Vattentäta varselkläder kombinerar hög synlighet med skydd mot väta och används i arbetsmiljöer där regn, snö eller fukt kan påverka säkerheten. De är en del av personlig skyddsutrustning som hjälper arbetstagare att förbli torra, synliga och säkra under alla väderförhållanden.
Vattentäta varselkläder är arbetskläder tillverkade för att stå emot genomträngning av vatten även vid långvarig exponering. De uppfyller ofta standarden EN 343, som anger krav på vattentäthet och andningsförmåga hos skyddskläder.
Plaggen används inom yrken som väg- och byggarbete, räddningstjänst och flygplatsdrift. I dessa miljöer är både synlighet och väderskydd avgörande för säkerheten.
För att uppnå vattentäthet används förseglade sömmar, vattentäta dragkedjor och material med polyuretan- eller membranbeläggning. Kombinationen av dessa tekniker hindrar vatten från att tränga in samtidigt som fukt från kroppen kan ventileras ut.
Syftet är att ge långvarigt skydd utan att kompromissa med rörelsefrihet eller komfort. På så sätt kan arbetstagare utföra sina uppgifter effektivt även i ogynnsamma väderförhållanden.
Det är viktigt att skilja mellan vattentäta och vattenavvisande material. Ett vattentätt material hindrar helt vatten från att tränga igenom tyget, medan ett vattenavvisande material endast står emot lätt regn eller fukt under kortare tid.
| Egenskap | Vattentätt | Vattenavvisande |
|---|---|---|
| Skyddsnivå | Hög – motstår genomträngning | Måttlig – klarar lätt regn |
| Sömmar | Förseglade | Oftast öppna |
| Användningsområde | Kraftigt regn, långvarig exponering | Kortare utomhusarbete |
| Standard | EN 343 | Ingen särskild standard |
Denna skillnad påverkar val av arbetskläder beroende på arbetsmiljöns risknivå. I högriskområden krävs vattentäta varselkläder för att säkerställa att skyddet inte försämras vid långvarig nederbörd.
Vattentäta varselkläder ger flera praktiska fördelar. De förhindrar nedkylning genom att hålla kroppen torr, vilket minskar risken för sjukdom och trötthet.
De bibehåller synligheten även i regn, då reflekterande detaljer fungerar effektivt på blöta ytor. De används ofta i kombination med andasfunktion, vilket förbättrar komforten vid fysiskt arbete.
Det gör att fukt från svett kan passera ut utan att vatten tränger in. För arbetsgivare innebär detta färre avbrott och ökad säkerhet i produktionen.
Vattentäta varselkläder ska uppfylla både krav på synbarhet och skydd mot väta. De måste därför testas och certifieras enligt standarder som reglerar synlighet, materialets vattentäthet och slitstyrka i olika arbetsmiljöer.
Standarden EN ISO 20471 anger minimikraven för synbarhet hos varselkläder. Den definierar hur mycket fluorescerande och reflekterande material som krävs för att användaren ska synas tydligt i dagsljus, skymning och mörker.
För vattentäta plagg tillkommer ofta EN 343, som handlar om skydd mot regn och genomträngning av vatten. Den testar både materialets vattentäthet (klass 1–4) och andningsförmåga.
Kläder som kombinerar EN ISO 20471 och EN 343 måste uppfylla båda standarderna samtidigt. Det innebär att sömmar ska vara tejpade, materialet ska tåla upprepad tvätt och reflexerna ska behålla sin funktion även efter exponering för fukt.
Tillverkaren ansvarar för att certifierade plagg märks med rätt symboler och klassnivåer. Märkningen visar tydligt vilka skyddsegenskaper plagget uppfyller.
Varselkläder delas in i tre säkerhetsklasser enligt EN ISO 20471. Indelningen baseras på mängden fluorescerande yta och reflexmaterial som plagget innehåller.
| Klass | Synbarhetsnivå | Typiska användningsområden |
|---|---|---|
| Klass 1 | Lägst | Arbete i lågriskmiljöer, till exempel lager eller inhägnade områden |
| Klass 2 | Medel | Vägarbeten eller byggarbetsplatser med viss trafik |
| Klass 3 | Högst | Trafikerade vägar, räddningstjänst, nattarbete |
För att ett plagg ska uppnå klass 3 krävs större yta av fluorescerande material och fler reflexer. I vissa fall måste flera plagg kombineras, exempelvis jacka och byxa, för att nå högsta klass.
Vattentäta varselplagg i klass 3 används ofta i yrken där både synlighet och skydd mot väta är avgörande för säkerheten.
Synligheten bygger på två huvudkomponenter: fluorescerande yta och reflexer. Det fluorescerande materialet gör bäraren tydlig i dagsljus och skymning, medan reflexerna reflekterar ljus från exempelvis bilstrålkastare i mörker.
Minimikraven på ytor anges i kvadratmeter och varierar mellan klasserna. Exempelvis kräver klass 3 betydligt större fluorescerande yta än klass 1.
Reflexbandens bredd och placering styrs också av standarden för att säkerställa 360° synlighet. För vattentäta varselkläder måste reflexerna vara laminerade eller fastsydda med tejpade sömmar så att vatten inte tränger igenom.
Materialet ska dessutom behålla sin färg och reflektionsförmåga efter upprepade tvättar och exponering för regn eller smuts.
Vad är en arbetsjacka?En arbetsjacka är ett funktionellt plagg designat för att skydda och ge...
Vad är varselvästar? Varselvästar är skyddsplagg som hjälper folk att synas ordentligt i miljöer där...
Varför är korrekt tvätt av varselkläder viktigt? Rätt skötsel av varselkläder påverkar både säkerheten, plaggets...
Portwest
PW3 Hi-Vis Women's Winter Jacket
Portwest
PW3 Hi-Vis Overhead Rain Jacket (3L)
Portwest
Portwest
Hi-Vis 3-in-1 Contrast Winter Pro Jacket
Portwest
Portwest
Portwest
DX4 Hi-Vis Lightweight Stretch Work Jacket
Portwest
Vattentäta varselkläder kombinerar skydd mot väta med hög synbarhet genom fluorescerande material och reflexer. De är konstruerade för att stå emot regn, vind och smuts utan att försämra bärarens rörelsefrihet eller komfort under långa arbetspass.
Det vattentäta skyddet bygger ofta på membran eller beläggningar som hindrar vatten från att tränga in men tillåter fukt att passera utåt. Vanliga tekniker inkluderar PU-beläggningar, PTFE-membran och mikroporösa laminat.
Membranet lamineras mot yttertyget, som vanligtvis består av slitstark polyester. Sömmar tejpas för att eliminera svaga punkter där vatten annars kan läcka in.
| Typ av teknik | Egenskap | Exempel på användning |
|---|---|---|
| PU-beläggning | Flexibel, prisvärd | Regnjackor, byxor |
| PTFE-membran | Mycket vattentätt, hållbart | Professionella skyddskläder |
| Mikroporöst laminat | Låg vikt, andas bra | Lättare jackor |
Kombinationen av vattentätt membran och fluorescerande yttertyg säkerställer att plagget uppfyller EN ISO 20471 för synbarhet även i våta förhållanden.
Andningsförmåga är avgörande för att undvika kondens och överhettning. Ett välbalanserat plagg låter svettånga passera genom materialet samtidigt som det stoppar regn.
Tillverkare anger ofta andningsförmåga i g/m²/24h, vilket visar hur mycket fukt materialet släpper igenom. Ett värde över 5 000 g/m²/24h anses ge god komfort vid måttlig aktivitet.
Fodrade varianter använder ofta meshfoder eller tunna isolerande lager som hjälper till att hålla värmen utan att minska ventilationen. Justerbara öppningar vid ärmar och midja förbättrar luftflödet.
Reflexer placeras strategiskt för att behålla synligheten även när plagget ventileras eller bärs i flera lager.
Rörelsefrihet är avgörande för både säkerhet och effektivitet. Idag använder man ofta stretchmaterial på strategiska ställen som axlar, knän och ryggpaneler.
Det gör att plagget följer kroppen smidigt, utan att kännas stelt eller begränsande. Elastiska fibrer som spandex eller elastan blandas gärna med polyester för rätt mix av flexibilitet och slitstyrka.
För att tåla mer förstärks utsatta delar, som knän och armbågar, med kraftigare tyg eller dubbla lager. Det minskar risken för både slitage och att plagget går sönder.
Varselkläder med stretch håller formen även när de kombineras med fluorescerande material och reflexer. Synbarheten påverkas alltså inte av att tyget sträcks ut.
Vattentäta varselplagg är en kombination av synlighet och skydd mot regn, vind och kyla. De används ofta inom bygg, transport och vägarbete där jobbet måste bli gjort oavsett väder.
En varseljacka hör till de mest använda plaggen för skyddsarbete. Det är nästan alltid fluorescerande gult eller orange tyg med reflekterande band enligt EN ISO 20471.
Ofta har tyget ett vattentätt membran eller en PU-beläggning som håller fukten borta. För kallare dagar finns vinterparkas med isolerande foder och tejpade sömmar.
De skyddar mot både regn och kyla utan att kännas klumpiga. Många varianter har avtagbar huva, ventilationsöppningar och förstärkta axelpartier för extra hållbarhet.
| Egenskap | Typisk funktion |
|---|---|
| Vattentäthet | 10 000–20 000 mm vattenpelare |
| Synlighet | Klass 2 eller 3 beroende på materialmängd |
| Material | Polyester med PU- eller membranbeläggning |
En bra varseljacka eller parkas har också dragkedjor med skyddslister och justerbara muddar. Det hjälper till att hålla vattnet ute.
Varselbyxor används ofta ihop med jackor för komplett skydd. De finns som hängselbyxor, midjebyxor eller överdragsbyxor.
Vattentäta modeller har svetsade eller tejpade sömmar och förstärkta knän, så de klarar tufft arbete på blöta underlag. Skalbyxor är lättare och andas bättre än fodrade modeller.
De passar bäst när det är växlande väder och man vill slippa bli blöt, men ändå inte svettas. Andningsförmågan anges i g/m²/24h och påverkar hur bekvämt det känns när man rör sig mycket.
Byxorna ska ha reflexband runt benen och tillräckligt mycket fluorescerande material för att synas. De klassas enligt EN ISO 20471 klass 1–3, där klass 3 ger mest synlighet.
En varseloverall ger skydd över hela kroppen, perfekt när det är smutsigt, blött eller blåsigt. Overallen kan vara fodrad för vinter eller tunn för regniga sommardagar.
Ofta finns dragkedja fram, elastiska ärm- och benslut och förstärkta sömmar för att hålla länge. Varselshorts är däremot för varma dagar när långa byxor bara blir för mycket.
De tillverkas i slitstarkt polyestertyg med vattenavvisande yta och reflekterande detaljer. Stretchpaneler i shortsen gör dem extra bekväma om man rör sig mycket.
Både overaller och shorts måste leva upp till samma synlighetskrav som andra varselplagg. Med rätt material, reflexer och passform funkar säkerheten oavsett väder.
Vanliga skötselmisstag med arbetskläder Många arbetskläder slits ut i förtid på grund av felaktig tvätt, bristande fläckbehandling och att användaren inte följer tillverkarens skötselråd. Små misstag i vardagen kan minska...
Jesper Adolfsson |
Skillnader mellan arbetskläder inom bygg och industri Bygg- och industrimiljöer ställer olika krav på arbetskläder beroende på risknivå, rörelsefrihet och arbetsuppgifter. Skillnaderna syns i material, design och vilka certifieringar som...
Filip Östangård |
Vattentäta varselkläder används där både synlighet och väderskydd är ett måste. De hjälper till att minska olyckor och gör jobbet drägligt även i regn, snö och blåst.
På byggarbetsplatser och vid vägunderhåll möter man ofta trafik, maskiner och dåligt väder. Varselplagg med vattentätt membran skyddar mot regn och smuts, samtidigt som de gör dig synlig för både fordon och kollegor.
Kravet på varselkläder enligt EN ISO 20471 varierar beroende på risknivå. Klass 3 är vanligast där trafiken är nära, till exempel vid vägarbeten.
Det är viktigt att inte sy om eller vika upp plaggen, för då minskar ytan av fluorescerande material och reflexer.
Exempel på plagg:
I industri och lager krävs varselkläder som tål både fukt och mekanisk belastning. Arbetare kan råka ut för spill, damm och temperaturväxlingar, så vattentäta material är riktigt praktiska.
Varselkläder här kombinerar ofta slitstyrka, ventilation och rörelsefrihet. De är gjorda för att inte hindra lyft eller maskinkörning.
Certifierade plagg används särskilt där det är trucktrafik eller dålig belysning. Det gör att folk syns tydligt även i stora lagerhallar.
Vanliga material: polyester med PU-beläggning, andningsbara membran som Gore-Tex® eller liknande.
I Sverige skiftar vädret rejält, så arbetskläderna måste hänga med. Under höst och vinter behövs fodrade, vattentäta varseljackor som klarar både kyla och regn.
På sommaren är det många som väljer lättare regnplagg med bra ventilation. Ett smart sätt är att bygga på lager:
Plaggen ska klara både EN ISO 20471 för synlighet och EN 343 för regnskydd. Då kan man vara torr, synlig och faktiskt rätt bekväm, oavsett väder.
Det finns gott om välkända märken som fixar vattentäta varselkläder med både säkerhet och komfort. De största tillverkarna har certifierade plagg för bygg, industri och transport – och lägger ofta extra krut på funktion och synlighet.
Blåkläder är ett av de riktigt stora namnen inom arbetskläder i Norden. Deras vattentäta varselkläder är ofta EN ISO 20471- och EN 343-certifierade – så skyddet mot både väta och dålig sikt är på plats.
Sortimentet är brett: varseljackor, regnbyxor och softshellplagg med tejpade sömmar och ventilerande material. Många modeller har förstärkta knän och axlar för extra hållbarhet.
Blåkläders varseltröjor och långärmade sweatshirts är populära som mellanlager under regnjackor. De är gjorda i funktionsmaterial som transporterar bort fukt från kroppen.
| Typ av plagg | Egenskaper | Certifiering |
|---|---|---|
| Varseljacka | Vattentät, andas, tejpade sömmar | EN 343, EN ISO 20471 |
| Varselbyxa | Förstärkta knän, reflexer | EN ISO 20471 |
| Sweatshirt | Långärmad, fukttransporterande | - |
Jobman och Projob är två svenska märken med fokus på praktiska och tåliga arbetskläder. Båda gör vattentäta varseljackor och regnbyxor som klarar tuffa tag.
Jobman använder ofta polyester med PU-beläggning för att hålla tätt och ändå ge bra rörlighet. Många modeller har avtagbara huvor och dragkedjor med vindslå, så de funkar bra även i blåst och regn.
Projob är kända för ergonomisk passform och smarta detaljer som ventilationsöppningar och förstärkta sömmar. De har också varselvästar och varseltröjor i flera färgkombinationer.
| Märke | Fokus | Exempel på plagg |
|---|---|---|
| Jobman | Slitstyrka och komfort | Varseljacka, regnbyxa |
| Projob | Ergonomi och synlighet | Varselväst, sweatshirt |
Det finns fler stora namn, som Helly Hansen Workwear, Snickers Workwear och Fristads. Alla erbjuder vattentäta varselkläder med hög synlighet och certifierat skydd.
Helly Hansen satsar på andningsaktiva membran och lätta material. Snickers Workwear prioriterar rörelsefrihet och modulära lagerlösningar, där man kan bygga på med innerjackor.
Fristads har CE-märkta plagg för bygg och industri, inklusive långärmade varseltröjor och sweatshirts med reflexdetaljer. Ofta används återvunna material för miljöns skull.
Gemensamt för de här märkena är balansen mellan säkerhet, komfort och hållbarhet. Det är kanske därför de är så populära bland folk som jobbar ute året runt.
Rätt skötsel är faktiskt avgörande om du vill att varselkläder ska fortsätta göra sitt jobb. Synbarhet och vattentäthet hänger på att man tar hand om dem.
Regelbunden rengöring, kontroller och återimpregnering minskar risken för att funktionerna försämras. Det är också det som gör att plagget håller längre.
Smuts, olja och kemikalier bryter ner det fluorescerande materialet. Reflexerna blir lätt mindre effektiva om man slarvar.
Varselkläder ska tvättas enligt tillverkarens anvisningar—det är värt att dubbelkolla lappen ibland. För mycket tvätt eller för hög värme kan göra att både vattentäthet och färgstyrka försämras.
Använd ett milt tvättmedel, helst utan blekmedel eller sköljmedel. Sköljmedel kan faktiskt sabba membranet och minska andningsförmågan.
Torka plaggen hängande i rumstemperatur. Undvik torktumlare och direkt solljus—värme och UV-ljus är inte snälla mot skyddsmaterialet.
Kolla igenom kläderna regelbundet, helst före och efter användning. Slitna sömmar, trasiga dragkedjor eller reflexband ska fixas direkt.
En enkel checklista kan hjälpa till:
| Kontrollpunkt | Åtgärd |
|---|---|
| Reflexer blekta | Byt eller sy på ny reflextejp |
| Sömmar spruckna | Laga med vattentät sömtejp |
| Yttermaterial slitet | Överväg ersättning av plagget |
Efter några tvättar tappar det vattentäta lagret sin förmåga att stöta bort vatten. Då är det dags att återimpregnera med ett medel som är gjort för tekniska skyddskläder.
Sprayer eller tvättbaserade impregneringar funkar bäst när plagget är rent och torrt. Det är faktiskt rätt smidigt, även om det kan kännas som en extra grej att komma ihåg.
Om du behöver laga något, använd bara material med samma skyddsklass. Vanliga nålstick kan göra mer skada än nytta, så satsa på värmeapplicerad tejp eller låt någon med rätt utrustning sy.
Mindre hål kan tätas med reparationslappar av PU eller liknande material. Det är inte alltid snyggt, men det gör jobbet.
För arbetsgivare med många plagg kan det vara smart att ha schemalagda servicekontroller. Då slipper man obehagliga överraskningar när det verkligen gäller.
Vattentäta varselkläder handlar om att kombinera synbarhet med skydd mot regn, vind och smuts. Det kräver lite mer än bara att dra på sig jackan—skötsel, materialval och certifiering spelar faktiskt stor roll i tuffa arbetsmiljöer.
Tvätta enligt tillverkarens instruktioner för att behålla vattentäthet och reflexförmåga. Direkt solljus, olja och starka kemikalier är fiender till ytbehandlingen.
Torka i rumstemperatur och se till att plaggen är torra innan du lägger undan dem. Det förhindrar att membranet bryts ner i onödan.
Varselkläder ska vara märkta med EN ISO 20471 för synbarhet. För vattentäthet gäller EN 343, som visar hur bra plagget står emot regn och vind.
Certifierade plagg har testats för både material och sömmar, så det är något att hålla utkik efter.
Oftast används polyester med PU- eller PVC-beläggning. Membranmaterial som ePTFE eller PU-laminat är också vanliga.
Ytbehandlingar som DWR (Durable Water Repellent) hjälper till att hålla vatten borta från tygets yta. Det känns faktiskt rätt smart när man tänker på det.
Testerna enligt EN 343 mäter både vattentäthet (alltså vattentryck i millimeter) och andningsförmåga. Sömmar och dragkedjor får extra uppmärksamhet eftersom de ofta är svaga punkter.
Kvalitetssäkringen omfattar även slitagetester för att se hur plagget klarar upprepad användning och tvätt. Det är ju ändå där det brukar brista.
Ja, de flesta plagg klarar maskintvätt på låg temperatur med milt tvättmedel. Undvik blekmedel och sköljmedel.
Specialtvättmedel för funktionskläder hjälper till att bevara membranets egenskaper och reflexmaterialets synbarhet. Det är värt att lägga några extra kronor på rätt medel ibland.
Ja, det finns modeller för regn, kyla och hög fysisk aktivitet.
Lätta skalplagg passar bäst vid rörligt arbete. Fodrade varianter känns bättre i kallare miljöer, särskilt om man fryser lätt.
Arbetsgivare väljer ofta plagg efter varselklass 1–3 beroende på risknivå och synbarhetskrav.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.