Fel skötsel av arbetskläder kan skapa riktiga säkerhetsproblem, sämre hygien och onödiga utgifter för företaget. Att ta hand om kläderna rätt ser till att de behåller sina skyddsegenskaper och att arbetsmiljön håller en vettig nivå.
Felaktig tvätt och hantering kan sabba skyddsklädernas funktionalitet på nolltid. När säkerhetskrav inte längre uppfylls står arbetaren utan det skydd kläderna är tänkta att ge – och det är inget man vill chansa med.
Kemiska skyddsplagg kan tappa sina barriäregenskaper om de tvättas i fel temperatur eller med fel tvättmedel. Reflextejper kan börja lossna eller tappa sin synlighet efter några felsteg i tvätten.
Kritiska misstag som påverkar säkerheten:
Arbetstillsynet kräver att säkerhetskläder håller sina certifierade egenskaper hela användningstiden. Bristfällig skötsel kan alltså leda till både skador och regelbrott – inget kul för någon.
Inom vård och omsorg måste arbetskläder bytas dagligen och tvättas så att de blir fria från smittämnen. Om rutinerna brister ökar risken för smittspridning mellan patienter och personal.
Bakterier och virus kan faktiskt överleva länge i textilier om tvätten inte görs rätt. För låg temperatur eller slarvig dosering av tvättmedel kan lämna kvar farliga mikroorganismer.
Hygienkrav för olika branscher:
Dåligt skötta arbetskläder kan också irritera huden eller orsaka allergier. Rester av tvättmedel, smuts eller kemikalier är inte särskilt trevliga att ha mot kroppen en hel arbetsdag.
Personal som jobbar där det finns smittrisk måste följa särskilda rutiner för förvaring och tvätt – annars kan korskontaminering mellan hem och arbetsplats bli ett faktum.
Korrekt skötsel förlänger arbetsklädernas livslängd rejält och minskar behovet av att köpa nytt hela tiden. Företag som tar hand om sina kläder sparar faktiskt mycket pengar.
Kvalitetsarbetskläder är en investering. När kläderna slits ut i förtid på grund av slarv slår det hårt mot budgeten.
Ekonomiska fördelar med rätt skötsel:
Miljöpåverkan minskar också när arbetskläder används så länge de är tänkta att hålla. Textilproduktion kräver ju både vatten och energi – så hållbar användning är faktiskt viktig.
Dragkedjor och förstärkningar är extra känsliga för slarv. De är dyra att laga eller byta ut, men håller förvånansvärt länge om man sköter dem rätt.
Många arbetskläder slits ut i förtid på grund av dålig tvätthantering och slappa rutiner. Små misstag i vardagen kan verkligen påverka både skydd och livslängd mer än man tror.
Fel tvättemperatur är nog det vanligaste misstaget. Många väljer för låg temperatur som inte tar bort bakterier och smuts ordentligt. Andra kör på för hög temperatur och förstör skyddande beläggningar och specialmaterial.
Vanliga temperaturfel:
Felaktiga tvättmedel är också en bov. Blekmedel och sköljmedel kan förstöra vattenavvisande behandlingar och reflexmaterial. Tvättmedel med optiska vitmedel sabbar högsynlighetskläders egenskaper.
Torktumlaren används ofta på för hög temperatur. Det leder till krympning och att elastiska fibrer tar stryk. Lufttorkning i direkt solljus bleker färger och försvagar materialet med tiden.
Tillverkares skötselråd är faktiskt viktiga för att hålla arbetsklädernas skyddsfunktioner intakta. Trots det är det många som struntar i tvättsymbolerna eller tolkar dem fel. Det kan leda till att specialbehandlingar och säkerhetsegenskaper förstörs för gott.
Särskilt viktigt är att följa råden för:
Förvaring påverkas också av ignorerade råd. Fuktiga eller smutsiga kläder som hängs fel kan börja mögla eller lukta illa. Solljus och värme kan dessutom skada materialet även när kläderna bara hänger på vänt.
Fläckbehandling glöms ofta bort, vilket gör att smutsen sätter sig i fibrerna för gott. Olje- och fettfläckar från verkstäder kräver förbehandling innan tvätt. Utan det sprider sig fläckarna och blir nästan omöjliga att få bort.
Kritiska fläcktyper som behöver förbehandling:
Fel fläckbehandlingsmedel kan förvärra allt. Starka lösningsmedel sabbar ofta arbetskläders membran och beläggningar. Varmt vatten på proteinfläckar är ingen höjdare – då sitter de kvar för alltid.
Oregelbunden tvätt gör att både hygien och klädernas livslängd tar stryk. Arbetskläder som används dagligen bör tvättas efter varje pass i miljöer där smittorisk finns. I andra miljöer kan det räcka med tvätt varannan dag.
Rekommenderade tvättintervaller:
Sortering av tvätt är lätt att slarva med, men det skadar känsliga material. Arbetskläder ska tvättas separat från privata kläder för att undvika korskontaminering. Olika materialtyper behöver också separata tvättomgångar för bästa resultat.
Tvättmaskiner som överlastas ger sämre resultat och sliter onödigt mycket på kläderna. Det blir helt enkelt inte rent och plaggen sköljs inte ut ordentligt.
Varför är det viktigt att tvätta arbetskläder? Regelbunden tvätt av arbetskläder är viktig för att...
Varför är det viktigt att förlänga livslängden på arbetskläder? Om du lyckas få arbetskläderna att...
Komfort i arbetskläder: Grunden för välbefinnande och prestation Komfort i arbetskläder påverkar både välbefinnande och...
Top Swede
Portwest
Portwest
South West
South West
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Olika material i arbetskläder kräver sina egna skötselmetoder för att skyddet ska finnas kvar och livslängden bli så lång som möjligt. Felaktig tvätt kan förstöra funktionsmaterial, membran och certifierade skyddsegenskaper för gott.
Bomull är populärt i arbetskläder, men det har sina svagheter. Krympning är ett klassiskt problem – bomullsplagg kan krympa 5-10% vid första tvätten om de inte är förbehandlade.
Materialets förmåga att suga åt sig gör att fläckar och smuts letar sig djupt in i fibrerna. Oljefläckar från maskiner och verktyg är extra svåra att få bort utan förtvätt med avfettningsmedel.
Temperaturtålighet är också en utmaning. Bomull klarar högre temperatur än syntet, men upprepad tvätt i 60°C eller mer bryter ner fibrerna och gör plagget tunnare och mindre hållbart.
Torkning på hög värme kan dessutom krympa bomullen ännu mer och göra tyget stelt – inte direkt skönt att bära en hel arbetsdag.
Polyester och liknande funktionsmaterial kräver faktiskt lite mer omsorg än man kanske tror. Temperatur är en stor grej – tvätta aldrig över 40°C, annars riskerar du att fibrerna smälter och plagget tappar formen för gott.
Mjukmedel är också ett big no-no för de flesta funktionsplagg. Det täpper till porerna och sabbar andningsförmågan, särskilt i träningskläder som ska hålla dig torr.
De här materialen samlar lätt på sig lukt eftersom bakterier fastnar i fibrerna. Ett specialtvättmedel för sportkläder eller något med enzymer brukar göra susen mot svettlukt.
Polyesterplagg kan bli statiska, vilket är rätt störande – och ibland till och med farligt på jobbet. Antistatiskt tvättmedel kan hjälpa om det blir ett problem.
Membranplagg som Gore-Tex måste hanteras varsamt för att behålla vattentäthet och andningsförmåga. DWR-ytan (Durable Water Repellent) behöver fräschas upp med impregnering efter ungefär 5–10 tvättar.
Tvätta så sällan du kan – varje gång du tvättar slits membranet lite till. Om det bara är en fläck kan du punktbehandla istället för att köra hela plagget i maskinen.
Centrifugering bör köras på låg hastighet, eller helst undvikas helt. Häng eller låt plagget ligga och torka i rumstemperatur, aldrig i torktumlare med hög värme.
Om olyckan är framme och du får ett hål, laga alltid med material som är kompatibla med membranet. Vanlig tejp förstör andningsförmågan.
Skyddskläder med flamskydd eller antistatiska egenskaper tappar snabbt sin funktion om de tvättas fel. Klorblekmedel, sköljmedel och optiska vitmedel är förbjudna eftersom de bryter ner de kemiska skydden.
Tvättemperaturen får aldrig överstiga 60°C på flamskyddade plagg. Ofta krävs industriell tvätt för att säkerställa att allt går rätt till.
Plaggens certifiering och funktion behöver kollas regelbundet. Flamskyddade kläder har begränsad livslängd – oftast 50–100 tvättar, sen är det dags att byta.
Antistatiska egenskaper kan mätas med enkla instrument. Om de försvinner är plagget en säkerhetsrisk och måste bytas ut direkt.
Olika arbetskläder kräver olika skötsel för att behålla sina skyddande och hygieniska egenskaper. Reflexer, flamskydd och hygienkrav gör att tvättrutinerna blir rätt specifika.
Varselkläder med reflexband måste tvättas försiktigt. För hög temperatur eller fel tvättmedel kan göra reflexerna värdelösa.
Tvätta alltid i max 40°C och undvik blekmedel och sköljmedel. Vänd plaggen ut och in innan du slänger dem i maskinen.
Kolla reflexerna ibland – lys på dem med ficklampa i mörkt rum. Är de spruckna eller blekta, då är det bara att byta.
| Gör | Undvik |
|---|---|
| Tvätta i 40°C | Blekning |
| Vänd plagget | Sköljmedel |
| Lufttorka | Torktumlare |
Låt plaggen lufttorka. Torktumlare kan förstöra både tyg och reflexer rätt snabbt.
Flamskyddade plagg ska tvättas separat, aldrig ihop med vanliga kläder. Tvättmedelsrester från andra plagg kan sabba skyddet.
Endast fosfor- och klorfria tvättmedel gäller här. Annars riskerar du att skyddet bryts ner och plagget blir brandfarligt. Följ alltid tvättetiketten.
Skyddskläder för kemikalier behöver ofta specialtvätt. Läs tillverkarens instruktioner noga – vissa plagg måste slängas direkt efter kontakt med farliga ämnen.
Kom ihåg att tömma fickor och stänga dragkedjor och kardborreband före tvätt. Metallföremål eller kemikalierester kan skada både plagget och maskinen.
Lufttorka alltid på skuggig plats. Solljus kan försämra skyddet med tiden.
Inom vård och omsorg gäller Socialstyrelsens regler om basal hygien. Arbetsgivaren ska se till att rutinerna följs.
Vårdkläder ska tvättas i minst 60°C för att bli av med bakterier och virus. Om plaggen varit i kontakt med smitta kan ännu högre temperaturer eller särskild behandling krävas.
Kortärmade överdelar är ett måste för att kunna tvätta händerna ordentligt. Långa ärmar riskerar att sprida smitta. Plaggen ska bestå av över- och underdel eller vara ett helt set.
Byt kläder varje dag – det är faktiskt grundkravet. Om kläderna blir smutsiga eller kontaminerade under dagen måste du byta direkt. Håll rena och smutsiga kläder åtskilda.
Fickor bör hållas till ett minimum och tömmas noggrant. Personliga saker kan bli smittspridare. Tvätt ska alltid ske enligt vårdmiljöns rutiner.
Plagg med tryckta logotyper eller märken behöver lite extra omtanke. Vänd alltid ut och in innan tvätt för att skydda trycket mot slitage.
Tvätta i lägre temperatur än vad tyget normalt klarar om plagget har tryck eller applikationer. Värme kan få trycket att spricka eller lossna. Torktumlare är inte att rekommendera för tryckta plagg.
Broderade detaljer och metallapplikationer kan lätt fastna eller skadas. Använd tvättpåse eller lägg plagget i ett örngott.
Stäng kardborreband innan du tvättar, annars fastnar de överallt och kan förstöra både egna och andras kläder.
Kolla detaljerna då och då för slitage. Lösa trådar eller skadade applikationer blir bara värre i tvätten.
Komfort och ergonomi i arbetskläder Hur bekväma arbetskläder är beror mycket på materialval och andningsförmåga. Ergonomisk design handlar om att ge kroppen stöd under långa dagar, och det är inte...
Filip Östangård |
Vanliga skötselmisstag med arbetskläder Många arbetskläder slits ut i förtid på grund av felaktig tvätt, bristande fläckbehandling och att användaren inte följer tillverkarens skötselråd. Små misstag i vardagen kan minska...
Jesper Adolfsson |
Vad är flamskyddade plagg? Flamskyddade plagg är arbetskläder som ska skydda bäraren mot värme, flammor och ljusbågar i riskfyllda miljöer. De tillverkas antingen av material som redan är flamskyddande, eller...
Jesper Adolfsson |
Lager på lager funkar bara om materialen och passformen är rätt – och om du sköter plaggen rätt. Annars försvinner snabbt de tekniska egenskaperna.
Basskiktet ska sitta nära kroppen, men inte så tajt att det blir obekvämt. Många väljer för stora storlekar och då bildas luftfickor som förstör fukttransporten. Bomull är ingen hit här – ta hellre syntet eller ull.
Mellanskiktet isolerar och ska vara lite lösare än basen. Fleece och ulltröjor är klassiker. För tajt sitter det bara i vägen för luftcirkulationen.
Ytterskiktet ska skydda mot väder och vind men ändå släppa ut ånga. Shell-jackor och vindtäta, andningsaktiva material funkar bäst. På byggen behövs ofta reflexer och förstärkta områden.
Storleken på varje lager är viktig – för löst eller för tajt förstör funktionen.
Bomull i basskiktet är ett klassiskt misstag. Det suger åt sig fukt och blir kallt, medan syntet eller merinoull transporterar bort fukten.
Plastbaserade regnkläder utan andningsförmåga som ytterlager leder till kondens. Man blir svettig och fukten fastnar. Membran som Gore-Tex släpper ut fukt men håller regnet ute.
| Lager | Rekommenderat material | Undvik |
|---|---|---|
| Bas | Merinoull, polyester | Bomull, linne |
| Mellan | Fleece, dun, ull | Bomull, tjocka tröjor |
| Ytter | Membrantyger, softshell | Ren plast, icke-andande material |
Blandmaterial kan göra att kläderna tappar sin funktion. Tänk igenom vad varje lager faktiskt ska göra och välj material därefter.
Överdriven klädsel kan snabbt leda till överhettning och svettningar. Det är smart att kunna ta av eller lägga till lager beroende på hur varmt det är och hur mycket man rör sig.
Ventilationsöppningar i ytterkläderna är faktiskt underskattade. Dragkedjor under armarna och längs sidorna på jackor släpper ut värme fort när man behöver det.
Många glömmer att öppna dessa när tempot ökar, vilket är synd. Det gör stor skillnad för komforten.
Temperaturreglering funkar bäst när varje lager kan justeras separat. Basskiktet bör sitta kvar, medan mellan- och ytterlager kan varieras efter behov.
Fukthantering kräver att inget lager hindrar fukt från att transporteras ut. Om mellanlagret blir blött måste det faktiskt bytas, annars fungerar inte systemet.
Reservkläder är därför ganska oumbärliga vid längre arbetspass.
Korrekt hantering av arbetskläder kräver tydliga rutiner för att hålla dem åtskilda från privata plagg. Effektiva rengöringsmetoder är också centrala.
Felaktig hantering kan leda till korskontaminering och sprida smittämnen mellan olika miljöer – det är inget man vill riskera.
Arbetskläder ska alltid förvaras och hanteras separat från privata kläder. Det minskar risken för att smitta sprids.
Personal byter om på arbetsplatsen, från privata kläder till arbetskläder.
Förvaringsregler:
Tvätt av arbetskläder ska ske via arbetsgivaren enligt fastställda hygienregler. Man får inte ta hem använda arbetskläder för att tvätta själv.
Det här minskar risken att smittämnen hamnar i hemmet och ser till att kläderna tvättas ordentligt.
Korskontaminering händer när smutsiga arbetskläder kommer i kontakt med rena ytor eller andra textilier. Smittämnen kan snabbt spridas mellan arbetsområden om man slarvar.
Riskfaktorer för korskontaminering:
Man ska byta arbetskläder direkt om de blir synligt smutsiga eller kommer i kontakt med något misstänkt. Förorenade kläder ska direkt ner i avsedda kärl, utan att nudda annat.
Skyddsutrustning behövs alltid när man hanterar smutsiga plagg.
Arbetskläder som fått kroppsvätskor på sig kräver särskilda rengöringsrutiner. Snabb hantering är viktig för att undvika att smittor tränger in i tyget.
Plaggen tas av försiktigt, helst utan att skaka dem. Handskar och skydd behövs under hela processen.
Kläderna ska direkt ner i behållare märkta för infektiöst material.
Rengöringsprocess:
Vissa plagg som är extra smutsiga kan behöva kasseras istället för att rengöras.
Bra förvaring minskar onödigt slitage. Regelbunden kontroll och underhåll hjälper kläderna att behålla sina skyddsegenskaper.
Systematisk hantering och reparation kan faktiskt göra att arbetskläder håller mycket längre.
Rena arbetskläder ska förvaras torrt och luftigt, helst borta från direkt solljus. Solljus kan bleka och förstöra materialet.
Häng upp kläderna på galgar eller vik dem försiktigt. Fuktiga plagg får aldrig läggas undan – det blir snabbt mögel och dålig lukt.
Kläder som använts utomhus måste torka helt innan de stoppas undan. Rena och smutsiga kläder ska alltid hållas åtskilda.
Förvaringsutrymmet ska vara rent och fritt från damm och kemikalier. Ett skåp eller garderob med bra luftcirkulation är faktiskt rätt bra för långtidsförvaring.
Arbetskläder behöver kollas varje dag, helst innan användning. Reflextejp, sömmar och dragkedjor är vanliga svaga punkter.
Fläckar och smuts bör tas bort direkt. Det är lättare än man tror att en liten fläck blir permanent.
| Typ av fläck | Behandling |
|---|---|
| Oljefläckar | Torka av, behandla med avfettningsmedel |
| Blod | Skölj med kallt vatten direkt |
| Kemikalier | Skölj omedelbart enligt säkerhetsdatablad |
Att vädra kläderna mellan användningstillfällen förbättrar komforten och gör att de håller längre. Låt dem lufttorka ordentligt.
Små hål eller knappar som lossnat kan ofta lagas, och det är värt besväret. Professionell reparation är bäst om man vill att skyddet ska vara kvar.
När kläderna börjar bli slitna eller tappar sina certifierade egenskaper är det dags att byta ut dem. Reflekterande material som blivit matt eller skadat måste ersättas direkt.
Sömmar som gått upp eller material som blivit tunt är en säkerhetsrisk, även om det bara är en liten skada.
Planera byten utifrån hur ofta kläderna används och hur tuff miljön är. Dokumentera när kläderna togs i bruk – det hjälper faktiskt att veta när det är dags att byta.
Nedsmutsade plagg slits fortare och skyddar sämre. Fläckar bör tas om hand direkt så att smutsen inte fastnar.
Små hål och skador ska lagas innan de växer. Ett plagg med hål ska alltid lagas före användning för att skyddsegenskaperna ska hålla.
Regelbunden inspektion är verkligen inte överskattat. Sömmar, fickor och knän är särskilt utsatta.
Följ alltid tillverkarens skötselråd på tvättetiketten. Det är faktiskt viktigare än man tror.
Tvätta inte mer än nödvändigt – övertvätt sliter på fibrerna och försämrar skyddet. Arbetsjackor bör tvättas när de är synligt smutsiga eller luktar, ofta var 2–4
Ullplagg är lite speciella – de behöver oftast bara vädras, inte tvättas, eftersom ullen stöter bort smuts.
Fuktiga eller våta arbetskläder som läggs undan i trånga utrymmen får snabbt mögel och bakterier. Det förstör tygets fibrer och ger obehaglig lukt.
Solljus och värme från element skadar syntetiska material och gör dem spröda. Häng upp kläderna i välventilerade utrymmen – det gör faktiskt skillnad.
Hopknölade kläder får lätt permanenta veck och sömmarna slits. Vik eller häng dem istället.
Hur ofta man byter arbetskläder beror på jobbet och hur smutsigt det blir. Inom vården ska man byta varje dag, enligt Socialstyrelsens regler.
I miljöer med mycket smuts eller smitta krävs dagligt byte. Annars kan samma plagg användas flera dagar om de förvaras rätt mellan passen.
Plagg med skador som påverkar skyddet ska bytas ut direkt, även om de ser hela ut.
Blekmedel bryter ner fibrerna och gör tyget svagt. Skyddskläder med specialbehandling tappar sina egenskaper om de utsätts för starka kemikalier.
Färger bleks, tyget blir skört, och reflekterande detaljer kan förstöras för gott.
Kemikalier som blir kvar i tyget kan dessutom ge hudirritationer. Det är helt onödigt – använd rätt tvättmedel från början.
Man ska absolut inte ta bort eller täcka över reflekterande band och säkerhetsmarkeringar. De här detaljerna är faktiskt ofta ett krav enligt säkerhetsstandarder—det är inget att tumma på.
Förstärkningarna i knän, axlar och armbågar måste också sitta kvar. Att ersätta dem med vanligt tyg? Nej, det är inte ett bra drag, eftersom de är där för att tåla extra slitage.
Att använda hetluft eller stryka på för hög temperatur kan förstöra specialbehandlingar som vattenavvisning eller flamskydd. Om du måste laga något, använd material och metoder som inte riskerar plaggets certifiering.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.