Arbetskläder för elektriker är särskilt framtagna för att möta höga krav på både säkerhet och funktion. De skiljer sig rejält från vanliga arbetskläder genom sina tekniska egenskaper och att de måste följa strikta regler.
Elektriker behöver flamsäkra och antistatiska kläder som faktiskt är testade för att stå emot ljusbågar. Det handlar om att förhindra att statisk elektricitet byggs upp och sprids till känslig utrustning.
Kläderna måste ofta ha multinormcertifiering – alltså att de klarar flera säkerhetsstandarder på en gång. Flamskydd, rivstyrka och slitagemotstånd är bara början.
Funktionella detaljer är superviktiga. Byxor och jackor har fickor på rätt ställen för isolerade verktyg och kabelsaxar. Ofta är kläderna blå, lite av en klassiker för att särskilja elektriker från andra hantverkare.
Om det är kallt ute ska arbetsgivaren fixa underställ och skyddskläder mot kyla, men de måste fortfarande vara säkra för elarbete.
Till skillnad från exempelvis snickare, måste elektriker ha kläder som är testade mot elektriska faror. Snickarbyxor är mest slitstarka och har många fickor, men elektrikerkläder måste dessutom vara antistatiska och flamskyddade.
Materialet är avgörande. Syntet funkar inte – det kan skapa statisk elektricitet. Istället används naturmaterial eller tekniska fibrer med antistatiska egenskaper.
Svetsarkläder skyddar mest mot gnistor och hetta, men elektrikerkläder måste också stoppa elektrisk ledning. Det kräver en kombination av skydd som få andra yrken behöver.
Kläderna är dyrare än vanliga arbetskläder, men det är svårt att kompromissa när det gäller säkerhet.
Jobbar man med el måste kläderna leva upp till särskilda säkerhetsstandarder. Det handlar om att skydda mot flamskador, elchocker och ljusbågar.
Tre standarder styr det viktigaste: EN ISO 11612 för flamskydd, IEC 61482-2 för ljusbågsskydd och normer för antistatiska egenskaper.
EN ISO 11612 är grundstandarden för skydd mot värme och eld. Den delar in skyddet i olika klasser med bokstäver och siffror.
Klassificeringen ser ut så här:
Elektriker behöver oftast kläder märkta med minst A1, B1, och C1. Det skyddar mot flamspridning och viss värme.
Tyget måste självslockna snabbt och får inte smälta eller droppa när det blir varmt.
IEC 61482-2 sätter kraven för kläder som ska skydda mot ljusbågar. Det finns två klasser.
Klass 1 skyddar mot ljusbågar upp till 4 kA och Klass 2 klarar upp till 7 kA. Högre klass, bättre skydd – så enkelt är det.
Testerna mäter bland annat ATPV-värdet (Arc Thermal Performance Value) och simulerar olyckor både med öppen ljusbåge och i sluten låda.
Kläderna ska skydda mot:
Jobbar du med högspänning? Då är Klass 2 ofta ett krav. Lågspänning kan ibland räcka med Klass 1, men det beror på riskbedömningen.
EN 1149-5 styr kraven på antistatiska egenskaper. Det handlar om att förhindra gnistor och störningar i elektronik.
EN 61340 är mer nischad för elektronikjobb där känsliga komponenter är inblandade.
Alla skyddskläder måste ha CE-märkning enligt EU-regler. Det visar att produkten är godkänd för sitt ändamål.
Arbetsgivaren har ansvar att:
Klass 3 är oftast högsta skyddsnivån. Märkningen visar tydligt hur bra plagget presterar.
Vad är arbetskläder för svetsare? Arbetskläder för svetsare är specialdesignade skyddsplagg. De räknas som personlig...
Komfort i arbetskläder: Grunden för välbefinnande och prestation Komfort i arbetskläder påverkar både välbefinnande och...
Varför är rätt vinterjacka för arbete avgörande? En professionell vinterjacka för arbete påverkar direkt produktiviteten,...
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Top Swede
Det finns några grundplagg som varje elektriker borde ha. Säkerhet och funktion måste gå hand i hand – annars blir jobbet både farligare och krångligare.
Hantverksbyxor är basen. De ska ha förstärkta knän och tåla att slitas på golv och betong.
Fickorna är viktiga – lårfickor med dragkedja eller kardborre funkar bäst för verktyg och mätare. Hammarhållare och verktygsslingor ska sitta så man slipper böja sig i onödan.
Shorts för elektriker bygger på samma tänk, fast svalare. De har förstärkta partier och smarta fickor, men ger bättre ventilation när det är varmt.
Bomull-polyesterblandningar är vanliga – lagom slitstarkt och ändå bekvämt. Reflexdetaljer är ett måste om man jobbar där det är dåligt ljus.
Arbetsjackor behöver vara både tåliga och säkra. Materialet ska vara antistatiskt och klara gnistor och mindre skador.
Jackor med många innerfickor är guld värda. Ingen vill att småsaker ramlar ner i elskåp eller paneler.
Arbetsvästar är smidiga när det är varmt eller när du behöver röra armarna fritt. Perfekt för pilliga jobb eller när jacka känns för mycket.
Reflexer och signalfärger är ofta krav på större byggen. Jackor och västar måste synas, och gärna ha ventilation som mesh eller dragkedjor under armarna.
Överdelar ska vara gjorda av antistatiska material – det är bara så det är. Bomull eller specialbehandlade fibrer funkar bäst.
T-shirts för elektriker behöver förstärkta sömmar, särskilt över axlar och armar. Fukttransporterande material gör att man slipper bli helt genomsvettig.
Pikétröjor ser lite proffsigare ut, och kragen skyddar mot både sol och småpartiklar från ovan.
Långärmade tröjor är bra för extra skydd mot gnistor och damm. Stretch eller specialsydda partier i ärmarna gör att man faktiskt kan röra sig när det behövs.
Elektrikers arbetskläder måste ju faktiskt vara både praktiska och säkra, annars funkar det inte i längden. Smarta detaljer som fickor på rätt ställen, förstärkta partier och material som känns bra på kroppen gör verkligen skillnad i vardagen.
Det är nästan ett måste med ett välplanerat system av fickor och hållare för verktyg. Många arbetskläder har fickor som är särskilt anpassade för isoleringstänger, kabelsaxar och andra elektrikerprylar.
Bröstfickorna brukar ofta sitta lite snett, så man slipper krångla när man böjer sig fram. Sidofickorna är ofta extra förstärkta för att palla vikten av tyngre grejer.
Vanliga ficktyper:
Fickornas placering följer arbetsmönstret. Är du högerhänt sitter huvudfickorna oftast på höger sida, så du slipper fumla.
De flesta arbetskläder för elektriker är gjorda i blandningar av bomull och polyester. Det ger både slitstyrka och lite andningsförmåga, vilket är rätt skönt.
Tyget måste vara antistatiskt—det är faktiskt superviktigt när man jobbar nära elektronik. Ingen vill råka förstöra något dyrt bara för att kläderna laddar upp sig.
Materialet får inte:
Stretch-paneler är ofta placerade vid axlar, knän och skrev. Det gör att man kan röra sig ledigt även när det är trångt.
Knäskydd är nästan obligatoriskt för elektriker som kryper runt på golvet. Många byxor har särskilda fickor för löstagbara knäskydd.
Mjuka knäskydd passar bäst när du ska sitta på knä länge, medan de hårda är bättre på betong. Båda varianterna sitter fast i specialfickor.
Ergonomiska detaljer kan vara förstärkningar där det slits mest och extra vidd vid knäna. Stretch i skrev och bak gör det lättare att klättra eller krypa in under saker.
Förstärkta säten och knän gör att kläderna håller längre. Det är ju ändå de områdena som får ta mest stryk.
Viktiga egenskaper för bästa varselkläder vinter Vintervarselkläder kräver specifika egenskaper för att kombinera säkerhet med skydd mot kyla. Material, vädertäthet och komfort avgör hur bra kläderna funkar under tuffa vinterförhållanden....
Filip Edvinsson |
Nyckelfaktorer för hållbara arbetskläder Materialval, säkerhet och hållbarhet på lång sikt påverkar både miljön och företagets ekonomi. Det är de här faktorerna som avgör kvaliteten på arbetskläderna. Materialval och textilier...
Filip Edvinsson |
Elektriker behöver skyddskläder som verkligen gör sitt jobb mot elrisker och ljusbågar. Det rätta plagget och rätt skydd runt om kroppen är faktiskt avgörande.
Kläderna måste klara säkerhetskraven, annars är det inte värt att ta risken. Flammskyddade material är ett måste för att undvika att kläderna fattar eld vid ljusbåge eller kortslutning.
Certifierade plagg för elinstallationer följer standarder som IEC 61482. De testas för att tåla både elektriska urladdningar och värme.
Material kan vara behandlade med flamskydd eller ha naturliga egenskaper som gör dem säkra.
Viktiga egenskaper att leta efter:
Passformen är lite av en balansgång—för löst är farligt, för tajt är opraktiskt.
Skyddsutrustning handlar om mer än bara kläder. Elektriska handskar är ett måste om du jobbar med spänning.
Skyddssystem för elektriker:
Lager på lager är viktigt, men man får inte blanda material på ett sätt som kan bli farligt. Metalldetaljer måste sitta så att de inte riskerar kortslutning.
Fickor och förvaring ska vara placerade så att verktyg och mätinstrument är lättåtkomliga men ändå säkra.
Det är värt att kolla skyddskläderna regelbundet. Slitage eller skador kan göra att skyddet försämras.
Om man sköter sina arbetskläder håller de längre och skyddar bättre. Det är egentligen ganska logiskt.
Smutsiga kläder slits snabbare och skyddar sämre. Regelbunden tvätt är därför rätt viktigt, även om det kan kännas omständligt ibland.
Tvättinstruktioner:
Torkning och förvaring:
Ullprodukter är lite speciella—de behöver inte tvättas lika ofta. Oftast räcker det att vädra.
Små hål och slitage ska fixas direkt, annars blir det bara värre. Ett plagg med hål ska lagas innan det används igen, så enkelt är det.
Reparationsåtgärder:
Det är smart att välja rätt storlek från början. Byxor som är för långa nöts sönder i onödan.
När kläderna är bortom räddning, lämna dem till återvinning. Många material kan tas om hand miljövänligt numera.
Passform och anpassning till arbetsmiljön är faktiskt avgörande. Elektriker behöver kläder som klarar både fysiska påfrestningar och elrisker.
Det gäller att hitta kläder som ger rörelsefrihet men ändå är säkra. De ska inte sitta för tajt, men heller inte så löst att de fastnar i något.
Byxor är särskilt känsliga. De behöver extra plats vid knän och lår, så man kan jobba i alla möjliga ställningar.
Midjan ska vara bekväm hela dagen. Jackor och tröjor måste ge bra rörlighet, särskilt om man jobbar över huvudet.
Ärmarna får inte vara för långa—det kan bli farligt om de fastnar.
Viktiga storleksaspekter:
Elektriker jobbar ju i alla möjliga miljöer, och det påverkar vad som krävs av kläderna. Inomhus är det en sak, utomhus eller i industrin något helt annat.
Vid kallt väder är lager på lager och vindtäta, andande material viktigt. Reflexer behövs om det är mörkt.
Industriella miljöer kräver ofta flamskydd och extra förstärkningar. Vissa företag kräver kläder som klarar ljusbågar, vilket påverkar allt från material till design.
Funktionella detaljer som antalet fickor, förstärkta knän och ventilerande paneler spelar roll. Fickorna ska vara lätta att nå men inte i vägen.
Elektriker har rätt specifika krav på sina arbetskläder. Det handlar om allt från flamskydd till antistatiska egenskaper, och reglerna är rätt hårda för att säkerheten ska hålla över tid.
Arbetskläder för elektriker måste klara EN 61482-standarden, som handlar om skydd mot elektrisk ljusbåge. ATPV-värdet (Arc Thermal Performance Value) anger hur mycket energi plagget klarar innan det blir farligt för huden.
Kläderna ska också uppfylla EN 1149-standarden för antistatiska egenskaper. Det här är avgörande för att undvika statisk elektricitet, särskilt i känsliga eller riskfyllda miljöer.
Multinormkläder blir vanligare – de kombinerar flera skydd, som flamskydd enligt EN ISO 11612 och ibland även kemikalieskydd enligt EN 13034.
Elektrikerkläder har fickor som är särskilt utformade för verktyg och mätinstrument. Placeringen är noga vald för att inte vara i vägen när man jobbar med el.
Materialet är behandlat mot statisk elektricitet och flamspridning. Det är faktiskt förbjudet med vissa syntetmaterial som kan smälta vid värme.
Metalldetaljer som blixtlås och knappar är ofta täckta eller gjorda av material som inte leder ström. Reflexdetaljer placeras också med omsorg, så att säkerheten inte kompromissas.
Bomull och bomullsblandningar är populärt eftersom de inte flammar upp lika lätt. Dessutom smälter de inte mot huden vid värme, vilket känns tryggt.
Modacryl och aramidfiber används i mer avancerade plagg. De har inbyggt flamskydd som inte försvinner i tvätten.
FR-behandlad bomull (flamretardant) är ett mellanting – bekväm men samtidigt säkrare än vanlig bomull. Behandlingen gör att plagget självslocknar om olyckan är framme.
Flamskydd är helt centralt. Kläderna ska kunna slockna av sig själva snabbt efter exponering för värme.
Antistatiska egenskaper är också ett måste. Ingen vill riskera gnistor i en miljö där det kan finnas brandfarliga ämnen.
Hållbarhet spelar roll – förstärkta knän och armbågar gör att kläderna håller längre. Det är skönt att slippa byta ut trasiga plagg stup i kvarten.
Det ska faktiskt göras en snabb inspektion innan varje användning. Små hål eller skador kan förstöra hela skyddet, så det är inte värt att chansa.
Flamskyddskläder brukar behöva bytas ut efter 50–100 tvättar, beroende på materialet. FR-behandlingen blir svagare med tiden, det är tyvärr oundvikligt.
Man måste också dokumentera inspektioner och underhåll enligt reglerna. Arbetsgivaren har ansvaret för att skyddet verkligen fungerar – det är inget man vill tumma på.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2016:2 om personlig skyddsutrustning ställer krav på skyddskläder vid elarbete. Det är faktiskt arbetsgivaren som ansvarar för att elektrikerna får rätt utrustning.
Elsäkerhetsverkets riktlinjer går in lite djupare och kompletterar lagstiftningen med särskilda krav för elarbete. Här handlar det både om vilka kvalifikationer man behöver och vilken säkerhetsutrustning som krävs.
SS-EN standarderna ligger till grund för de tekniska säkerhetskraven. Kläder som säljs i Sverige måste vara CE-märkta och leva upp till de europeiska standarderna för att räknas som godkänd personlig skyddsutrustning.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.