Många arbetskläder slits ut i förtid på grund av felaktig tvätt, bristande fläckbehandling och att användaren inte följer tillverkarens skötselråd. Små misstag i vardagen kan minska plaggets funktion och hygien.
Ett vanligt misstag är att tvätta arbetskläder i för låg temperatur. Kläder som används inom vård och omsorg behöver tvättas i minst 60 grader för att avlägsna smittämnen.
För låg temperatur gör att bakterier och lukt stannar kvar i tyget. Överdosering av tvättmedel är också problematiskt.
Det kan lämna rester som irriterar huden och påverkar materialets andningsförmåga. Underdosering ger istället dålig rengöring.
Fel torkningsmetod skadar fibrerna. Torktumlare kan krympa plagg med blandmaterial eller förstöra reflexdetaljer.
Lufttorkning på rätt sätt bevarar form och färg bättre.
| Vanligt fel | Konsekvens | Rekommendation |
|---|---|---|
| För låg temperatur | Bakterietillväxt | Tvätta minst 60°C |
| För mycket tvättmedel | Materialslitage, hudirritation | Följ doseringsanvisning |
| Torktumling av fel material | Krympning, skador | Lufttorka vid behov |
Att inte behandla fläckar innan tvätt gör att smutsen sätter sig djupare i fibrerna. Arbetskläder utsätts ofta för fett, olja eller biologiskt material som kräver snabb åtgärd.
Förbehandling med mild fläckborttagning eller förtvätt underlättar rengöring utan att slita på tyget. Det är viktigt att undvika starka kemikalier som blekmedel på färgade plagg eftersom de bryter ner materialet.
Personer som arbetar inom industri eller vård bör särskilt kontrollera ärmar, fickor och knän, där smuts samlas mest. Regelbunden kontroll gör att kläderna behåller både hygien och utseende längre.
Många ignorerar etiketten med skötselråd, trots att den innehåller avgörande information. Varje plagg har anvisningar för temperatur, torkning och strykning som är anpassade till materialets egenskaper.
När dessa råd inte följs kan sömmar, reflexer och skyddande beläggningar förstöras. Exempelvis kräver vissa skyddskläder särskild tvättcykel för att behålla sin flamskyddande funktion.
Ett enkelt sätt att undvika misstag är att skapa en tvättrutin där kläder sorteras efter material och skyddsnivå. Det sparar tid och minskar risken för felbehandling.
Arbetskläder som används dag efter dag utan tillräcklig vila och kontroll tappar snabbt form och funktion. Tyget bryts ner av svett, smuts och upprepad friktion.
Plagg bör bytas dagligen eller när de blir våta eller förorenade. Arbetsgivare ansvarar ofta för tvätt inom vård och omsorg, vilket säkerställer korrekt hygiennivå.
Regelbundet underhåll innebär också att kontrollera sömmar, dragkedjor och reflexer. Små reparationer förlänger livslängden och minskar behovet av nyanskaffning.
Felaktig skötsel av arbetskläder påverkar både säkerheten, hygienen och hållbarheten i arbetsmiljön. Det kan leda till ökad risk för olyckor och försämrat skydd mot smuts och smittämnen.
När arbetskläder inte tvättas eller underhålls korrekt kan deras skyddsfunktion försämras. Slitna eller felaktigt rengjorda plagg kan tappa sina flamskyddande, vätskeavvisande eller antistatiska egenskaper.
Detta ökar risken för skador, särskilt i miljöer där värme, kemikalier eller elektrisk utrustning förekommer. Om reflexmaterial bleknar eller lossnar minskar synligheten, vilket kan vara avgörande i trafiknära eller mörka arbetsmiljöer.
Enligt svenska arbetsmiljökrav ska arbetskläder ge ett tillräckligt skydd mot de risker som finns i arbetet.
Exempel på säkerhetsrisker vid dålig skötsel:
Felaktig tvätt, för hög temperatur eller användning av starka rengöringsmedel kan snabbt bryta ned fibrerna i arbetskläder. Det leder till att tyget förlorar sin form, färg och funktion.
I längden innebär det högre kostnader eftersom kläderna behöver ersättas oftare. Arbetsgivare som inte följer rekommenderade rutiner för skötsel riskerar dessutom att bryta mot interna riktlinjer om resurseffektivitet och hållbarhet.
Kläder som tvättas för sällan kan också samla smuts och olja som påskyndar slitage.
Vanliga misstag som förkortar livslängden:
| Misstag | Konsekvens |
|---|---|
| För hög tvättemperatur | Fibrer bryts ned snabbare |
| Fel tvättmedel | Skyddsbehandling förstörs |
| För sällan tvätt | Smuts sliter på materialet |
I verksamheter med nära kontakt mellan människor, som vård och omsorg, kan smutsiga arbetskläder bidra till spridning av bakterier och smittämnen. Arbetsmiljöverkets hygienföreskrifter kräver att kläder byts dagligen eller vid behov när de blir förorenade.
Om kläderna tas hem för tvätt utan rätt rutiner finns risk att smittämnen sprids till privata miljöer. Detta gäller särskilt yrken där personalen hanterar kroppsvätskor, livsmedel eller avfall.
För att undvika hygienproblem bör organisationer:
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Portwest
Insulated Fingerless Knit Glove
Portwest
Portwest
Portwest
Sealtex Classic Winter Trousers
Noggrann skötsel av arbetskläder minskar risken för smittspridning och förlänger plaggens livslängd. Genom korrekta tvättrutiner, ordnad förvaring och regelbunden kontroll kan kläderna hållas funktionella och hygieniska över tid.
Arbetskläder ska tvättas separat från privata kläder för att undvika överföring av smittämnen. Tvätt bör ske vid tillräckligt hög temperatur, vanligtvis 60 °C, för att avlägsna bakterier och virus.
Om plaggen har särskilda material, ska tillverkarens skötselråd följas noggrant. Vid användning av tvättmedel är det viktigt att välja milt men effektivt medel som inte bryter ner fibrer eller påverkar skyddsfunktioner.
Undvik sköljmedel eftersom det kan försämra textilens förmåga att andas och minska slitstyrkan. Tvätten ska torkas helt innan den används igen.
Fuktiga kläder kan bli grogrund för mikroorganismer och orsaka lukt eller hudirritation. Arbetsgivaren bör säkerställa att tvätten hanteras i enlighet med hygienkrav och att tvätteriet uppfyller gällande standarder.
Kläder som används i vård, omsorg eller andra hygienkänsliga miljöer ska förvaras åtskilt från privata plagg. Förvaringen bör ske i rena, ventilerade skåp eller särskilda utrymmen som minskar risken för kontaminering.
Ett enkelt system kan användas:
| Typ av plagg | Förvaring | Kommentar |
|---|---|---|
| Rena arbetskläder | Märkta skåp eller hyllor | Förslutna eller täckta |
| Använda kläder | Separata kärl eller påsar | Ska transporteras till tvätt snabbt |
| Skyddskläder | Eget utrymme | Förhindrar kontakt med övriga textilier |
Arbetskläder bör aldrig tas hem för förvaring eller tvätt. Det är för att minska risken för smittspridning och hålla hanteringen under kontroll.
Slitna eller skadade arbetskläder kan försämra både hygien och säkerhet. Därför är det smart att inspektera kläderna regelbundet, helst varje vecka, för att hitta trasiga sömmar, fläckar eller material som börjat ge upp.
Mindre skador kan lagas direkt om det inte påverkar skyddet. Vid större skador ska plagget tas ur bruk och bytas ut. Arbetsgivaren behöver ha rutiner för reparation eller utbyte – annars blir det lätt slarv.
Att dokumentera inspektionerna i en enkel checklista gör det lättare att följa upp.
Arbetsgivaren ansvarar för att arbetskläder används, sköts och hanteras på ett sätt som håller säkerhet och arbetsmiljöstandarder uppe. Det kräver tydliga rutiner och kontinuerlig information till personalen.
Alla anställda ska få praktisk och tydlig information om hur arbetskläder används och sköts. Det hör hemma i introduktionen för nyanställda, men också när rutiner eller regler ändras.
Det är viktigt att förstå varför korrekt skötsel är nödvändig. Fel hantering kan försämra skyddsfunktionerna, vilket i värsta fall påverkar säkerheten.
Otvättade eller fel förvarade plagg kan dessutom sprida smitta, särskilt inom vård och omsorg.
Informationen bör omfatta:
Regelbundna påminnelser och skriftliga riktlinjer minskar risken för misstag.
Varje arbetsplats behöver dokumenterade rutiner för inköp, användning och underhåll av arbetskläder. Rutinerna ska anpassas till verksamhetens risknivå och arbetsuppgifter.
Till exempel har vårdpersonal särskilda hygienkrav, medan industriarbetare kan behöva flamskyddade material. Arbetsgivaren måste se till att rutinerna är kända, tillgängliga och uppdaterade.
En tabell kan göra ansvarsfördelningen lite tydligare:
| Moment | Ansvarig | Frekvens | Kommentar |
|---|---|---|---|
| Tvätt av arbetskläder | Arbetsgivare (vård) / Arbetstagare (service) | Efter varje arbetspass | Enligt hygienföreskrifter |
| Kontroll av slitage | Arbetsledare | Var 6 |
Byt vid skador |
| Utdelning av nya plagg | HR eller enhetschef | Enligt riktlinje | Dokumenteras |
Klara rutiner minskar osäkerhet och förenklar vardagen för alla inblandade.
Arbetsgivaren måste följa gällande lagar, föreskrifter och kommunala riktlinjer för arbetskläder. Inom vård och omsorg styrs detta bland annat av Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien, där arbetsgivaren ansvarar för tvätt och byte av arbetskläder.
Föreskrifter från Arbetsmiljöverket kräver att arbetsgivaren tillhandahåller kläder som skyddar mot de risker som finns i arbetet.
Det kan handla om skydd mot smuts, kemikalier eller mekanisk påverkan.
Efterlevnaden bör kontrolleras genom interna revisioner och samverkan med skyddsombud.
Om brister upptäcks ska åtgärder dokumenteras och följas upp.
Komfort i arbetskläder: Grunden för välbefinnande och prestation Komfort i arbetskläder påverkar både välbefinnande och effektivitet under arbetsdagen. Genom att kombinera rätt material, ergonomisk konstruktion och anpassad passform kan arbetsgivare...
Vad är arbetskläder och deras betydelse Arbetskläder används i mängder av yrken för att skydda personalen, möta säkerhetskrav och ge en professionell identitet. De påverkar både säkerhet, komfort och effektivitet...
Hur arbetskläder sköts beror på arbetsmiljö, risknivå och hygienkrav. Materialval, tvättemperatur och torkmetod har stor betydelse för både livslängd och säkerhet.
I industriella miljöer utsätts arbetskläder för olja, metallspån och kemikalier. Kläderna ska tvättas regelbundet så att smuts inte tränger in i fibrerna och förstör skyddet. Tvätt i 60 °C är ofta nödvändig för att få bort fett och partiklar.
Vid hantering av kemikalier är det viktigt att kontrollera att skyddet inte försämras efter tvätt. Tillverkarens etiketter brukar ange max antal tvättar. Om plagget tappar flamskydd eller antistatiska egenskaper är det dags att byta ut det.
Torktumla inte vid hög värme – det kan skada beläggningar. Lufttorkning på galge förlänger plaggets livslängd och håller passformen bättre. För riktigt smutsiga miljöer är det smart om arbetsgivaren erbjuder professionell tvättservice.
I livsmedelsproduktion gäller strikta hygienregler. Arbetskläder ska vara fria från bakterier och främmande partiklar, så tvättas dagligen i minst 60 °C och förvaras separat från privata kläder.
Ljusa färger gör det lättare att upptäcka smuts. Vid byte mellan olika produktionszoner används rena plagg för att undvika korskontaminering. Arbetsgivaren har ansvar för att tvätten sköts enligt reglerna.
| Krav | Rekommendation |
|---|---|
| Tvättfrekvens | Dagligen |
| Temperatur | Minst 60 °C |
| Förvaring | Separat, torrt utrymme |
| Byte av plagg | Vid synlig smuts eller skada |
Arbetskläder ska tas av innan man lämnar arbetsplatsen – annars riskerar man att smitta följer med ut.
På byggarbetsplatser slits kläderna rejält. Plagg utsätts för damm, betong och väder. Tyger med förstärkta sömmar och slitstark bomull-polyesterblandning håller bättre, inte mycket att snacka om där.
Tvätta ofta nog för att få bort damm och partiklar – annars kan reflexer och varselmaterial tappa effekt. Smutsiga varselkläder syns sämre och det är en säkerhetsrisk.
Efter tvätt bör reflexer och dragkedjor kollas. Plagg med trasiga reflexer eller fickor ska lagas eller bytas ut.
Undvik torkning i direkt solljus, UV-ljus kan bleka färger och göra varselplagg mindre synliga.
Att ta hand om arbetskläder rätt minskar risken för skador och förlänger livslängden. Fel tvätt, torkning eller förvaring kan snabbt förstöra både material och skydd.
Tvätta arbetskläder enligt tillverkarens instruktioner, rätt temperatur och tvättmedel. För mycket tvättmedel eller för hög värme kan förstöra fibrer och skyddsbehandlingar. Plagg som är smutsiga av olja, kemikalier eller blod bör tvättas separat för att slippa kontaminering.
Många kör torktumlaren för varmt – det krymper tyget och förstör reflekterande detaljer. Kläder med flamskydd eller vattenavvisande behandling mår bäst av att lufttorkas eller torkas på låg värme. Lämnar man kläder fuktiga i tumlaren kan det dessutom börja lukta eller mögla.
Om arbetskläder tvättas eller torkas fel kan skyddsytor mot kemikalier, flammor eller väta försämras. Trasiga sömmar och slitna reflexer gör plagget mindre säkert. Även små förändringar i materialet kan påverka motståndskraften mot risker på jobbet.
Byt när plaggen är slitna, har tappat passformen eller inte skyddar som de ska. Inom vård och omsorg är det ofta dagligt byte som gäller, medan industriella kläder brukar hålla längre men behöver kollas regelbundet. Det beror helt enkelt på arbetsmiljö och hur mycket de används.
Att lägga undan arbetskläder fuktiga eller smutsiga leder till bakterietillväxt och dåligt material. Kläder ska hängas luftigt och ligga i torra, rena utrymmen. Blanda inte skyddskläder med privata plagg – det kan sprida smuts eller kemikalierester.
Tecken på skador kan vara tunna partier, hål eller trasiga dragkedjor. Blekta reflexer är också värda att hålla koll på.
Om sömmar börjar lossna, eller om materialet känns ovanligt styvt eller sprött, är det dags att laga eller byta ut plagget. Det är faktiskt lätt att missa sånt om man har bråttom.
En snabb koll före varje arbetspass kan göra stor skillnad. Ingen vill väl stå där i trasiga kläder när det gäller.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.
