Varselkläder är en typ av arbetskläder som ökar bärarens synlighet i miljöer med risk för olyckor.
De känns igen på sina skarpa färger och reflekterande material – det är svårt att missa någon i fluorescerande gult eller orange.
Syftet är ganska självklart egentligen: förbättra säkerheten för folk som jobbar där fordon, maskiner eller annan utrustning rör sig. Ju synligare du är, desto mindre risk att någon kör på dig.
Kläderna är gjorda i fluorescerande gult, orange eller rött, och så förstås reflexband som blänker till när strålkastare träffar dem. Det gör att du syns från alla håll, oavsett om det är ljust eller mörkt.
De används av folk inom vägunderhåll, bygg, transport, lager och industri – alltså där det rör sig mycket och snabbt. Enligt EN ISO 20471 delas varselkläder in i tre klasser beroende på mängden fluorescerande och reflekterande yta:
| Klass | Synbarhetsnivå | Typiska användningsområden |
|---|---|---|
| 1 | Lägst | Inhägnade områden, låg risk |
| 2 | Medel | Trafikmiljöer upp till 50 km/h |
| 3 | Högst | Vägar med hög trafik eller mörkerarbete |
Det är egentligen funktionen och certifieringen som skiljer varselkläder från vanliga arbetskläder. Arbetskläder skyddar mot smuts, väta eller slitage – men varselkläder skyddar genom att du syns.
Varselkläder måste vara CE-märkta och leva upp till EN ISO 20471. Det innebär att de testas för luminans, färgbeständighet och reflexförmåga.
De flesta arbetsgivare kombinerar ofta funktioner, som att varseljackor också kan vara flamskyddade eller vattentäta. Men det är synligheten som avgör om det räknas som varselkläder.
I praktiken används varselkläder där säkerhet genom synlighet är lika viktig som skydd mot yttre påverkan.
Varselkläder är designade för att göra bäraren synlig där fordon, maskiner eller dålig belysning ökar olycksrisken.
De kombinerar reflexer och fluorescerande färger för att förbättra synbarheten och minska risken för personskador.
I arbetsmiljöer med tung trafik, byggmaskiner eller begränsad sikt är synbarhet verkligen avgörande.
Att synas i tid kan vara skillnaden mellan att bli påkörd eller inte – det är så enkelt.
Synbarhet blir ännu viktigare vid arbete nära vägar, flygplatser och hamnar där fordon rör sig snabbt. Och när det är mörkt eller regnar, då är reflexerna guld värda.
Enligt EN ISO 20471 delas varselkläder in i klasser beroende på mängden synligt material. Högre klass betyder större synbarhet och används i tuffare miljöer.
| Varselklass | Användningsområde | Synbarhetsnivå |
|---|---|---|
| Klass 1 | Låg risk, t.ex. lagerarbete | Grundläggande |
| Klass 2 | Måttlig risk, t.ex. vägarbete | Hög |
| Klass 3 | Hög risk, t.ex. motorvägsarbete | Mycket hög |
Reflexer och fluorescerande material funkar på olika sätt men kompletterar varandra. Fluorescerande material gör dig mer synlig i dagsljus och skymning genom att omvandla UV-ljus till synligt ljus.
Reflexer däremot, de syns när det är mörkt och ljus från exempelvis bilar träffar dem.
De vanligaste färgerna är gul, orange och röd – de sticker ut mot de flesta bakgrunder. Reflexbanden placeras smart för att du ska synas från flera håll.
För bästa effekt bör reflexerna vara minst 50 mm breda och sitta runt armar, ben och bål. Kläderna ska också hålla för tvätt och slitage, annars tappar de sin funktion.
Varselkläder gör att förare och maskinförare ser dig tidigare, så de hinner reagera. Det kan räcka för att undvika en olycka.
De används ofta ihop med annan skyddsutrustning som hjälm, skyddsskor och handskar. Tillsammans blir det ett ganska komplett skydd.
Det är viktigt att kläderna används rätt – de ska sitta bra, vara rena, och reflexerna får inte täckas av smuts. Arbetsgivaren ansvarar för att utrustningen håller måttet och att personalen vet hur den ska användas.
Vad är vinter varselkläder? Vinter varselkläder kombinerar hög synbarhet med skydd mot kyla, vind och...
Vad innebär skyddsklassning för ljusbåge? Skyddsklassning för ljusbåge definierar hur väl skyddskläder kan skydda användare...
Portwest
PW3 Hi-Vis Flexi Class 1 Joggers
Portwest
Portwest
Portwest
Hi-Vis 3-in-1 Contrast Lite Jacket
Portwest
Hi-Vis Breathable Rain Bib and Brace
Portwest
DX4 Hi-Vis Class 1 Detachable Holster Pocket Craft Trousers
Portwest
Portwest
Det finns en hel del olika modeller, anpassade för olika arbetsmiljöer och väder.
Plaggen ska synas ordentligt, vara bekväma hela dagen och förstås klara kraven enligt EN ISO 20471.
Material, passform och reflexplacering spelar roll för både säkerhet och funktion.
Varseljackor används året runt, särskilt där hög synbarhet är ett måste – bygg, transport, räddningstjänst, och så vidare.
De finns som tunna skaljackor, varma vinterjackor eller regnjackor. Jackorna har fluorescerande tyg och reflexband runt armar, bröst och rygg – det är svårt att missa någon i en sån.
Många modeller har avtagbara foder eller ventilationsöppningar – praktiskt när vädret skiftar. Vattentäta material som polyester med PU-beläggning skyddar mot regn, och andningsaktiva membran minskar fukt inifrån.
Jackan ska inte täckas av väskor eller utrustning som döljer reflexerna, annars tappar den certifieringen.
| Typ | Egenskap | Användning |
|---|---|---|
| Skaljacka | Lätt, vindtät | Sommar och övergångsperioder |
| Vinterjacka | Fodrad, isolerande | Kallt klimat |
| Regnjacka | Vattentät, svetsade sömmar | Regniga miljöer |
Varselbyxor behövs för att synas även när du rör dig, sitter eller böjer dig. De finns som arbetsbyxor, hängselbyxor, shorts och regnbyxor.
Reflexbanden sitter runt benen så du syns från alla håll.
Materialet är ofta en mix av bomull och polyester för att hålla och ändå vara bekvämt. För tuffare miljöer finns förstärkningar vid knän och benslut.
Byxorna ska vara tillräckligt långa så reflexerna inte täcks av skor eller stövlar.
En del modeller är certifierade i klass 2 eller 3 beroende på mängden fluorescerande yta. Vid kallt väder används fodrade byxor eller underställ för extra värme.
Rätt passform är viktig, annars hamnar reflexerna fel och då tappar byxorna sin funktion.
Varselvästar är det enklaste sättet att öka synbarheten snabbt, särskilt vid tillfälliga arbetsmoment.
De används ofta av besökare, chaufförer och personal som rör sig i trafikerade områden. Västen ska vara stor nog att bäras utanpå andra kläder.
De flesta västar är klass 1 eller 2 och gjorda av lätt polyester med kardborre eller dragkedja. Lätta att ta på och av – perfekt när det ska gå fort.
För bättre hållbarhet finns modeller med reflekterande tejp som klarar många tvättar.
Västar används ofta som komplettering till andra plagg. De kan ha fickor, ID-hållare eller tryck med logotyp, men märkningen får inte täcka reflexytorna.
Varseloveraller ger helkroppstäckning och används där riskerna är höga, som vid vägunderhåll, industri och räddningsarbete.
De kombinerar jacka och byxa i ett, vilket minskar risken att reflexytor täcks av andra plagg.
Overaller finns som sommar-, vinter- och regnmodeller.
Vintervarianterna har isolerande foder, medan regnoveraller görs i vattentätt material med svetsade sömmar.
För att göra dem mer bekväma har många dragkedjor längs benen, justerbara ärmslut och ibland ventilationspaneler.
Det är detaljer som faktiskt märks när man jobbar länge.
Andra vanliga varselplagg är tröjor, T-shirts, mössor och regnset.
Dessa används ofta som komplement, särskilt när det är varmt eller jobbet inte kräver full täckning.
Alla plagg måste vara märkta med rätt klass och certifiering, annars kan man inte lita på att de håller måttet.
Det är ibland lätt att glömma bort, men märkningen är verkligen avgörande.
Varselkläder måste leva upp till tydliga krav för att synlighet och säkerhet ska funka i praktiken.
De styrs av europeiska standarder som reglerar både material, design och märkning – så att skyddet faktiskt fungerar när det gäller.
EN ISO 20471 är den europeiska standarden för varselkläder i yrkesmiljöer.
Den ersatte den gamla EN 471 och ställer krav på hur mycket fluorescerande och reflekterande material ett plagg måste ha.
Standarden gäller kläder som ska göra bäraren synlig, särskilt där det finns trafik eller maskiner i rörelse.
Den tar upp både design- och prestandakrav, till exempel färg, retroreflektion och hur materialet är placerat.
För att få certifiering testas plaggen av ackrediterade laboratorier.
De mäter bland annat reflexernas ljusåterkastning, färgfasthet och synbarhet i olika ljus.
Tillverkaren måste märka plaggen med standardens beteckning, till exempel EN ISO 20471:2013, och ange klassnivå och tvättbeständighet.
Det gör det faktiskt enklare för arbetsgivare att välja rätt skyddsnivå, även om det kan kännas som en djungel ibland.
EN ISO 20471 delar in varselkläder i tre säkerhetsklasser, beroende på mängden fluorescerande och reflekterande material.
Tabellen nedan visar huvudkraven:
| Klass | Synbarhetsnivå | Användningsområde |
|---|---|---|
| Klass 1 | Lägst | Arbete i miljöer med låg risk, exempelvis inhägnade områden |
| Klass 2 | Medel | Vägarbete eller arbete nära fordon i måttlig trafik |
| Klass 3 | Högst | Tät trafik, nattarbete eller vägar med hög hastighet |
Klass 3 kräver störst yta av både fluorescerande och reflekterande material.
Det ger maximal synlighet när det verkligen behövs.
Arbetsgivaren måste välja rätt klass utifrån arbetsplatsens risknivå.
Jacka och byxa kan kombineras för att tillsammans nå en högre klass, enligt standardens regler.
Vad är retroreflektion? Retroreflektion är en speciell typ av ljusreflektion där ljuset studsar rakt tillbaka mot ljuskällan, inte bara ut åt alla möjliga håll. Det låter kanske simpelt, men det...
Filip Östangård |
Viktiga egenskaper för bästa varselkläder vinter Vintervarselkläder kräver specifika egenskaper för att kombinera säkerhet med skydd mot kyla. Material, vädertäthet och komfort avgör hur bra kläderna funkar under tuffa vinterförhållanden....
Filip Edvinsson |
Grundläggande krav på varselkläder i Sverige Varselkläder regleras genom arbetsmiljölagen och europeiska standarder som bestämmer när de ska användas, vilket ansvar arbetsgivare har, och hur riskbedömningar går till. Kraven beror...
Filip Östangård |
Varselkläder används där hög synlighet minskar risken för olyckor.
De skyddar i miljöer med fordon, maskiner eller begränsad sikt och är ofta ett krav enligt EN ISO 20471.
Inom byggsektorn är varselkläder en självklar del av arbetsmiljösäkerheten.
Arbetare rör sig ofta nära tunga maskiner, lyftkranar och fordon där sikten kan förändras snabbt.
Kläder med starka färger och reflekterande material gör att personalen syns både dag och natt.
Det är inget man vill chansa med.
I industrin används varselkläder för att förebygga olyckor vid produktion, underhåll och logistik.
Arbetsgivare väljer olika säkerhetsklasser (1–3) beroende på hur riskfylld miljön är.
Klass 3 används där det är mycket trafik eller mörkt, medan klass 1 räcker där exponeringen mot fordon är låg.
En vanlig lösning är jacka och byxa i klass 2 eller 3 för heltäckande synlighet.
Materialen är slitstarka och certifierade för att tåla smuts, olja och tvätt.
Det är skönt att slippa oroa sig för att reflexerna ska försvinna efter några tvättar.
Vid vägarbete är synlighet helt avgörande – personalen jobbar nära trafik som ofta rör sig snabbt.
Varselkläder med stark fluorescens och breda reflexband gör att förare ser arbetare i tid, även när det är mörkt eller regnigt.
Transportsektorn omfattar chaufförer, terminalarbetare och lastningspersonal.
De rör sig ofta mellan fordon och gods, så komfort och rörelsefrihet är lika viktiga som synlighet.
Plagg med ventilationspaneler och lätta material används för att minska värme under långa pass.
Det är något man verkligen uppskattar på sommaren.
Företag följer oftast Trafikverkets krav på godkända varselkläder, särskilt vid arbete nära väg.
Ibland krävs även hjälm och skyddsskor med reflexdetaljer.
Varselkläder är också vanliga i logistikcenter, hamnar, flygplatser och räddningstjänst.
Här rör sig personal bland fordon, truckar eller flygplan där sikten kan vara dålig.
Vid räddningsinsatser kombineras varselmaterial ofta med flamskydd eller väderskydd.
Det gör att kläderna fungerar i både mörker, rök och regn.
Även inom jordbruk och skogsbruk används varselkläder för att minska olycksrisken vid maskinarbete.
Här prioriteras slitstyrka och väderskydd, eftersom jobbet sker utomhus i alla möjliga förhållanden.
Varselkläder ska inte bara synas – de måste också vara bekväma och funka under långa arbetspass.
Materialval och konstruktion påverkar hur kläderna känns, håller och vilken miljöpåverkan de har.
Bra rörelsefrihet gör jobbet lättare och minskar risken för trötthet.
Kläder med förböjda ärmar och knän, stretchpaneler och justerbara midjor är en klar fördel.
Ergonomisk design handlar om att anpassa kläderna till kroppens rörelser.
Sömmar placeras smart för att undvika skav och tryck.
Många plagg har ventilationsöppningar eller meshpartier för att hjälpa kroppen reglera värme.
Det märks särskilt när man rör sig mycket.
För yrken där man ofta böjer sig eller jobbar på knä är knäskyddsfickor och förstärkta partier viktiga.
De skyddar mot slitage och ger lite extra stabilitet.
En bra passform och låg vikt gör stor skillnad.
Man vill ju kunna röra sig obehindrat, utan att tappa synbarhet eller skydd.
Materialet avgör både komfort och miljöpåverkan.
Varselkläder görs ofta av polyesterblandningar som tål väta och håller färgen.
För bättre andningsförmåga används ibland bomullspolyester eller softshell.
Tillverkare satsar allt mer på återvunna fibrer och vattenbaserade färgprocesser.
Certifieringar som OEKO-TEX eller bluesign® visar att tyget klarar krav på kemikalier och hållbar produktion.
Det känns inte fel att veta att plaggen är lite snällare mot miljön.
Egenskaper som snabbtorkande ytor, smutsavvisande behandlingar och UV-skydd förlänger livslängden.
Det minskar behovet av att byta ut kläderna ofta.
En bra balans mellan slitstyrka, komfort och miljöhänsyn gör att plaggen håller både för säkerhet och hållbarhet.
Varselkläder måste klara tydliga krav på synlighet, hållbarhet och anpassning till arbetsmiljön.
Standarder, skyddsklasser och rätt underhåll avgör hur bra plaggen faktiskt skyddar när det gäller.
För att klassas som varselkläder krävs att plaggen uppfyller EN ISO 20471.
Den här europeiska standarden anger krav på färg, retroreflekterande material och ytor – så att bäraren syns både dag och natt.
Tidigare gällde EN 471, men den har ersatts av EN ISO 20471.
Kraven varierar beroende på risknivå och arbetsuppgift.
Vid vägarbete behövs ofta högsta synlighetsklass, medan industri eller lager ibland klarar sig med en lägre klass.
Arbetsgivaren ansvarar för att bedöma riskerna och välja rätt skyddsnivå enligt reglerna.
EN ISO 20471 delar in varselkläder i klass 1, 2 och 3.
Varselkläder behöver faktiskt tvättas enligt tillverkarens anvisningar, annars kan reflektionen eller färgen försämras. Smuts, olja och vanligt slitage gör att synligheten minskar snabbare än man tror.
Det är också smart att regelbundet kolla sömmar, reflexer och de där fluorescerande ytorna. På så vis kan man se till att skyddet verkligen håller måttet.
Det går att kombinera varselkläder med andra skyddsplagg, men det gäller att den synliga ytan ändå är tillräcklig. Jackor, byxor och västar ska helst vara på samma nivå eller komplettera varandra, så att man inte förlorar synligheten helt.
Man får inte täcka reflexband eller färgade ytor med andra plagg. Det är lätt hänt, men då tappar man snabbt effekten.
När det är kallt ute behöver kläderna vara isolerande, men ändå låta reflexytorna synas ordentligt. Det är lätt att glömma det där, särskilt om man bara vill hålla sig varm.
På sommaren är det smart att välja tunnare material som andas bättre. Man får dock inte tumma på synligheten, även om det är varmt.
Om det regnar gäller det att ha regnkläder med varselklass. De ska både vara vattentäta och ha tillräckligt reflekterande ytor för att synas i blöta miljöer.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.