Underhåll, tvätt och livscykeltjänster
Professionell hantering av industriarbetskläder kräver rutiner för rengöring, reparation och utbyte av plagg. Specialiserade leverantörer erbjuder lösningar som förlänger klädernas livslängd och ser till att skyddsfunktionerna faktiskt håller i längden.
Rengöring och tvätt
Industriell tvätt av arbetskläder kräver specialanpassade processer för att skyddsfunktionerna ska hålla. Certifierade tvättprocesser använder miljömärkta tvättmedel som inte sliter på reflexer, varseldetaljer eller brandskydd.
Olika branscher har sina egna krav. Byggarbetare behöver ofta kraftig avfettning. Vårdpersonal måste däremot ha hygienisk rengöring enligt medicinska standarder.
Vanliga tvättmetoder:
Professionella tvättjänster använder RFID-märkning för att spåra varje plagg. Det här ger bättre koll på tvättcykler och hur mycket plaggen slits.
Temperaturer och kemikalier väljs utifrån material och föroreningar. Flammskyddade tyger kräver särskilda tvättprocedurer för att certifieringen ska gälla.
Reparation och utbyte
Systematisk reparation förlänger livslängden på arbetskläder och minskar kostnaderna. Efter tvätt inspekterar proffs varje plagg och ser vad som behöver lagas.
Vanliga reparationer:
-
Lagning av sömmar och fickor
-
Utbyte av dragkedjor och knappar
-
Återställning av reflexband
-
Förstärkning av slitområden
När ett plagg är för slitet byts det ut enligt rutiner. Skyddsfunktionerna får aldrig kompromissas—det är rätt självklart.
Gamla plagg återvinns systematiskt. Textilfiber används i nya produkter, vilket minskar miljöpåverkan.
Digitala system håller koll på varje plaggs status. Man får en varning när det är dags att byta ut något, så inget slitet plagg blir kvar av misstag.
Tjänster och support från leverantörer
Textiltjänster täcker allt från inköp till kassering. Leverantörer tar hand om lager, distribution och administration—det är rätt skönt att slippa det själv.
Typiska tjänsteleverantörer:
-
Swedol ReCare – RFID-spårade helhetslösningar
-
Lindström – Kostnadseffektiv administration
-
CWS Workwear – Certifierade hygienprocesser
-
Rikstvätt – Branschspecialiserad service
Tjänsterna omfattar hämtning, professionell tvätt och leverans av rena kläder. Företag slipper alltså köpa in egna tvättmaskiner och anställa personal för det.
Supporten brukar också inkludera storleksoptimering, rådgivning om passform och säkerhetsuppdateringar. Leverantörerna håller koll på regler och ser till att allt fortfarande är godkänt.
Rapportering ger överblick på kostnader, förbrukning och miljöpåverkan. Det gör det enklare att fatta smarta beslut om klädhanteringen.
Frequently Asked Questions
Industriarbetare undrar ofta om säkerhetskrav, material och hur man bäst tar hand om arbetskläder. Rätt passform och att byta ut slitna plagg i tid är avgörande för både säkerheten och hur bekvämt man har det på jobbet.
Vilka säkerhetskrav finns det för arbetskläder inom industrin?
Säkerhetskraven varierar beroende på arbetsmiljö och risker. Kläder för kemikaliehantering måste vara kemikalieskyddade enligt EN-standarder.
Där det finns risk för brand eller gnistor krävs flamskyddade material. Reflekterande varselkläder är ett måste i många industrimiljöer där maskiner och fordon rör sig.
De här kläderna måste uppfylla EN ISO 20471 för synlighet. Skydd mot elektriska risker följer EN 61482-standarden.
Arbetsgivaren ska bedöma riskerna och se till att rätt skyddskläder finns på plats. Kläderna måste vara CE-märkta och leva upp till europeiska krav på personlig skyddsutrustning.
Hur väljer man rätt storlek och passform på industriarbetskläder?
För att hitta rätt passform mäter man bröstvidd, midja och benlängd. Kläderna ska sitta så att man kan röra sig fritt, men inte vara så vida att de fastnar någonstans.
De flesta tillverkare har storleksguider med exakta mått för varje storlek. Det är smart att prova kläderna med eventuell skyddsutrustning under, så att jackor och overaller inte blir för trånga.
Ärmarna ska vara lagom långa—inte täcka händerna eller lämna handlederna oskyddade. Olika kroppstyper kräver olika passform, och det finns ofta dam-, herr- och unisexmodeller.
Justerbara detaljer som elastiska midjor och axelremmar gör det lättare att hitta en bra passform.
Vilka material är bäst lämpade för arbetskläder i en industriell miljö?
Bomull-polyesterblandningar är populära eftersom de kombinerar komfort med slitstyrka. De andas bättre än ren polyester men är ändå hållbara.
Ripstop-vävnader är bra eftersom de hindrar små skador från att bli stora hål. För kemiska risker används ofta PVC, neopren eller specialbehandlade syntetmaterial.
Flamskyddade material kan vara antingen naturligt brandsäkra eller behandlade med flamhämmande kemikalier. Canvas och denim är klassiker för mekaniska jobb—de håller för tuffa tag.
Cordura-nylon används där plaggen slits extra mycket, som på knän och armbågar. Membranmaterial som GORE-TEX funkar bra när man behöver vattentäta men ändå andande kläder.
Hur ofta bör arbetskläder bytas ut i en industriell arbetsmiljö?
Man bör byta ut arbetskläder när de fått hål, slitna kanter eller tappat sina skyddande egenskaper. Om skyddet försvunnit spelar det ingen roll hur plagget ser ut i övrigt—det måste bytas direkt. Det är extra viktigt för flamskyddade och kemikalieskyddande kläder.
Kvalitetskläder håller vanligtvis 6–12 månader vid normalt arbete, men i tuffa miljöer kan det behövas byte redan efter 3–6 månader. Reflekterande kläder ska bytas ut när reflexerna börjar lossna eller slutar reflektera ordentligt.
Regelbunden inspektion hjälper till att upptäcka när det är dags. Trasiga sömmar, dragkedjor eller knappar kan faktiskt göra plagget direkt olämpligt för fortsatt användning.
Vilken lagstiftning eller standarder gäller för arbetskläder inom industrin?
Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivare måste stå för nödvändig skyddsutrustning, inklusive arbetskläder, utan att det kostar arbetstagaren något. Arbetsmiljöverket har dessutom föreskrifter som går in på mer detaljerade krav för olika arbetsmiljöer och risker.
Personlig skyddsutrustning ska leva upp till EU PPE-förordning 2016/425. Och det är inte lite pappersarbete—EN-standarder finns för allt från kemskydd (EN 14325) till flammskydd (EN ISO 11612) och varselkläder (EN ISO 20471).
AFS 2001:3 styr hur personlig skyddsutrustning används på svenska arbetsplatser. Kläderna måste vara CE-märkta och det ska alltid finnas användarinformation på svenska.
Arbetsgivaren har ansvaret för riskbedömning och att välja rätt utrustning. Dessutom måste personalen få utbildning i hur allt används.