.
Membranteknologi är lösningen här. Porerna i membranet är så små att vatten stängs ute, men ånga från svett slinker igenom.
Det gör att du kan hålla dig torr från både regn och svett. Det är lite av en balansgång beroende på vad plagget ska användas till.
Regnkläder brukar prioritera vattentäthet, medan vinterjackor ofta behöver bättre andningsförmåga. För byggare och andra som jobbar ute länge krävs faktiskt båda egenskaperna.
Flerlagers konstruktion är vanligt i kvalitetskläder. Yttersta lagret stöter bort vattnet, och de inre transporterar bort fukt.
Vattenpelartest görs enligt internationella standarder som ISO 811 eller AATCC 127. Ett cylindriskt tygprov spänns fast i testapparaten.
Vatten fylls långsamt på ovanför provet. Man noterar exakt när de första dropparna tar sig igenom.
Det här trycket blir materialets vattenpelarvärde. Testet sker under standardiserade förhållanden – temperatur och luftfuktighet är noga kontrollerade.
Vattnet tillsätts alltid i jämn takt. Det är för att resultaten ska gå att jämföra mellan olika material och tillfällen.
Vattenpelartestet ger alltså ett objektivt värde som klädtillverkare kan ange på sina produkter. Köparen får en chans att välja rätt nivå av skydd för sitt jobb.
Komfort och ergonomi i arbetskläder Hur bekväma arbetskläder är beror mycket på materialval och andningsförmåga. Ergonomisk design handlar om att ge kroppen stöd under långa dagar, och det är inte...
Filip Östangård |
Vad är ett termiskt underställ lager? Termiskt underställ är kroppens första försvar mot kyla och ligger direkt mot huden. Det kombinerar fukthantering och isolering för att hålla dig bekväm även...
Filip Östangård |
Varför är passform en avgörande faktor för arbetskläder? Passformen påverkar direkt arbetarens komfort under långa arbetsdagar. Den har också stor betydelse för säkerheten i riskfyllda miljöer, och klädernas funktionalitet för...
Filip Edvinsson |
Isolering och fukttransport är avgörande när det gäller arbetskläders funktion i olika väder. Materialval och konstruktion påverkar hur du håller värmen utan att bli blöt av svett.
Isoleringsvärde handlar om hur bra ett material håller kvar värmen. Det uttrycks ofta i CLO-värden – högre siffra betyder bättre isolering.
Syntetfibrer som polyester och polypropylen isolerar även när de är blöta. De tappar alltså inte förmågan lika snabbt som naturmaterial gör i fukt.
Det är luftlagren mellan fibrerna som gör jobbet. Tjockare tyg betyder inte nödvändigtvis bättre isolering – det är luften inuti som räknas.
Många moderna isoleringsmaterial kombinerar olika lager och fibrer. Det ger både värme och smidighet, särskilt när man rör sig mycket.
Dun är otroligt effektivt när det gäller isolering i förhållande till vikt. De små luftfickorna i dunet håller kvar värmen.
Nackdelen? Blir dunet blött tappar det nästan all isoleringsförmåga och torkar långsamt. Det är lite av en akilleshäl i fuktigt väder.
Ull fungerar på ett annat sätt. Den kan suga upp fukt utan att kännas blöt och isolerar även när den är fuktig.
Merinoull är särskilt populärt i arbetskläder. Det luktar inte lika lätt, reglerar temperaturen och anpassar sig efter hur mycket du rör dig.
Fukttransport är viktigt för att slippa bli kall eller överhettad. Materialen måste kunna flytta svetten utåt utan att isoleringen försämras.
Syntetiska baslager, särskilt polyester med särskild behandling, transporterar svett snabbt från huden. Vätskan leds ut till ytterlagren där den kan avdunsta.
Vid hårt arbete blir svetthantering extra kritiskt. Om fukten stannar kvar mot huden riskerar du att frysa när du slutar röra på dig.
Luftgenomsläpplighet och ångpermeabilitet måste samverka. Du vill kunna bli av med överskottsvärme men ändå vara skyddad mot regn och vind.
Andningsförmågan i arbetskläder påverkas massor av vädret ute. Olika klimat kräver olika kombinationer av vattentäthet, vindskydd och fukttransport.
Regnkläder måste ha högt vattenpelartryck för att hålla tätt. Samtidigt får inte andningsförmågan försvinna helt.
Vanliga arbetskläder bör klara minst 10 000 mm vattenpelare för att räknas som regnsäkra. Snö ställer lite andra krav – om fukten från kroppen inte kan ta sig ut fryser den lätt inne i plagget.
Tejpade sömmar är bra mot vatten men kan också minska luftcirkulationen.
Viktiga faktorer för regn och snö:
Membran som Gore-Tex och liknande är ofta bäst när det gäller balansen mellan vattentäthet och andning i tuffa förhållanden.
När det är kallt behövs isolering som fortfarande andas. Lager på lager är nästan alltid bäst – varje lager har sin uppgift.
Vindskydd är en balansgång. Helt vindtäta material kan stänga inne fukt och skapa kondens.
Vindresistenta tyger med viss luftgenomsläpplighet fungerar oftast bättre i längden.
Krav för kyla och vind:
Syntetisk isolering klarar fukt bättre än dun. Fleecefoder eller Primaloft är populära val när man vill ha både värme och fukttransport.
Byggindustrin kräver arbetskläder som kan hantera snabba väderomslag. Snickare och murare behöver plagg som andas under tunga lyft men som också står emot regn.
Skogsbruket har särskilda krav. Motorsågning och tunga lyft gör att kläderna måste vara både skyddande och kunna släppa ut svett.
Kommunal verksamhet som sophantering och vinterväghållning är en utmaning. Arbetarna rör sig mellan olika miljöer och måste ha kläder som funkar överallt.
Transportbranschen behöver flexibla lösningar. Förarna måste kunna anpassa kläderna beroende på om de är ute och lastar eller sitter i ett fordon.
Tvätt och skötsel spelar stor roll för att arbetskläder ska fortsätta fungera som de ska. Fel tvätt kan sabba både impregnering och de tekniska egenskaperna.
Följ alltid tvättinstruktionerna på plagget, ofta i kragen eller på insidan. De är anpassade för just det materialet och dess funktioner.
Tvätta i rätt temperatur. För varmt vatten kan skada membran och förstöra andningsförmågan för gott.
Använd milda tvättmedel – undvik sköljmedel och blekmedel. Sköljmedel förstör ofta impregneringen.
Separera olika arbetskläder när du tvättar. Varselkläder får aldrig tvättas med färgade plagg eftersom färgen kan blöda och sabba synbarheten.
| Klädtyp | Tvättråd | Varningar |
|---|---|---|
| Varselkläder | Separat tvätt, låg temperatur | Ingen färgblödning |
| Flamskyddade plagg | Specialtvättmedel | Inga kemikalier |
| Membranmaterial | Teknisk tvätt | Inget sköljmedel |
Funktionskläder tappar sina tekniska egenskaper efter upprepade tvättar. Andningsförmåga och vattentäthet minskar när DWR-impregneringen (Durable Water Repellent) slits bort.
Det krävs återimpregnering för att få tillbaka plaggens prestanda. Använd gärna specialimpregnering efter tvätt för att få tillbaka vattenavstötningen utan att sabba andningsförmågan.
Torka alltid funktionskläder som det står på etiketten. Värmebehandling kan ibland aktivera DWR-impregneringen och förbättra vattenavstötningen, men undvik torktumlare om det inte uttryckligen är okej.
Förvaring spelar roll för plaggets livslängd. Håll arbetskläder rena och torra mellan användningarna.
Fukt och smuts täpper snabbt igen porerna i membratet och gör att andningsförmågan försämras, ibland rejält.
Andningsförmåga i arbetskläder mäts via standardiserade testmetoder som kollar hur effektivt fukt leds bort från kroppen. De viktigaste mätvärdena är vattenånggenomträngning (MVTR) och luftpermeabilitet.
Viktiga mätparametrar:
Testmetoderna varierar beroende på tyg och användningsområde. Syntetiska material som polyester och funktionstyger kräver ofta andra testprotokoll än naturmaterial som bomull.
För fysiskt krävande arbete bör MVTR-värdet helst vara över 8000 g/m²/24h. För mer måttlig aktivitet duger det ofta med 3000-5000 g/m²/24h.
Branschspecifika krav påverkar också valet. Byggnadsarbetare behöver generellt högre andningsförmåga än någon som sitter på kontor.
Säkerhetscertifierade plagg kan ibland ha sämre andningsförmåga eftersom skyddet går först. Testning bör ske under realistiska förhållanden som liknar den riktiga arbetsmiljön.
Temperatur och luftfuktighet kan påverka resultaten ganska mycket. Kvalitetskontroll med regelbunden testning är inte dumt, särskilt om plaggen tvättas ofta eller slits hårt.
Andningsförmågan i arbetskläder mäts med standardiserade testmetoder. Det handlar om att kolla vattenångpermeabilitet och luftgenomsläpplighet.
Ret-värden och MVTR-mätningar ger tydliga siffror att jämföra olika material med.
ISO 11092 är den främsta internationella standarden för att mäta andningsförmåga i textilier. Den definierar testmetoder för både termisk resistans och vattenångresistans.
Ret-värden mäts enligt ISO 11092 och ligger från 0 upp till över 30. Ju lägre värde, desto bättre andningsförmåga.
ASTM E96 används mest i Nordamerika för att mäta vattenångpermeabilitet. European Standard EN 31092 motsvarar ISO 11092 inom EU.
Testerna görs i labb med kontrollerad temperatur och luftfuktighet. Tyget placeras mellan två klimatkammare med olika fuktnivå.
Vattenångpermeabilitetstester mäter hur mycket fukt som passerar genom materialet under en viss tid. Luftgenomsläpplighetstester använder tryckskillnader för att mäta luftflöde genom tyget.
Testperioden varierar från 24 timmar till flera dagar beroende på hur detaljerad analysen ska vara. Resultaten anges i olika enheter beroende på testmetod.
MVTR står för Moisture Vapor Transmission Rate och mäts i gram per kvadratmeter och dygn. Det visar hur mycket vattenånga som kan passera ett tyg på en dag.
Högre MVTR-värden betyder bättre andningsförmåga. För arbetskläder brukar värdena ligga mellan 1000 och 15000 g/m²/24h, beroende på material och konstruktion.
MVTR-tester görs vid standardiserade förhållanden, oftast 38°C och 65% relativ luftfuktighet. Resultatet påverkas både av materialets tjocklek och fiberblandning.
Naturfiber som bomull och ull andas bra men tappar ofta förmågan när de blir blöta. Syntetfibrer som polyester och nylon kan behandlas för att transportera fukt bättre.
Membranteknologi som Gore-Tex kombinerar vattentäthet med andningsförmåga. Vävnadstäthet och typ av garn påverkar också hur luften cirkulerar genom tyget.
Flerlagersystem kan ge både skydd och bra andningsförmåga om materialen kombineras rätt. Ytbehandlingar kan hjälpa eller stjälpa andningsförmågan, beroende på hur de används.
Ret-värden är kanske det enklaste sättet att jämföra olika material och plagg. Lägre Ret-värden betyder bättre andningsförmåga och ofta högre komfort.
MVTR-värden bör jämföras under samma testförhållanden, annars blir det lätt missvisande. Tillverkare ska helst ange vilken testmetod de använt.
Praktiska tester i verklig miljö kompletterar labbmätningar på ett bra sätt. Användarnas upplevelse av komfort och fukt är ofta minst lika viktig som tekniska siffror.
God andningsförmåga förhindrar överdriven svettning och den där klibbiga känslan som lätt uppstår under fysiskt krävande jobb.
Det hjälper faktiskt till att hålla temperaturen på en vettig nivå och minskar risken för olika hudproblem.
Om arbetskläderna istället har dålig andningsförmåga samlas fukten snabbt mot huden. Det är inte bara obekvämt—fuktig hud blir lättare irriterad och mer mottaglig för skador.
Det är alltid en balansgång mellan skydd och andningsförmåga. Ofta innebär mer skydd att kläderna andas sämre, så man får tänka till lite extra beroende på arbetsmiljön.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.