EN 342 vinterarbetskläder är skyddsplagg som certifierats enligt EN 342:2017-standarden. De är framtagna för att skydda mot kyla i extrema miljöer.
De testas för värmeisolering, vindmotstånd och ångpermeabilitet. Allt för att säkerställa att de faktiskt håller värmen när temperaturen faller under -5°C.
EN 342:2017 är en europeisk standard som ställer krav och anger testmetoder för skyddskläder i kalla arbetsmiljöer. Det handlar om att säkerställa att kläderna verkligen isolerar mot nedkylning.
Standarden täcker både enskilda plagg och kompletta kläduppsättningar med flera lager. Det är alltså hela systemet som testas, inte bara jackan eller byxorna var för sig.
Testerna mäter hur effektivt kläderna hindrar värme från att lämna kroppen.
EN 342-plagg måste klara strikta kriterier för luftgenomtränglighet och vattenbeständighet. Luftgenomtränglighet delas in i tre klasser, där klass 1 ger bäst skydd mot vind.
EN 342 vinterarbetskläder ska skydda mot temperaturer på -5°C eller lägre. Det sker genom att hålla kvar kroppsvärmen och stoppa kall luft och fukt från att ta sig in.
Värmeisoleringen mäts och klassificeras för att säkerställa att skyddet verkligen räcker till.
Vindmotstånd är superviktigt – vind kan ju verkligen kyla ner kroppen snabbt. Därför testas plaggen för luftpermeabilitet för att se till att de stoppar kall luft.
De utvärderas också för ångmotstånd och vattenbeständighet. Det är för att hantera fukt från både svett och regn eller snö.
Många EN 342-plagg har även regnskydd och testas enligt EN 343 för vattenbeständighet.
EN 342 vinterarbetskläder används där det är kallt på jobbet. Byggbranschen, transport, logistik och andra utomhusyrken är typiska exempel.
Konstruktionsarbetare som jobbar ute på vintern behöver sådana här certifierade plagg för att slippa frysa och för att kunna jobba säkert.
Lagerarbetare och logistikpersonal i kylda eller ouppvärmda lokaler använder också EN 342-kläder. Det är inte kul att frysa på jobbet, eller hur?
Inom transportbranschen krävs ofta dessa plagg för förare och lasthanterare som är ute i kylan.
Exempel på plagg som kan vara EN 342-certifierade:
Räddningstjänst och säkerhetspersonal använder också EN 342-kläder vid vinterinsatser.
EN 342:2017-standarden definierar tre grundläggande prestandaparametrar. De avgör hur bra ett plagg skyddar mot kyla.
Det handlar om värmeisolering, vindmotstånd och skydd mot fukt.
Icler-värdet visar hur bra plagget håller kvar kroppsvärmen. Det anges i m²K/W – ju högre värde, desto bättre isolering.
Testet görs med en testdocka med värmesensorer i en klimatkammare där temperatur och luftfuktighet styrs noga.
Icler-klassificering:
Plagg med högre klassning passar när det är riktigt kallt. Klass 4-plagg klarar till och med extrema förhållanden ner mot -40°C.
AP-värdet visar hur mycket kall luft som kan ta sig igenom tyget under tryck. Låga AP-värden betyder bättre vindskydd.
Testet görs genom att tygprover utsätts för lufttryck. Resultatet anges i liter per kvadratmeter och sekund (l/m²/s).
AP-klassificering:
Plagg med klass 3 ger maximalt skydd mot vindkyla. Det är extra viktigt för utomhusjobb där det ofta blåser.
Vattenpenetrationsmotstånd handlar om hur bra plagget håller fukt borta från kroppen. Blir kläderna fuktiga tappar de snabbt isoleringsförmågan.
Testet simulerar regn och snö genom att spraya vatten på tyget under kontrollerade former. Man mäter hur lång tid det tar innan vattnet tränger igenom.
Klassificering av vattenmotstånd:
Ju högre klassning, desto bättre i miljöer med mycket snö, regn eller hög luftfuktighet. Kombinationen av vattentäthet och andningsförmåga påverkar komforten rejält.
Varför är regn- och vindskydd viktigt för höstens arbetskläder? Regn- och vindskydd i höstens arbetskläder...
Varför är rätt vinterjacka för arbete avgörande? En professionell vinterjacka för arbete påverkar direkt produktiviteten,...
EN 342-märkningen visar tre värden: Icler för värmeisolering, AP för vindmotstånd och WP-symbolen för vattenresistens. De här siffrorna hjälper dig att välja rätt kläder för olika väder och temperaturer.
Icler-värdet mäter hur bra kläderna isolerar mot kyla och anges i m²K/W. Testet görs med en termodocka för att efterlikna verkliga förhållanden.
Vanliga Icler-värden:
Märkningen gäller för hela klädkombinationer. En overall eller jacka med byxor behöver kompletteras med underställ, handskar, kängor och mössa för att ge utlovat skydd.
Flera lager ger högre Icler-värden. Testerna enligt EN 342:2017 utvärderar hur väl hela kläduppsättningen håller värmen vid olika aktivitetsnivåer.
AP-klassen visar hur bra kläderna står emot vind. Skalan går från klass 1 till klass 3, där högre siffra betyder bättre vindskydd.
Luftgenomsläppligheten mäts genom att tryckluft blåses mot tyget. Ju mindre luft som släpps igenom, desto bättre skydd mot vindkyla.
För riktigt kalla och blåsiga miljöer är klass 2 eller 3 klart att föredra. Klass 1 funkar om du jobbar mer skyddat och inte utsätts för så mycket blåst.
WP-symbolen (Water Penetration) visar hur bra kläderna står emot vattengenomträngning. Den här symbolen syns bara om plagget klarar minst 8000 Pa vattenpelare.
Vattenresistensen testas genom att tyget utsätts för ökande vattentryck tills vatten tränger igenom. Ett högre Pa-värde betyder helt enkelt bättre skydd mot vatten.
Om ett plagg saknar WP-symbol har det inget certifierat vattenskydd. För jobb i blöta vintermiljöer eller vid snöfall är det verkligen viktigt att kläderna har WP-märkning.
Värt att tänka på: WP-symbolen garanterar bara ett grundläggande vattenskydd. Om du ska vara ute länge i regn eller blöt snö räcker det inte – då behövs riktiga regnkläder ovanpå EN 342-vinterkläder.
Att välja rätt EN 342-certifierade vinterkläder är inte bara att ta första bästa jacka. Man måste faktiskt analysera arbetsmiljön, aktivitetsnivån och hur mycket man rör på sig. Temperatur, vind och hur du jobbar styr vilken isolering och luftgenomsläpplighet du behöver.
Temperaturen där du jobbar och hur utsatt du är avgör skyddsnivån du behöver enligt EN 342. Om det är kallare än -5°C krävs plagg med dokumenterad värmeisolering.
Saker att kolla på:
Kalla miljöer med stark vind kräver plagg med låg luftgenomsläpplighet för att inte tappa värme. Folk som jobbar med transport eller logistik hamnar ofta i dragiga miljöer där vinden gör det ännu kallare.
Om du står still i extrem kyla behöver du mer isolering än om du rör dig mycket. Plagg med klass 3-4 isolering passar bäst för statiskt arbete när det är kallare än -15°C.
Hur mycket du rör på dig påverkar hur mycket isolering du behöver. Ju mer du jobbar fysiskt, desto mer värme alstrar du själv.
Låg aktivitetsnivå (t.ex. övervakning):
Medelhög aktivitetsnivå (byggjobb, underhåll):
Hög aktivitetsnivå (tungt jobb):
Plagg med avtagbara lager är guld värt när tempot varierar under dagen. Speciellt inom byggbranschen där det kan gå från stillastående till full fart på en kvart.
Grundläggande krav för arbete i nordiskt klimat Arbete i nordiskt klimat kräver noggrann planering av arbetsmiljö, temperaturkontroll och anpassning till väderförhållanden. Det handlar om att skydda hälsan och samtidigt hålla...
Filip Östangård |
Komfort och ergonomi i arbetskläder Hur bekväma arbetskläder är beror mycket på materialval och andningsförmåga. Ergonomisk design handlar om att ge kroppen stöd under långa dagar, och det är inte...
Filip Östangård |
Förstå vikten av att förlänga livslängden på varselkläder Slitna varselkläder kan bli en riktig säkerhetsrisk när reflexer och färger tappar stinget. Samtidigt sparar du både pengar och miljö på att...
Filip Edvinsson |
Passform och hur du klär dig lager på lager påverkar både säkerheten och bekvämligheten. Rätt tillbehör gör också stor skillnad för hur bra dina EN 342-kläder faktiskt skyddar.
EN 342-plagg måste provas noggrant för att sitta rätt. De ska vara tillräckligt lösa för att luft ska kunna cirkulera mellan lagren. Om de sitter för tajt försvinner den isolerande luftfickan.
Lager-på-lager funkar bäst med tre nivåer:
Det ska gå att röra sig fritt, annars tappar man både komfort och skydd. Armhålor och ben behöver lite extra spelrum för att du ska kunna jobba som vanligt.
Testa alltid alla lager samtidigt när du provar. Många väljer faktiskt en storlek större än vanligt för vinterkläder.
För att EN 342-skyddet ska gälla måste du också ha rätt huvudbonad. Utan mössa eller liknande gäller inte certifieringen fullt ut.
Godkända huvudbonader kan vara:
Handskar och skor är lika viktiga. Isolerade skor med bra grepp minskar halkrisken. Handskarna ska både värma och låta dig jobba med precision.
Reflexer och varselfärger på tillbehören ökar synligheten rejält när det är mörkt. Det är smart att testa all utrustning ihop med vinterkläderna innan de används på riktigt kalla arbetsdagar.
När du köper EN 342:2017-kläder måste du ha koll på märkning och tekniska värden. Hur bra plagget isolerar och står emot kyla avgör om det funkar där du jobbar.
Rätt märkning på EN 342-plagg innehåller tydlig info som du faktiskt kan läsa och förstå. Plagget ska vara märkt med EN 342:2017 och ha tekniska värden som visar prestanda.
Certifieringsmärkningen visar Icler-värdet (värmeisolering) i m²K/W. Ju högre värde, desto bättre isolering. Märkningen har också Ap-värde som visar luftgenomsläpplighet i l/m²s.
CE-märkning måste finnas och tillverkarens info ska vara tydlig och permanent fastsatt. Om märkningen är otydlig eller ser fejkad ut bör du dra öronen åt dig.
Tillverkaren ska alltid kunna visa testresultat och ge tydliga instruktioner. Seriösa märken lämnar aldrig ut produkter utan ordentlig dokumentation.
Icler-värdet är det viktigaste när du jämför olika plagg. Värden mellan 0,31-0,45 m²K/W funkar för måttligt kalla dagar. Över 0,60 m²K/W behövs när det är riktigt kallt.
Luftpermeabilitet (Ap-värde) styr hur mycket vind som tränger igenom. Lägre värden betyder bättre vindskydd, men ibland sämre andningsförmåga. Under 5 l/m²s räknas som vindtätt.
Vattenresistens mäts enligt standard och visar hur bra materialet står emot vatten. Det blir superviktigt om du jobbar där det är både blött och kallt, för fukt förstör isoleringen snabbt.
Jämför alltid dessa värden mellan olika märken. Det högsta värdet är inte alltid bäst – ibland är komfort och användningsområde minst lika viktigt.
Hur du sköter dina EN 342-vinterkläder påverkar både skydd och livslängd. Fel tvätt kan sabba isoleringen, men rätt förvaring gör att de håller längre.
Tvättemperatur och metod spelar roll. Följ alltid tvättinstruktionerna på etiketten om du vill att plagget ska behålla sin isolering.
För hög temperatur kan skada isoleringen. De flesta EN 342-plagg klarar 40-60 grader, men vissa material vill ha svalare tvätt.
Använd rätt mängd tvättmedel så slipper du smuts som fastnar och försämrar isoleringen. Tvätta liknande färger ihop så slipper du missfärgade reflexer.
Förvara kläderna torrt och luftigt. Fuktiga utrymmen förstör isoleringen och minskar skyddet. Häng plaggen så de inte trycks ihop, då håller de värmen bättre.
Tvätta regelbundet för att undvika lukt och bakterier. Smutsiga kläder värmer faktiskt sämre än rena.
Isoleringen i EN 342-kläder blir sämre med tiden, särskilt efter många tvättar. Synliga skador som hål eller trasiga sömmar gör att plagget inte längre skyddar som det ska.
Om isoleringen klumpat ihop sig eller blivit ojämn får du kalla fläckar på kroppen – ett tydligt tecken på att det är dags att byta.
Reflexband och varselmärken som bleknat eller lossnat måste bytas direkt. Synlighet är inget man ska slarva med i vintermörkret.
Dragkedjor som krånglar släpper in kall luft och gör att skyddet blir sämre. Trasiga muddar vid handleder och hals skapar också köldbryggor.
Om passformen har förändrats efter tvätt och plagget inte längre sitter bra, kan det leda till glipor där kylan smiter in.
EN 342-standarden ställer krav på isolering, luftgenomsläpplighet och vattenresistens för arbetskläder som används vid -5°C eller kallare. Materialval, rätt skyddsnivå och bra underhåll avgör hur länge kläderna håller och hur bra de presterar.
Värmeisolering är förstås det allra viktigaste i EN 342-kläder. Standarden mäter det här med ett Icler-värde, som i princip visar hur bra kläderna håller kvar kroppsvärmen.
Luftpermeabilitet delas in i tre klasser. Klass 1 ger bäst skydd mot vind, vilket gör stor skillnad när det blåser kallt.
Vattenresistens är också avgörande. Många EN 342-plagg testas dessutom enligt EN 343-standarden för regnkläder, så det är värt att kika efter.
Syntetiska isoleringsmaterial har en fördel när det gäller att behålla värmen även om de blir blöta. De torkar snabbt och håller formen bra, även efter många tvättar.
Naturliga material som dun isolerar väldigt bra, men tappar lätt sin förmåga när de blir våta. Ull är lite av ett undantag – den isolerar faktiskt även om den är fuktig.
Yttermaterialet spelar också in. Polyester och nylon är slitstarka, medan bomullsblandningar är skönare men inte lika vattenavvisande.
Temperaturintervallet på arbetsplatsen styr vilka minimikrav som gäller. Standarden täcker miljöer från ungefär -5°C ner till -40°C, och det finns olika skyddsnivåer beroende på spannet.
Om du jobbar där det blåser mycket behöver du bättre skydd mot vind. Klass 1 på luftpermeabilitet är det man letar efter då.
Din aktivitetsnivå är också värd att fundera på. Sitter du still mycket behövs mer isolering än om du rör på dig och genererar värme själv.
Det är viktigt att följa tvättinstruktionerna noga för att inte sabba isoleringen. Fel temperatur eller fel tvättmedel kan faktiskt förstöra både material och impregnering.
Torkningen ska ske precis som tillverkaren säger. Syntetmaterial klarar inte alltid hög värme, så lufttorkning är ofta bäst.
Se till att kläderna är helt torra innan du lägger undan dem. Förvaring i ett torrt utrymme minskar risken för mögel och bakterietillväxt.
Flerlagerssystem certifieras ofta som kompletta dräkter enligt standarden. Det ger ett rejält lyft för isoleringen jämfört med bara ett enskilt plagg.
Förslutningar och sömmar får ibland extra behandling för att stänga ute kylan. Täta dragkedjor och svetsade sömmar hjälper till att minska värmeläckage.
Ventilationsöppningar med dragkedjor är faktiskt rätt smarta. De kan öppnas när du jobbar hårt och behöver svalka dig, och stängas när du står still och vill spara på värmen.
Hur ofta du använder dina vinterarbetskläder avgör faktiskt när det är dags att byta ut dem. Om du bär dem varje dag under hela vintern, ja, då brukar de behöva ersättas ungefär vartannat eller vart tredje år.
Ser du hål, trasiga dragkedjor eller märker att impregneringen har försvunnit? Det är tydliga tecken på att kläderna har gjort sitt.
Även små skador kan faktiskt göra stor skillnad för skyddet. Det är lätt att underskatta hur snabbt prestandan försämras.
Känner du att kläderna inte håller värmen som tidigare, trots samma temperaturer? Då har isoleringen troligen tappat sin effekt.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.