Val av värmeskyddande arbetskläder
Att välja rätt värmeskyddande arbetskläder minskar risken för brännskador och värmestress i varma miljöer. Skyddet bygger på noggrann riskanalys, bra passform och att man faktiskt underhåller plaggen så de fortsätter skydda.
Riskbedömning och behovsanalys
Allt börjar med en systematisk riskbedömning. Arbetsgivaren måste identifiera värmekällor, vilken typ av exponering det rör sig om (strålningsvärme, kontaktvärme, konvektiv värme) och hur länge man är utsatt.
Vid svetsning, gjutning eller elektriskt arbete krävs ofta flamskyddade arbetskläder certifierade enligt EN ISO 11612 eller liknande standard. De ska skydda mot kortvarig kontakt med lågor och höga temperaturer.
En behovsanalys väger även in andra risker som kemikalier, slitage eller risk för ljusbåge. Ibland behövs kläder som kombinerar flera skydd – så kallade multinormkläder.
En checklista kan hjälpa till att hålla koll:
| Bedömningspunkt |
Exempel på krav |
| Typ av värmerisk |
Strålningsvärme, kontaktvärme |
| Exponeringstid |
Kortvarig / långvarig |
| Övriga risker |
Kemikalier, ljusbåge |
| Standard |
EN ISO 11612, EN 61482-2 |
Passform och komfort
Skyddskläder måste ge rörelsefrihet men inte vara för lösa. För stora plagg kan fastna i maskiner, för små plagg skär in och ökar värmestress.
Materialvalet påverkar både komfort och säkerhet. Bomullsblandningar med flamskyddsbehandling andas bra, medan aramidfibrer som Nomex eller Kevlar tål mer värme men kan kännas ganska stela.
Ventilationszoner och justerbara ärmar eller midjor gör plaggen mer användbara. Lager-på-lager-principen gäller: innerlagret transporterar bort fukt, mellanlagret isolerar och ytterlagret skyddar mot värme.
Reflexdetaljer och varselfärger behövs ibland om sikten är dålig. Kläderna bör också behålla sina skyddsegenskaper efter många tvättar – kolla skötselråden noga.
Underhåll och livslängd
Värmeskyddande arbetskläder tappar effekt med tiden på grund av slitage, tvätt och tuffa förhållanden. Regelbundna kontroller bör därför vara en självklar del av jobbet.
Skadade eller slitna plagg måste bytas ut direkt. Typiska tecken är tunna partier, missfärgning eller sömmar som börjat ge upp.
Tillverkaren anger ofta maximalt antal tvättcykler för att plagget ska fortsätta skydda som det ska. Tvätta enligt instruktioner – neutrala medel, ingen blekmedel eller mjukgörare som kan sabba flamskyddet.
Organisationer kan ha en enkel tabell för underhåll:
| Kontrollmoment |
Frekvens |
Åtgärd |
| Visuell inspektion |
Varje vecka |
Byt ut skadade plagg |
| Tvätt enligt standard |
Efter behov |
Följ tillverkarens instruktioner |
| Funktionskontroll |
Var 6 månad |
Kontrollera skyddsnivå och märkning |
Säkerhetsaspekter och goda råd
Värmeskyddande arbetskläder måste faktiskt skydda, hålla för upprepad användning och användas rätt. Bra skötsel, lite sunt förnuft och att anpassa sig efter miljön är avgörande för att de ska hålla länge.
Skötselråd och tvättrutiner
Regelbunden rengöring är ett måste för både skydd och komfort. Smuts, fett och kemikalier försämrar flamskyddet och isoleringen, så kläderna ska tvättas enligt tillverkarens råd – ofta 60 °C och neutralt tvättmedel.
Undvik sköljmedel, blekmedel och höga torktemperaturer eftersom de kan förstöra skyddande fibrer. Kläder med reflexer kräver extra försiktighet vid strykning eller torkning.
Arbetsgivaren bör dokumentera tvättrutiner och kolla att kläderna fortfarande har sina certifierade egenskaper efter ett visst antal tvättar. Visuell inspektion före varje användning hjälper till att hitta slitage, brännmärken eller svaga sömmar.
| Moment |
Rekommendation |
| Tvättemperatur |
Max 60 °C |
| Tvättmedel |
Neutralt, utan blekmedel |
| Torkning |
Lufttorkning eller låg värme |
| Kontroll |
Inspektera sömmar och yta efter varje tvätt |
Vanliga misstag att undvika
Ett vanligt misstag är att bära värmeskyddande plagg ihop med icke-certifierade underkläder eller ytterplagg. Det kan skapa värmefickor eller göra att syntetmaterial smälter mot huden om det blir för varmt.
Många väljer fel storlek, vilket påverkar både rörelsefrihet och luftcirkulation. För trånga plagg isolerar sämre, för lösa plagg kan fastna i maskiner eller lågor.
Att inte byta ut skadade kläder i tid är också rätt vanligt. Slitna fibrer, brända partier eller trasiga reflexer sänker skyddsnivån rejält.
Arbetsgivaren bör införa rutiner för regelbunden kontroll och byta ut plagg som inte längre uppfyller kraven enligt EN ISO 11612.
Användning i extrema miljöer
I miljöer där det är varmt, gnistor yr eller där det finns öppen låga måste kläderna verkligen hålla måttet. De ska följa rätt skyddsstandard och kombineras med extra utrustning som handskar, huvor och skyddsskor.
Det är viktigt att allt sitter rätt så att det inte blir några glipor. Man vill ju inte chansa när det gäller säkerhet.
Jobbar du inom metallindustrin, svetsning eller kanske räddningstjänst? Då behövs ofta plagg med flera lager värmeisolerande material.
Innerlager som transporterar bort fukt gör stor skillnad för att minska värmestress. Det blir dessutom lite lättare att stå ut under långa pass.
Vid riktigt tuffa förhållanden behöver arbetsgivaren göra en ordentlig riskbedömning. Ibland krävs extra skydd som flamskyddade överdragsplagg eller värmereflekterande ytor.
Utbildning i hur man använder utrustningen och vad man gör om något går snett är också rätt avgörande.