Skillnaden mellan vattentäta och vattenavvisande material handlar om graden av skydd och hur väl materialet står emot vatten. Vattentäta material erbjuder fullständigt skydd, medan vattenavvisande bara ger ett visst motstånd.
Vattentäta material är helt ogenomträngliga för vatten. Det betyder att ingen väta släpps igenom, oavsett vad.
För att få kalla något vattentätt måste det testas ganska noga under olika förhållanden. Vattentäta tyger har ofta ett yttre lager av polyester eller polyamid, plus ett laminerat membran som blockerar vatten.
Det här membranet fungerar som en barriär och släpper inte igenom väta, oavsett vattentryck. Termen vattentät används ofta för arbetskläder inom bygg och industri, där plaggen måste klara långvarigt regn och högt tryck.
Vattenavvisande material motverkar vatten, men bara till en viss gräns. Tygerna behandlas med kemikalier som gör att vattendroppar pärlar sig och rinner av.
Den här behandlingen skapar en slags "nålbädd" av små partiklar på ytan. Det gör att vatten får svårare att tränga in, lite som när regn rullar av ett lotusblad.
Vattenavvisande plagg ger grundläggande skydd mot lätt regn och stänk under kortare perioder. De passar bäst där man bara utsätts för lite fukt eller stänk, inte när det ösregnar i timmar.
Den stora skillnaden sitter i vattentryckets påverkan. Vattentäta material håller tätt oavsett tryck och tid, medan vattenavvisande släpper igenom vatten om det blir för mycket eller för länge.
| Egenskap | Vattentät | Vattenavvisande |
|---|---|---|
| Vattenskydd | Fullständigt | Partiellt |
| Användningsområde | Kraftigt regn, långa perioder | Lätt regn, korta perioder |
| Konstruktion | Membran/laminering | Ytbehandling |
Det finns också vattenresistenta material som hamnar någonstans mittemellan. Olika arbetsmiljöer kräver olika nivåer av skydd, så det gäller att välja rätt.
Vattentäta material blockar vattnet helt med membran eller laminering. Vattenavvisande egenskaper får man genom beläggningar som gör att vattnet rinner av ytan.
Material och fiberteknik har stor betydelse för båda varianterna.
Vattentäta membran fungerar genom att skapa en barriär som inte släpper igenom vatten alls. Membranet lamineras fast mellan tyglagren under tryck och värme.
De bästa membranen har pyttesmå porer – små nog att stoppa vattendroppar, men stora nog för vattenånga. Det gör att plagget andas, samtidigt som det håller tätt.
Lamineringstekniken ser till att vattentätt material klarar både högt tryck och långvarig väta. Membranets prestanda mäts i millimeter vattenpelare – ju högre, desto bättre.
Vattenavvisande egenskaper får man genom att lägga på hydrofoba föreningar på tygets yta. Det ändrar ytspänningen så att vattnet pärlar sig och rinner av.
Vattenavvisande material behandlas ofta med fluorkarbon- eller silikonlösningar som tränger in i fibrerna. Beläggningen gör att tyget andas men ändå står emot lätt regn.
Med tiden slits beläggningen bort av tvätt och användning. Då kan man behöva återbehandla plagget för att hålla kvar skyddet.
Hur tyget är vävt påverkar vattenskyddet. Tätt vävda material står emot vatten bättre än löst vävda.
Kapselfibrer innehåller vattenavvisande ämnen som frigörs lite i taget under användning. Det gör att skyddet varar längre utan att man måste behandla plagget om och om igen.
Syntetfibrer som polyester och nylon funkar bäst för beläggningar. Rätt kombination av fiberteknik och behandling avgör hur bra plagget står emot väder och vind.
Vad är regnskydd för arbete? Regnskydd för arbete omfattar specialiserade arbetskläder och skyddsutrustning som håller...
Vad är varsel regnkläder? Varsel regnkläder kombinerar väderskydd med hög synbarhet för att öka säkerheten...
Utmaningar med arbetskläder i nordiskt klimat I Sverige och resten av Norden är det inte...
Portwest
Portwest
Portwest
Sealtex Classic Winter Trousers
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Vattenpelare mäter hur bra ett material står emot vattentryck innan det släpper igenom väta. Det finns olika testmetoder och klassificeringar för att avgöra hur plagget klarar verkliga förhållanden.
Vattenpelare anger hur vattentätt ett material är, och mäts i millimeter. Ju högre siffra, desto mer tryck klarar materialet innan det blir blött på insidan.
Om ett material har 10 000 mm vattenpelare tål det samma tryck som en vattenpelare på 10 meter. Det motsvarar typ ösregn eller blötsnö som pressar mot plagget.
Om plagget inte har något vattenpelare-värde räknas det som vattenavvisande, inte vattentätt. Det kan vara avgörande för yrkesfolk som behöver pålitligt skydd.
Vattenpelare-skalan brukar se ut så här:
Vattentrycksbeständighet säger hur bra ett material står emot vatten som pressas mot ytan. Tryck kommer inte bara från regn utan också från rörelser och andra påfrestningar.
När man böjer sig, sitter på knä eller bär tungt ökar trycket mot tyget. Ett material som klarar stillastående vatten kan ge vika när man rör sig mycket.
Praktiska tryckfaktorer är till exempel kroppsrörelser, vind och kontakt med våta ytor. Sömmar och dragkedjor är ofta svaga punkter där vatten lättare kan ta sig in.
Bättre arbetskläder har hög vattenpelare och förstärkta områden där det behövs mest, som knän och axlar.
Det finns standardiserade testmetoder för att mäta vattentäthet. ISO 811-standarden är vanligast för att ta reda på vattenpelaren.
Man testar genom att placera materialet under en cylinder med vatten. Trycket ökas tills tre droppar kommer igenom.
Olika testmetoder kan ge lite olika resultat, beroende på saker som temperatur och hur snabbt trycket ökas.
Klassificeringssystem hjälper till att välja rätt skyddsnivå:
| Klass | Vattenpelare | Användningsområde |
|---|---|---|
| 1 | 1300-5000 mm | Lätt utomhusarbete |
| 2 | 5000-10000 mm | Måttligt regn |
| 3 | 10000+ mm | Extrema förhållanden |
Tillverkare brukar ange både hur vattentätt plagget är från början och hur det klarar sig efter flera tvättar.
Vattentäta produkter ger heltäckande skydd mot vatten tack vare särskilda material och konstruktioner. De används överallt – från tuffa arbetsplatser till fritidsaktiviteter och elektronik.
Vattentätt tyg är konstruerat för att inte släppa igenom vatten, inte ens under tryck. Det här materialet är vanligt i arbetskläder för bygg- och industriarbetare som måste stå ut med blöta miljöer.
Moderna vattentäta tyger bygger ofta på membranteknologi. Det håller vatten ute men släpper igenom vattenånga, så plagget kan andas utan att bli blött.
Vattenpelare anges i millimeter och visar hur mycket vattentryck ett tyg står emot:
| Vattenpelare | Prestanda |
|---|---|
| 5000 mm | Vattentätt för lätt regn |
| 10000+ mm | Klarar kraftigt regn i flera timmar |
Arbetskläder inom logistik och bygg kräver ofta höga vattentäthetsvärden och måste dessutom vara slitstarka. För att hålla tätt måste sömmarna vara noggrant tätade.
Friluftsutrustning som tält, skor och ryggsäckar använder vattentäta material för att klara extrema väder. De testas hårt för att faktiskt hålla vad de lovar.
Vattentäta skor för yrkesfolk bygger på specialmembran och tätade sömmar. Det är alltid en balans mellan att hålla vattnet ute och ändå vara bekväma hela dagen.
Tält och presenningar för proffs måste klara mycket. De behöver stå emot både vattentryck och slitage från vind och användning.
Elektroniska enheter använder IP-klassificering för att visa hur vattentäta de är. IP67 och IP68 betyder att prylen är helt tät även om den sänks ner i vatten.
Elektronik på byggarbetsplatser eller i logistik kräver extra skydd. De måste funka även när det är dammigt och blött omkring.
Tätningar och höljen skyddar mot vatteninträngning. Idag används nano-beläggningar och smarta tätningar för att hålla elektroniken torr utan att tumma på funktionaliteten.
Vad betyder kylväst effektivitet? Kylväst effektivitet handlar om hur bra en kylväst egentligen kan sänka kroppstemperaturen och hålla arbetsförhållandena komfortabla när man jobbar hårt. Effektiviteten mäts i temperatursänkning, användningstid och...
Jesper Adolfsson |
Grundläggande krav för arbete i nordiskt klimat Arbete i nordiskt klimat kräver noggrann planering av arbetsmiljö, temperaturkontroll och anpassning till väderförhållanden. Det handlar om att skydda hälsan och samtidigt hålla...
Filip Östangård |
Översikt av vattentäta tekniker för plagg Moderna vattentäta metoder bygger på membran eller olika typer av beläggningar för att ge ett ordentligt skydd. Vattenavvisande behandlingar är mer som ett snabbt...
Filip Edvinsson |
Vattenavvisande kläder funkar med hjälp av behandlingar som gör att vatten bara pärlar sig och rullar av. Moderna behandlingar som DWR behöver dock fräschas upp ibland för att fortsätta vara effektiva.
De här plaggen är behandlade med kemikalier som förändrar ytan på tyget. Vattendroppar samlas till små kulor och rullar av istället för att sugas in.
Det här funkar bäst mot lätt regn och fukt. Om det regnar mycket eller länge så kommer vattnet till slut att leta sig igenom.
Typiska egenskaper för vattenavvisande kläder:
Många arbetskläder har vattenavvisande behandling för att skydda mot lättare väta. Det brukar inte påverka plaggets mjukhet eller smidighet nämnvärt.
DWR (Durable Water Repellent) är den vanligaste vattenavvisande behandlingen. Den läggs på utsidan och skapar ett osynligt skydd mot vatten.
Idag finns det också fluorfria alternativ för den som bryr sig om miljön. Behandlingen förändrar ytspänningen i fibrerna så att vattnet inte fastnar.
Andra vanliga behandlingar:
Hur länge behandlingen håller beror på hur ofta du använder och tvättar plagget. Arbetskläder som får mycket stryk tappar skyddet snabbare än vardagsplagg.
Vattenavvisande skydd försvagas med tiden, särskilt av tvätt och slitage. Därför behöver du ibland underhålla och återimpregnera kläderna.
Impregneringsspray är det enklaste sättet att återställa skyddet. Spraya på rent och torrt tyg, och ibland behöver du värma plagget för att aktivera behandlingen.
Så här gör du:
Använd tvättmedel utan sköljmedel till vattenavvisande kläder. Sköljmedel kan faktiskt sabba behandlingen. Det finns också starkare produkter för arbetskläder som behöver extra skydd.
Valet mellan vattentätt och vattenavvisande påverkar hur varm och bekväm du känner dig på jobbet. Andningsförmågan skiljer sig rejält, och det gör att materialen passar olika bra beroende på väder och arbetsuppgift.
Vattentäta material andas ofta sämre, särskilt de med täta membran. Kroppsfukten kan bli kvar inne i plagget och det känns snabbt klibbigt, speciellt om du jobbar hårt.
Vattenavvisande tyger släpper igenom luft och känns luftigare. De stöter bort vatten men låter ändå huden andas.
Nya vattentäta material försöker hitta en balans. Andningsförmågan mäts i g/m²/24h – ju högre siffra, desto bättre. Arbetskläder brukar ligga mellan 5 000 och 15 000 g/m²/24h.
Vattenavvisande plagg är toppen vid lätt regn eller fukt. De är ofta mjuka och du kan röra dig fritt. Många bygg- och lagerarbetare föredrar dem till vardags.
Vattentäta kläder behövs när det verkligen öser ner. Fiske, avfallshantering eller utomhusjobb i rusk kräver det skyddet. Men visst, komforten kan bli lidande när det blir svettigt och fuktigt inuti.
Faktorer som spelar roll för komfort:
Lätt regn och duggregn klarar vattenavvisande material galant. Dropparna rullar bara av och du håller dig torr.
Kraftigt regn kräver vattentäta plagg – annars blir du blöt. För yrken inom transport eller anläggning är det bara att gilla läget och dra på sig regnstället.
Kyla gör att man svettas mindre, så då funkar vattentätt bättre. Men när det är varmt kan det bli riktigt svettigt om materialet inte andas ordentligt.
Det har hänt massor på materialfronten för både vattentätt och vattenavvisande arbetskläder. Nya membran ger riktigt bra skydd, medan smarta behandlingar räcker långt för enklare behov.
Gore-Tex är nästan synonymt med vattentäta membran i arbetskläder. Det bygger på expanderad polytetrafluoretylen (ePTFE) med mikroskopiska porer – vatten kan inte ta sig igenom men ånga släpps ut.
Membranet lamineras mellan yttertyg och foder, så du får en helt tät men ändå andande jacka eller byxa. Gore-Tex står emot över 28 000 mm vattenpelare och andas förvånansvärt bra.
Andra bra membran:
De används mest i riktigt tåliga regnjackor och byxor för folk som jobbar ute i ur och skur.
Vattenavvisande behandlingar gör att vattnet bara rinner av ytan. DWR-behandling är vanligast och läggs som en tunn hinna utanpå tyget.
Nya DWR-varianter:
Behandlingen minskar ytspänningen så att vattnet inte kan sprida ut sig. Istället bildas små droppar som rullar av.
Vaxbehandling är lite old school och används mest på bomullscanvas inom jord- och skogsbruk. Det funkar, men du måste underhålla plagget regelbundet för att skyddet ska hålla.
Textilindustrin letar ständigt efter nya sätt att förbättra prestandan hos både vattentäta och vattenavvisande material. Målet är att få bort skadliga kemikalier, men ändå behålla eller till och med förbättra funktionen.
Nanoteknik har blivit något av en nyckelspelare i utvecklingen av vattenavvisande material. Med hjälp av nanopartiklar kan man skapa pyttesmå strukturer på tygets yta—lite som hur lotusblad stöter bort vatten.
Några av de senaste materialinnovationerna är:
Industrin satsar också på cirkulär ekonomi. Gamla arbetskläder återvinns och blir till nya vattentäta material.
Det här minskar miljöpåverkan och kan dessutom sänka produktionskostnaderna för företag inom exempelvis bygg och logistik.
Vattenavvisande och vattentäta material skyddar mot fukt på olika sätt. Vattentäta produkter står emot allt vatten, medan vattenavvisande bara stöter bort lättare fukt.
Vattenavvisande material behandlas med kemiska ämnen som ger ett tunt lager på fiberns yta. Vattendropparna formar små pärlor och rullar av istället för att sugas in.
Vattentäta material är däremot helt ogenomträngliga för vatten. De kan till och med sänkas ner i vatten utan att släppa igenom fukt.
Skillnaden är alltså graden av skydd—vattenavvisande stöter bort vatten från ytan, men vattentäta material blockerar all vatteninträngning.
En vattenavvisande jacka klarar lätt regn och kortare stunder utomhus. Men om det ösregnar kommer vattnet till slut att ta sig igenom.
För kraftigt regn och längre tid ute behövs en vattentät jacka. Det är egentligen inget att diskutera, särskilt om det gäller jobb utomhus.
Vattenavvisande jackor passar bäst för kortare promenader eller lättare aktiviteter när det bara är lite fukt i luften.
Vattentäta material är till exempel laminerade tyger med membran, gummi och plast. De har en fysisk barriär som stoppar vatten helt.
Vattenavvisande material är ofta natur- eller syntettyger som fått en kemisk ytbehandling. Bomull, polyester och nylon kan behandlas för att bli vattenavvisande.
Membran som Gore-Tex gör materialet vattentätt men ändå andningsbart. Enklare ytbehandlingar ger bara vattenavvisande effekt.
Vattentäthet mäts genom trycktester där materialet får stå emot ett visst vattentryck under en viss tid. Ofta anges trycket i millimeter vattenpelare eller ATM.
Vattenavvisande egenskaper testas med spray- och absorptionstest. Det handlar om att se hur bra materialet stöter bort vatten på ytan.
Standardiserade testmetoder enligt ISO och EN-normer används för att få jämförbara resultat. Certifierade laboratorier gör de här mätningarna för att kunna certifiera produkterna.
Man kan behandla tyg kemiskt så att det blir vattenavvisande, men inte helt vattentätt. Behandlingen skapar ett hydrofobt lager på fibernas yta.
För att få vattentäthet krävs fysiska barriärer—som membran eller laminering. Det görs genom att fästa tunna plastskikt eller membran på tyget.
Efterbehandling kan förnya vattenavvisande egenskaper, men vattentäthet måste byggas in under tillverkningen. Membranteknologi är inget man kan lägga till i efterhand.
Vattentäthet mäts i millimeter vattenpelare, vilket berättar hur mycket tryck ett material klarar. Värden på 1 300-3 000 mm räknas som lätt vattentäta.
Medelhög vattentäthet ligger någonstans mellan 3 000 och 10 000 mm. Det räcker för att stå emot måttligt tryck, men kanske inte om du ska ut i ösregn i timmar.
Om du behöver något för riktiga extremväder, då snackar vi över 10 000 mm. Det är nivåer för folk som klättrar i berg eller vandrar genom ösregn.
IP-koder används för att visa hur bra elektronik står emot vatten, från lite stänk till att faktiskt kunna sänkas ner helt. För klockor och bärbara prylar finns också ATM-värden, som visar vilket tryck de tål.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.