Att jobba i kyla handlar både om när temperaturen blir problematisk och vilka risker som finns i olika miljöer. Det är skillnad på att arbeta ute och inne, och det krävs olika skydd.
Det finns ingen exakt temperaturgräns i svensk arbetsrätt för när det är för kallt att jobba ute. Varje situation bedöms utifrån riskanalys och vad som är vanligt i branschen.
Arbetsmiljöverket ser problematisk kyla som temperaturer som kan skada hälsa och säkerhet. Det handlar ofta om minusgrader ihop med vind, fukt eller lång exponering.
Kollektivavtal har ofta regler om "otjänligt väder" som grund för att avbryta arbete. Byggbranschen pratar om extremt kallt väder, men sätter sällan exakta grader.
Riskfaktorer som spelar in:
Inomhus ska arbetsplatser ha ett termiskt klimat som passar verksamheten. Ofta innebär det 18–22 grader för kontorsjobb, och lite lägre för mer fysiska sysslor.
Utomhusarbete är en annan historia. Arbetsgivaren måste skydda mot väder och vind så gott det går—vindskydd, uppvärmda rastutrymmen eller anpassade arbetstider kan bli aktuellt.
Kylan påverkar utomhusarbetare direkt med låga temperaturer, vind och nederbörd. Arbetsuppgifter som kräver fingerfärdighet blir snabbt svåra när händerna stelnar.
Skyddsåtgärder ser olika ut:
Kyla på jobbet innebär hälsorisker som varierar beroende på hur mycket man utsätts och individuella skillnader. Akuta risker är förfrysning, hypotermi och större olycksrisk eftersom muskler och fingrar blir stela.
Personer med hjärt-kärlsjukdom är känsligare eftersom kalla temperaturer belastar hjärtat. Diabetes kan försämra blodcirkulationen och öka risken för köldskador.
Obstruktiv lungsjukdom kan bli värre av kall luft, och det är inte ovanligt att muskler och leder blir stelare.
Långvarig kyla kan leda till problem som:
Förebyggande åtgärder? Rätt arbetskläder för nordiskt klimat, regelbundna pauser i värme och att anpassa arbetsuppgifter efter väder.
Arbetsgivare i Sverige måste följa Arbetsmiljölagen och tillhörande föreskrifter när folk jobbar i kyla. Arbetsmiljöverket har riktlinjer för säker arbetsmiljö, och kollektivavtal kan lägga till egna regler om låga temperaturer.
Arbetsmiljölagen är grunden för säker arbetsmiljö i Sverige. Arbetsgivaren måste undersöka och bedöma riskerna för ohälsa och olyckor.
Det krävs att arbetsgivaren direkt gör det som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, inklusive riskbedömning av kyla och skyddsåtgärder.
Viktiga skyldigheter enligt lagen:
Arbetsgivaren måste se till att kläder och skyddsutrustning är anpassade för kyla, särskilt vid utomhusarbete där man ofta är ute länge.
Det finns inga exakta temperaturgränser från Arbetsmiljöverket för när arbete måste stoppas på grund av kyla. Enligt Gunnar Åhlander på Arbetsmiljöverket finns det inga fasta gränser för hur kallt det får vara.
För inomhusarbete rekommenderas temperaturer mellan 20 och 24 grader vid stillasittande jobb. Det hjälper arbetsgivare att bedöma vad som är rimligt.
Fokusområden hos Arbetsmiljöverket:
Man trycker på vikten av rätt klädsel enligt lager-på-lager-principen. Fuktavledande närmast kroppen, isolerande lager i mitten, och vindskydd ytterst—det är standard i nordiskt klimat.
Kollektivavtal kan ha särskilda regler om att arbeta i extrem kyla. Enligt Byggnads avtal ska jobb stoppas vid "otjänligt väder" om det blir för kallt.
Det finns sällan någon exakt köldgräns i avtalen. Varje situation bedöms för sig, beroende på väder och arbetsuppgifter.
Vanliga punkter i kollektivavtal:
Kollektivavtalen kompletterar Arbetsmiljölagen och ger mer detaljerade riktlinjer för olika branscher. De tar hänsyn till särskilda utmaningar i bygg, transport och andra jobb där kyla är vardag.
Vad innebär arbete i kallt väder? Att jobba i kyla handlar både om när temperaturen...
Vad är EN 342 vinterarbetskläder? EN 342 vinterarbetskläder är skyddsplagg som certifierats enligt EN 342:2017-standarden....
Utmaningar med arbetskläder i nordiskt klimat I Sverige och resten av Norden är det inte...
Arbetsgivaren har fullt ansvar för att skydda anställda från risker kopplade till kyla, genom systematiskt arbetsmiljöarbete, riskbedömning och smarta skyddsåtgärder. Det gäller både inne och ute när det är kallt.
Arbetsgivaren måste ta med kyla i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det betyder att man hela tiden ska hålla koll på och utvärdera arbetsmiljön under vinter och kalla perioder.
SAM kräver dokumentation av incidenter och olyckor kopplade till kyla. Arbetsgivaren behöver regelbundet kolla om åtgärderna mot kyla faktiskt funkar.
Viktiga delar i SAM för kyla:
Både arbetsgivare och anställda ska vara med och bestämma om jobb i kyla. Skyddsombud och arbetsmiljökommittéer har en viktig roll här.
Arbetsgivaren måste göra en noggrann riskbedömning för att hitta alla faror som kyla kan innebära. Det gäller att anpassa bedömningen till varje arbetsplats och arbetsuppgift.
Bedömningen ska ta hänsyn till både direkta och indirekta effekter av kyla på hälsa och säkerhet. Vindchill, luftfuktighet och exponeringstid är några saker som måste med i beräkningen.
Riskfaktorer som ska utvärderas:
| Fysiska risker | Kognitiva risker | Miljörisker |
|---|---|---|
| Förfrysningsskador | Minskad koncentration | Halka och is |
| Hypotermi | Långsammare reaktioner | Dålig sikt |
| Muskelstyvhet | Felaktiga bedömningar | Väderpåverkan |
Riskbedömningen ska uppdateras när förhållandena ändras eller nya arbetsuppgifter dyker upp under vintern. Extra koll behövs för känsliga grupper och personer med hälsotillstånd som kan påverkas av kyla.
Arbetsgivaren måste ta fram tydliga åtgärdsplaner utifrån riskbedömningen. Skyddsåtgärderna ska följa ordningen: eliminering, substitution, tekniska lösningar, organisatoriska åtgärder och personlig skyddsutrustning.
Tekniska och organisatoriska åtgärder kan vara vindskydd, uppvärmda viloområden och anpassade arbetstider. Ibland behöver utomhusarbete ställas in vid extrem kyla eller hård blåst.
Personlig skyddsutrustning mot kyla ska ges utan kostnad om riskbedömningen visar att det behövs. Det handlar om varma jackor och vinterskor som passar det nordiska vädret.
Alla anställda ska få utbildning om riskerna med kallt arbete. Utbildningen ska ta upp hur man känner igen symtom och använder skyddsutrustning rätt.
Det termiska klimatet på jobbet består av fyra huvuddelar som tillsammans påverkar komfort och säkerhet. Faktorerna samverkar och kan ha stor effekt på både produktivitet och hälsa.
Lufttemperaturen är den mest uppenbara delen av det termiska klimatet. Arbetsmiljöverket säger att det ska vara mellan 20-24 grader för stillasittande inomhusjobb.
Vid låga temperaturer blir fingrarna stelare och mindre precisa. När det är kallare än 18 grader ökar kroppens värmeförlust.
Arbetstagare som jobbar i kyla kan drabbas av muskelspänningar och sämre koncentration.
Temperaturens effekter på arbetsförmågan:
Temperaturen ska anpassas efter hur fysiskt jobbet är. Tungt arbete kräver svalare luft än kontorsjobb.
Väggar, golv och tak påverkar hur temperaturen upplevs. Kalla ytor drar värme från kroppen, även om luften känns okej.
Skillnaden mellan luft- och yttemperatur bör helst inte vara mer än 4 grader. Kalla fönster eller väggar kan skapa drag som gör arbetsmiljön sämre.
Kritiska områden att ha koll på:
Materialet i byggnaden spelar roll. Betong och metall leder värme snabbt och känns kallare än trä eller textil.
Luftfuktigheten påverkar kroppens förmåga att reglera värme. Om luftfuktigheten är under 30 procent kan man få torra slemhinnor och lättare bli sjuk.
Lufthastighet förstärker kyleffekten. Redan 0,5 meter per sekund kan göra att temperaturen känns flera grader kallare.
Rekommenderade värden:
Ventilationen måste anpassas efter årstid och verksamhet. Dragiga miljöer ökar risken för muskel- och ledbesvär.
De som jobbar på utsatta platser behöver kläder som klarar både vind och fukt.
Grundläggande krav för arbete i nordiskt klimat Arbete i nordiskt klimat kräver noggrann planering av arbetsmiljö, temperaturkontroll och anpassning till väderförhållanden. Det handlar om att skydda hälsan och samtidigt hålla...
Filip Östangård |
Viktiga egenskaper för bästa varselkläder vinter Vintervarselkläder kräver specifika egenskaper för att kombinera säkerhet med skydd mot kyla. Material, vädertäthet och komfort avgör hur bra kläderna funkar under tuffa vinterförhållanden....
Filip Edvinsson |
Vanliga misstag vid lager på lager med arbetskläder Materialval och hur man bygger upp lagren avgör faktiskt allt. Om fukttransporten inte funkar eller isoleringen sviker, blir det snabbt obekvämt och...
Filip Östangård |
Arbetsgivaren måste se till att anställda skyddas mot kyla med rätt utrustning, anpassade arbetstider och uppvärmda viloutrymmen. Det handlar om att förebygga både akuta och långsiktiga problem.
Den som jobbar utomhus ska få kläder som skyddar mot kyla. Ofta täcker kollektivavtalet det yttersta lagret, som varm jacka och vinterskor.
Grundläggande skyddsutrustning:
Riskbedömningen avgör om extra skydd behövs. Vid extrem kyla kan det krävas uppvärmda plagg eller extra isolering.
Kläderna måste passa arbetsuppgifterna och ändå skydda mot kylan.
Arbetsgivaren ska se till att utrustningen är hel och funkar. Behöver något bytas ut så ska det ske direkt.
De anställda ska veta hur skyddsutrustningen används rätt.
Vid riktigt kallt väder kan det bli aktuellt att avbryta arbetet. Det är vanligt att anpassa arbetstiderna för att undvika de kallaste timmarna.
Praktiska anpassningar:
Fysiskt tungt jobb bör begränsas när det är riktigt kallt. Ansträngning kan göra att man först blir för varm och sen snabbt kall igen.
Arbetsgivaren måste ta hänsyn till individuella faktorer som ålder och hälsa.
Extra försiktighet gäller för personer med hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller lungsjukdomar.
Det ska finnas uppvärmda utrymmen där man kan värma sig. På utomhusarbetsplatser kan det behövas tillfälliga bodar eller liknande.
Krav på värmande utrymmen:
Regelbundna pauser för att värma sig är viktigt, särskilt när det är kallare än -10°C. Ju kallare det är, desto fler pauser behövs.
Det ska vara lätt att ta sig till värmen om man börjar frysa. Reservkläder och extra utrustning bör finnas för blöta eller trasiga plagg.
Att hantera kyla på jobbet kräver tydliga roller och samarbete. Skyddsombud och arbetsmiljöombud har särskilda befogenheter att hålla koll på arbetsmiljön.
Arbetstagare behöver veta sina rättigheter och hur man rapporterar problem.
Skyddsombud har långtgående rättigheter enligt arbetsmiljölagen när det gäller kyla. De kan stoppa arbetet direkt om de ser att det är farligt för hälsan eller säkerheten.
Det gäller särskilt vid extrem kyla eller om skyddsutrustning saknas.
Arbetsmiljöombud från facket har liknande rättigheter och kan kräva att arbetsgivaren gör förbättringar. De får inspektera arbetsplatsen och kolla att vinterkläder och skydd finns.
Om arbetsgivaren inte gör det som krävs, kan både skyddsombud och arbetsmiljöombud vända sig till Arbetsmiljöverket.
De har rätt att få information om riskbedömningar kring kyla. Ombuden kan också vara med och planera arbetsuppgifter och kräva att arbetstider eller metoder ändras vid extremt kallt väder.
Arbetstagare har rätt att vägra utföra jobb som innebär uppenbar livsfara på grund av extrem kyla. De ska också få lämpliga arbetskläder och skyddsutrustning för kalla väderförhållanden.
Det är arbetsgivarens ansvar att ordna fram den här utrustningen – utan att det kostar arbetstagaren något. Ofta är det självklart, men ibland måste man faktiskt påminna om det.
Om du fryser på jobbet och tycker att arbetsmiljön inte håller måttet, börja med att prata med din närmaste chef eller skyddsombud. Hjälper inte det? Då kan du vända dig till regionalt skyddsombud eller direkt till Arbetsmiljöverket.
Arbetsmiljöverket har en särskild funktion där man kan tipsa om risker i arbetsmiljön. Det är inte alltid lätt att veta när man ska gå vidare, men ibland är det nödvändigt.
Anmälningsordning vid kylaproblem:
Du har rätt att få information om hälsoriskerna med arbete i kyla. Det gäller särskilt om du har problem som hjärt-kärlsjukdom eller diabetes.
Arbetsgivaren måste ha en pågående dialog med medarbetarna om arbetsmiljöfrågor relaterade till kyla. Det handlar om att faktiskt prata om hur kylan påverkar de anställda – inte bara bocka av en lista.
Samtalen ska ta upp skyddsutrustning och vinterkläder för olika arbetsuppgifter. Arbetsgivaren ska också informera om riskerna med att arbeta under dygnets mörka timmar på vintern.
Medarbetarsamtal och arbetsmiljöronder ska särskilt ta upp frågor om temperatur och klimat på arbetsplatsen. Det räcker inte att bara prata – arbetsgivaren måste dokumentera diskussionerna och faktiskt göra något utifrån medarbetarnas synpunkter.
Vid förändringar i arbetsförhållanden eller nya riskbedömningar ska arbetsgivaren informera och diskutera med berörda arbetstagare och deras representanter. Det är ändå ganska självklart – ingen vill bli överraskad av nya risker.
Systematiskt arbetsmiljöarbete kräver att riskbedömningar och skyddsåtgärder för kallt väder följs upp regelbundet. Det är inte bara en pappersprodukt – dokumentationen visar att arbetsgivaren faktiskt sköter sina skyldigheter.
Arbetsgivare ska göra riskbedömningar för arbete i kyla minst en gång om året. Det handlar om att mäta temperatur, kolla vindförhållanden och räkna ut hur länge folk är ute på varje arbetsplats.
Bedömningarna måste uppdateras när arbetsförhållandena ändras eller nya arbetsplatser startas. Skyddsombud ska vara med i utvärderingsprocessen – det står tydligt i arbetsmiljöföreskrifterna.
Riskbedömning för kallväder gäller alla utomhusaktiviteter när temperaturen går under +10°C. Under -5°C behövs extra uppmärksamhet eftersom risken för köldskador ökar rejält.
Faktorer att bedöma regelbundet:
Skyddsåtgärder för kyla måste följas upp systematiskt för att verkligen funka. Arbetsgivaren ska utvärdera både tekniska lösningar och personlig skyddsutrustning.
Utvärdering av tekniska åtgärder innebär att kontrollera vindskydd, värmesystem och isolering av arbetsytor. Mobila värmeenheter och skyddsrum ska testas innan vintern slår till.
Personlig skyddsutrustning behöver kollas regelbundet:
Om något är trasigt eller dåligt ska arbetaren rapportera det direkt. Arbetsgivaren måste se till att ersätta defekt utrustning snabbt och ha alternativ till hands.
Arbetsmiljöverkets regler kräver skriftlig dokumentation av alla riskbedömningar och åtgärder för arbete i kyla. Den måste uppdateras årligen och efter varje incident eller olycka.
Obligatorisk dokumentation omfattar:
Företag med fler än tio anställda måste dokumentera den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet. Det gäller särskilt för säsongsarbete och kallväder.
Dokumentationen ska vara tillgänglig för Arbetsmiljöverket vid inspektioner. Skyddsombud har rätt att granska all dokumentation som rör arbetsmiljöarbete i kyla.
Det dyker ofta upp frågor om regler för arbete i kyla – både från arbetsgivare och anställda. Arbetsmiljöverkets föreskrifter och svensk lag ger ändå rätt tydliga riktlinjer för temperatur, skyddsutrustning och riskbedömningar vid kallt arbete.
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter ska inomhusarbetsplatser ha ett termiskt klimat som passar verksamheten. Vid stillasittande jobb rekommenderas 20–24 grader, medan mer fysiskt arbete kan ha en lägre gräns på 14–15 grader.
Vid utomhusarbete måste arbetsgivaren göra sitt bästa för att skydda mot väder och vind. Det finns dock ingen exakt temperaturgräns för när det är för kallt att jobba ute.
Under tillfälliga köldperioder får man ibland acceptera lite lägre temperatur än rekommenderat. Jobbar du nära utgångar där kall luft drar in, ska det finnas skydd.
Vad som räknas som kallt väder beror på jobbet och temperaturen på platsen. Extra åtgärder bör övervägas när temperaturen går under rekommenderade nivåer för det arbete du gör.
Vid stillasittande kontorsjobb är det kallt under 20 grader. För fysiskt arbete inomhus är gränsen 14–15 grader. Utomhus krävs mer koll när temperaturen närmar sig nollan eller går under.
Vind och luftfuktighet spelar in – det är inte bara siffran på termometern som avgör. Arbetsgivaren måste väga in hela det termiska klimatet.
Kallt arbete innebär risk för förfrysningsskador, hypotermi och sämre fingerrörlighet. Det kan också öka risken för olyckor eftersom man reagerar långsammare när man fryser.
Förebygg genom rätt arbetskläder, pauser för att värma sig och att inte vara ute för länge åt gången. Arbetsgivaren ska ordna så att det finns varma utrymmen för vila.
Utbildning om kyla och förfrysning är viktig. Arbetarna behöver veta varför det är så viktigt att hålla sig torra och varma.
Det är arbetsgivarens ansvar att ordna arbetskläder som funkar i kylan. Kläderna ska skydda mot kyla, vind och fukt – men ändå vara smidiga nog för att du ska kunna jobba.
Vinterkläder ska vara isolerande och passa för nordiskt klimat. Huvudbonad, handskar och skor med bra grepp är extra viktiga.
Om kläderna inte räcker till kan du kräva bättre. Kläderna ska vara certifierade enligt säkerhetsstandarder för branschen.
Arbetsgivaren har huvudansvaret för att skydda mot skador och sjukdomar som kan uppstå vid låga temperaturer. Det gäller oavsett om jobbet är inne eller ute.
Skydd mot väder och vind ska ordnas vid utomhusarbete. För inomhusarbete ska temperaturen hållas inom rekommenderade nivåer.
Arbetsgivaren ska informera om risker med kyla och hur man skyddar sig. Vid extremt väder kan jobbet behöva stoppas eller flyttas till varmare miljöer – det är inte alltid populärt, men ibland nödvändigt.
Riskbedömningar för arbete i kyla ska göras regelbundet, särskilt inför vintersäsongen. Det är viktigt att uppdatera bedömningen när arbetsförhållandena ändras eller om nya risker dyker upp.
Vid utomhusarbete behöver man ta hänsyn till väderprognosen. Riskbedömningen bör anpassas efter vad som faktiskt händer med vädret.
Under perioder med riktigt kallt väder kan det vara nödvändigt med dagliga bedömningar. Det känns ibland som att vädret lever sitt eget liv, eller hur?
Riskbedömningen ska dokumenteras och inkludera åtgärder för olika temperaturintervall. Anställda måste få information om resultaten och om vilka åtgärder som planeras för att minska riskerna.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.