Materialval och hur man bygger upp lagren avgör faktiskt allt. Om fukttransporten inte funkar eller isoleringen sviker, blir det snabbt obekvämt och du tappar fokus.
Det första lagret mot huden – det är där allt börjar, på gott och ont. Många slänger på sig bomull, kanske för att det känns skönt, men bomull är uselt på att transportera bort fukt.
Bomull suger åt sig fukt men håller den kvar mot huden. När du saktar ner eller tar rast blir det snabbt kallt och rått. Syntet eller merinoull är så mycket bättre som bas.
Rekommenderade baslager-material:
Passformen spelar också in. Ett plagg som sitter för tight hindrar luftcirkulationen, medan för löst skapar onödiga luftfickor.
Bomull i flera lager? Det är nästan alltid en dålig idé. Det suger åt sig fukt och torkar långsamt – du blir kall och kläderna känns tunga.
I kyla är våt bomull extra lurigt. Det tappar isoleringen och kroppen kyls ner snabbt.
Dessutom blir bomull tungt när det är blött. Det gör arbetsdagen tyngre och det är svårare att röra sig smidigt.
Alternativ till bomull:
Mellanlagret är där värmen stannar kvar och luftfickor håller dig isolerad. Men många underskattar hur viktigt det är att välja rätt tjocklek och material.
Ett för tunt mellanlager räcker inte i kyla. Men om det är för tjockt kan du bli överhettad och känna dig stel när du rör dig.
Materialvalet är avgörande. Fleece isolerar bra men skyddar inte mot vind, medan softshell kan ge lite båda.
Det gäller att tänka på vad du faktiskt gör – sitter du still behövs mer isolering än om du jobbar fysiskt hela tiden.
Det är lätt att bara tänka på värme, men ventilation och fukttransport är minst lika viktiga. Annars samlas fukten och du blir kall och klibbig.
Dålig ventilation ger kondens mellan lagren. Fukt fastnar mot huden eller i mellanlagret och det blir snabbt obehagligt.
Ventilationsstrategier:
Om ytterlagret inte släpper igenom fukt kan hela systemet bli en fuktfälla.
Det handlar om tre saker: rätt material, anpassning till arbetsmiljön och att justera antalet lager efter hur aktiv du är. Det är faktiskt inte svårare än så.
Baslagret ska transportera bort fukt. Syntetfiber som polyester eller merinoull är toppen.
Undvik bomull här – det kyler och blir snabbt obehagligt. Merinoull är dessutom luktresistent och funkar även om du svettas mycket.
Mellanlagret isolerar och håller värmen kvar. Fleece, dun eller syntetisk isolering är bra val beroende på miljö. Fleece är snabbtorkande och värmer även när det är fuktigt.
Ytterlagret skyddar mot väder och slitage. Det ska vara vindtätt, vattentätt och ändå släppa ut fukt. Material med DWR-behandling stöter bort vatten men låter kroppen andas.
| Lager | Material | Funktion |
|---|---|---|
| Bas | Merinoull/Polyester | Fukttransport |
| Mellan | Fleece/Dun | Isolering |
| Ytter | Gore-Tex/Softshell | Skydd |
Olika miljöer kräver olika lösningar. Jobbar du ute i kyla? Då behövs tjockare isolering än om du är inne på lagret.
Byggarbetsplatser kräver robusta ytterlager, gärna med förstärkningar där slitaget är störst. Baslagret måste klara både kalla morgnar och varmare eftermiddagar.
Lagerarbete inomhus? Då räcker det ofta med tunnare lager. Viktigast är att du kan röra dig och att fukten transporteras bort.
Temperaturen styr materialvalet. Under -10°C? Då behövs tjock isolering och vindskydd. Mellan 0-10°C klarar du dig ofta med ett tunnare mellanlager och vindtätt ytterlager.
Luftfuktighet är också en faktor. Hög luftfuktighet kräver material som andas bättre, annars blir det snabbt klibbigt mellan lagren.
Hur aktiv du är avgör hur många lager du behöver. Sitter du still? Då krävs mer isolering. Är det full fart hela dagen? Då räcker det ofta med färre lager.
Lätt aktivitet – typ kontorsjobb eller övervakning – då är tre lager ofta lagom. Kroppen producerar mindre värme och behöver hjälp att hålla sig varm.
Måttlig aktivitet – lagerarbete eller lätt byggjobb – funkar ofta med tunnare mellanlager, ibland kan det till och med hoppas över.
Intensiv aktivitet – tunga lyft eller mycket rörelse – då kan mellanlagret behöva tas bort helt. Överhettning är ett större problem än kyla när du jobbar hårt.
Det viktigaste är att kunna justera under dagen. Dragkedjor och ventilationsöppningar i ytterlagret gör det enkelt att släppa ut överskottsvärme utan att behöva byta om helt.
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Det är materialet i varje lager som avgör om du håller dig varm och torr, eller om du fryser och blir blöt. Rätt val gör skillnad, det märks direkt på jobbet.
Syntetmaterial som polyester och polypropylen är grymma på att transportera bort fukt. De torkar snabbt och isolerar även när de är fuktiga.
Syntet passar bäst när du jobbar hårt och svettas mycket. De är också lätta att tvätta och håller formen länge.
Ull – särskilt merinoull – reglerar temperaturen naturligt och känns mjuk mot huden. Den kan suga upp fukt utan att kännas blöt.
Merinoull är dessutom luktresistent, isolerar även när det är fuktigt och är faktiskt förvånansvärt slitstarkt.
Bomull ska bort från baslagret – det håller kvar fukten och gör dig snabbt kall när du slutar röra på dig.
Andningsförmåga är helt avgörande för att hålla kroppstemperaturen stabil när arbetsintensiteten varierar. Om materialet inte andas bildas kondens inuti kläderna, och det blir snabbt obekvämt.
Funktionella material med bra andningsförmåga släpper ut vattenånga men håller yttre fukt ute. Det skapas ett slags mikroklimat som hjälper arbetaren att hålla sig torr, inifrån och ut.
Andningsförmåga mäts ofta i MVP-värden (Moisture Vapor Permeability). Ju högre värde, desto bättre leds fukten bort från kroppen.
Temperaturreglering funkar bäst när alla lager samarbetar. Ett andande baslager ihop med isolering som släpper igenom fukt – ja, det är ofta bästa lösningen.
Dålig andningsförmåga leder till:
Ytterlagret ska skydda mot vädret men samtidigt släppa ut fukt från de inre lagren. Moderna arbetskläder har ofta membran för att fixa just den balansen.
Softshell-material kombinerar vindtäthet med viss andningsförmåga. De funkar bäst när det blåser lite men inte ösregnar.
Hardshell-material med täta membran ger riktigt bra väderskydd. Gore-Tex och liknande tekniker stänger ute regn men släpper ändå ut ånga från kroppen.
För extrem isolering används ofta syntetfyllning eller dun som mellanlager under ytterskalet. Syntet är pålitligare när det är blött, medan dun är lättare och varmare i torra förhållanden.
Förstärkningar på utsatta ställen som axlar och knän brukar göras av tåligare material som Cordura. Det förlänger plaggets livslängd utan att isoleringen blir sämre.
Rätt kombination av arbetskläder varierar rejält beroende på miljö, temperatur och risker. Det kräver lite eftertanke kring material och tjocklek för varje särskilt jobb.
Baslager är grunden för kroppstemperaturreglering i kyla. Merinoull eller syntet transporterar fukt från huden och värmer även när det är blött.
Mellanlager ska isolera men inte stoppa rörligheten. Fleecetröjor, dunjackor eller isolerande arbetsjackor i polyester funkar bra. Tunn fleece räcker när det är runt noll, men när det blir kallare krävs tjockare dun eller syntet.
Ytterlager måste skydda mot vind, regn och snö. Plagg med vattentäta membran som Gore-Tex håller väta ute men låter ändå kroppen andas.
| Temperatur | Baslager | Mellanlager | Ytterlager |
|---|---|---|---|
| 0 till -10°C | Tunn merinoull | Fleecetröja | Vindtät softshell |
| -10 till -20°C | Medium merinoull | Dunjacka/syntetisk | Vattentät hardshelljacka |
| Under -20°C | Tjock ull/syntet | Tjock dunjacka | Expeditionsjacka |
Om man rör sig mellan olika temperaturzoner gäller det att ha flexibla lager. Kläder som är lätta att ta av och på minskar risken för både överhettning och att frysa.
Zip-off-funktioner är faktiskt rätt smart. Avtagbara ärmar, ventilationsdragkedjor och justerbar isolering gör det enkelt att hålla lagom temperatur.
Funktionsunderkläder blir extra viktiga när temperaturen skiftar. Material som reglerar fukt och värme automatiskt gör att man slipper klä om hela tiden.
Tunna lager på lager är nästan alltid bättre än ett fåtal tjocka plagg. Tre tunna mellanlager är mer flexibelt än en tjock jacka som inte går att anpassa.
Säkerhetsklassade arbetskläder sätter vissa ramar för material och design. Flamskydd måste finnas i hela lagersystemet för att skyddet ska funka.
Kemikalieresistenta ytterlager kräver ofta speciella baslager som tål samma ämnen. Tyvek eller PVC-plagg skyddar, men det behövs ändå absorberande inre lager för att det ska vara bekvämt.
Varselkläder måste synas genom alla lager. Reflexer placeras ytterst, och de fluorescerande färgerna ska helst vara synliga även om man tar av ett lager.
Elektrisk säkerhet påverkar också materialvalet. Syntet som bygger upp statisk elektricitet undviks. Bomull och ull kombineras för att klara kraven utan att isoleringen blir lidande.
Andningsskydd och hjälmar kräver att halslager och huvor passar ihop. Skyddet måste överlappa så att inget område lämnas oskyddat.
Komfort i arbetskläder: Grunden för välbefinnande och prestation Komfort i arbetskläder påverkar både välbefinnande och effektivitet under arbetsdagen. Genom att kombinera rätt material, ergonomisk konstruktion och anpassad passform kan arbetsgivare...
Varför är en storleksguide för arbetskläder viktig? En storleksguide för arbetskläder hjälper yrkespersoner att välja rätt passform för sina kroppsmått och arbetsförhållanden. Korrekt storlek påverkar både säkerhet, komfort och rörelsefrihet,...
Vad är en arbetsjacka?En arbetsjacka är ett funktionellt plagg designat för att skydda och ge komfort under arbete. Till skillnad från vanliga jackor är arbetsjackor speciellt utformade för att tåla...
Rätt anpassning av arbetskläder enligt lagerprincipen kräver att man tänker på både kroppstemperatur och individens behov. Passformen är egentligen viktigare än man tror.
Det första lagret, alltså baslagret, ska transportera bort fukt från huden. Polyester eller merinoull håller dig torr genom att leda bort svett.
Det andra lagret isolerar och bevarar kroppsvärmen. Fleece eller liknande material håller kvar värmen mellan fibrerna. Det här lagret måste vara lätt att justera när arbetsintensiteten ändras.
Ytterlagret skyddar mot väder och vind. En jacka som både andas och är vindtät håller värmen inne men släpper ut överskottsvärme. Dragkedjor och ventilationsöppningar är faktiskt underskattade.
Stillsamt arbete kräver mer isolering än riktigt fysiskt jobb. Det är lätt att glömma, men kroppen genererar ju faktiskt en hel del värme själv.
Kroppstyp och aktivitetsnivå styr hur lagren ska anpassas. Någon som jobbar ute i kyla behöver självklart tjockare isolering än någon som mest är inomhus.
Passformen mellan lagren är viktig för rörligheten. Baslagret ska sitta nära huden, mellanlagret lite lösare och ytterlagret ska vara rymligt. För små kläder hämmar blodcirkulationen och isolerar sämre.
Kroppsform påverkar val av storlek och snitt. Långa personer behöver extra längd för att undvika kalla glipor. Bredare kroppar behöver mer plats i midjan utan att det blir bylsigt.
Arbetsmiljön styr också material och tjocklek. Svetsjobb kräver flamskydd, medan lagerarbete ofta prioriterar slitstyrka och rörelsefrihet.
Att klä sig enligt lager på lager-principen handlar om att förstå material, passform och hur man reglerar värmen. Det är faktiskt inte så krångligt när man väl fått kläm på det.
Börja med tunna baslager och bygg på efter behov, beroende på temperatur och aktivitet. Varje lager ska sitta bra men inte vara för tajt.
Tänk också på att olika kroppsdelar kan behöva olika tjocklek. Torso behöver ofta mer isolering än armar och ben.
Merinoull och syntet som polyester är toppen som baslager, eftersom de transporterar bort fukt. De håller dessutom värmen även när de är lite fuktiga.
Undvik bomull närmast kroppen – det suger åt sig fukt och tappar isoleringen. För mellanlager fungerar fleece och syntet bättre än dun om det är risk för att bli blöt.
Varje lager bör vara lite större än det under, så det inte blir för trångt. Baslagret ska sitta nära huden, och ytterlagret ge plats för rörelse.
Kläder med stretchpaneler på axlar, armbågar och knän är faktiskt guld värt. Undvik för många lager över leder där du måste kunna böja dig ordentligt.
Byt baslager varje dag, eller när det blivit svettigt. Mellanlager kan användas flera dagar om de är torra och rena.
Ytterplagg byts vid behov, beroende på väder och smuts. Använd inte fuktiga lager från dagen innan – de värmer dåligt och känns bara obehagliga.
Felaktig användning av lager på lager kan minska rörlighet. Det kan också orsaka överhettning som påverkar koncentrationen, vilket inte direkt gör någon glad.
Men rätt anpassade lager förbättrar faktiskt prestandan. Då får du optimal temperaturreglering och slipper känna dig som en bastu på jobbet.
Arbetaren bör justera antal lager beroende på arbetsintensitet. Omgivningstemperaturen spelar in, såklart.
Vid högintensivt arbete är det smart att använda färre lager. Det minskar risken för överhettning och trötthet—ingen vill väl bli seg mitt i ett skift?
Fleece är ofta bäst när det är kallt och torrt ute. Det isolerar bra och släpper ändå igenom lite luft, så du slipper bli klibbig.
I fuktigare klimat, däremot, funkar tunna syntetiska isoleringsplagg bättre. De suger inte åt sig lika mycket väta och känns inte lika tunga om det blir blött.
När temperaturen skiftar mycket under dagen kan ett mellanlager med dragkedja eller knappar vara guld värt. Då är det enkelt att öppna upp för lite snabb ventilation om du börjar bli för varm.
Västar är också populära—de håller bålen varm men låter armarna röra sig fritt. Perfekt om du behöver jobba med händerna och ändå vill slippa frysa om kroppen.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.
