Varselcertifiering ser till att arbetskläder lever upp till bestämda säkerhetsstandarder för synlighet i riskmiljöer. Certifieringssystemet bygger på EN ISO 20471-standarden, där kläder klassas i tre nivåer beroende på mängden fluorescerande och reflekterande material.
Varselcertifiering fungerar lite som en kvalitetsstämpel. Den visar att arbetskläderna funkar i miljöer där synlighet är avgörande för säkerheten.
Certifieringen garanterar att kläderna innehåller tillräckligt med fluorescerande och reflekterande material. Det gör bäraren synlig i olika ljusförhållanden, vilket känns ganska självklart men är lätt att missa i praktiken.
Huvudsyften med certifieringen:
Bygg, transport, logistik och industri – där är behovet av certifierade varselkläder som störst. Saknas rätt certifiering kan arbetsgivaren faktiskt inte garantera att kläderna håller måttet enligt lag.
Certifieringen innebär rätt tuffa tester av material, konstruktion och hållbarhet. Det handlar om att kläderna ska fortsätta vara reflekterande även efter många tvättar och vanligt slitage.
EN ISO 20471-standarden är själva grunden för varselcertifiering. Den delar in plaggen i tre klasser beroende på mängden synligt material.
Klass 1 kräver minst 0,14 m² fluorescerande material. Klass 2 kräver 0,50 m² och klass 3 hela 0,80 m².
| Klass | Fluorescerande yta | Reflekterande band | Användningsområde |
|---|---|---|---|
| 1 | 0,14 m² | 0,10 m | Låg risk |
| 2 | 0,50 m² | 0,13 m | Måttlig risk |
| 3 | 0,80 m² | 0,20 m | Hög risk |
Arbetsmiljöverket ser till att reglerna hänger med de internationella standarderna. Under 2025 fortsätter de att trycka på för hårdare krav, särskilt för bygg och transport.
Certifieringsorganen håller koll på att tillverkarna följer reglerna via inspektioner. Det handlar om allt från test av reflektionsförmåga till färgbeständighet och hur plaggen håller ihop.
Varselkläder med certifiering måste leva upp till rätt hårda krav när det gäller material, konstruktion och prestanda. Fluorescerande färger ska synas på minst 500 meters håll i dagsljus. Reflekterande band ska ge synlighet på 150 meter i mörker.
Viktiga säkerhetskrav:
Kläderna testas för slitstyrka och väderbeständighet. Det ska funka i både regn och rusk, och ändå hålla säkerheten uppe.
Arbetsgivaren har ansvaret att se till att rätt klass används för rätt jobb. Fel klassificering kan i värsta fall leda till arbetsmiljöbrott eller olyckor.
Varselkläder går igenom en ganska noggrann process för att bli certifierade. Allt styrs av europeiska standarder för att skydda arbetare.
Processen innehåller specifika krav för synlighet, reflexmaterial och tre olika skyddsklasser beroende på användningen.
EN ISO 20471 är huvudstandarden för varselkläder inom EU. Den har ersatt gamla EN 471 och är betydligt striktare.
Den specificerar minsta ytor av fluorescerande bakgrundsmaterial. Klass 1 kräver minst 0,14 m² synligt material, klass 2 kräver 0,50 m² och klass 3 kräver 0,80 m².
Reflexband måste vara minst 50 mm breda och sitta rätt på kroppen. Det är faktiskt mer noggrant än man kan tro – banden ska följa kroppens konturer både framifrån och bakifrån.
Fluorescerande färger är begränsade till gul, orange eller röd. De ger bäst synlighet i olika ljus, och materialet måste behålla färgen även efter många tvättar.
Klassningen baseras på hur mycket synligt material plagget har totalt. Ju högre klass, desto bättre synlighet och skydd.
Klass 1 används i lågriskmiljöer med lite trafik. Typiska plagg är reflexvästar för lager eller parkering. Det räcker där hastigheterna är under 25 km/h.
Klass 2 passar när risken är lite högre, som på vägar med trafik upp till 60 km/h eller byggarbetsplatser nära trafiken. Här krävs mer reflexmaterial än i klass 1.
Klass 3 är för högriskmiljöer, typ motorvägar eller järnvägar. Maximal synlighet krävs när hastigheterna är höga och trafiken komplicerad. Klass 3 kan uppnås genom ett enda plagg eller genom att kombinera certifierade klass 2-plagg.
Det börjar med produktutveckling enligt EN ISO 20471. Tillverkaren designar plagget så det möter kraven på material och placering.
Testning görs av ackrediterade laboratorier. De testar allt från färgäkthet till reflexnivåer och hållbarhet. Materialet får utstå UV-ljus, temperaturväxlingar och kemikalier för att simulera verkligheten.
Teknisk dokumentation samlas ihop med testresultat och kvalitetsdeklarationer. Allt måste visa att plagget håller måttet.
CE-märkning ges efter godkända tester enligt PPE-förordningen 2016/425. Det betyder att plagget klarar EU säkerhetskrav och får säljas inom unionen.
Löpande kontroll ser till att produktionen håller certifieringsnivån. Arbetsmiljöverket gör stickprov för att se att det som säljs faktiskt är certifierat på riktigt.
Portwest
PW3 Hi-Vis Flexi Class 1 Joggers
Portwest
Portwest
Portwest
Hi-Vis 3-in-1 Contrast Lite Jacket
Portwest
Hi-Vis Breathable Rain Bib and Brace
Portwest
DX4 Hi-Vis Class 1 Detachable Holster Pocket Craft Trousers
Portwest
Portwest
Samcertifiering gör det möjligt att kombinera olika varselplagg för att nå högre skyddsklasser. CE-märkning och godkännanden styrs av regler som ser till att kombinerade system verkligen håller säkerhetsnivån.
Samcertifiering betyder att olika varselplagg testas och godkänns som en helhet, inte bara var för sig. Alla delar måste utvärderas tillsammans.
Certifieringsorganet kollar hur reflexmaterial, färger och placering funkar ihop när plaggen används samtidigt. Det är för att säkerställa att den totala synligheten inte blir sämre bara för att man kombinerar olika plagg.
Viktiga faktorer i samcertifieringsprocessen:
Kombinerar du klass 1- och klass 2-plagg kan du faktiskt få till en klass 3-certifiering om du bär dem ihop. En klass 2-väst med klass 1-byxor är ett klassiskt exempel som ofta funkar för att nå klass 3.
Tranemo (och andra märken) har specifika kombinationstabeller som visar vilka plagg som faktiskt är godkända att kombinera. Det är lite pilligt, men tabellerna anger exakt vilka plagg som får paras ihop för rätt skyddsnivå.
| Plagg typ | Klass | Kombinationsmöjlighet |
|---|---|---|
| Varselväst | 2 | + Klass 1 byxor = Klass 3 |
| Varseljacka | 2 | + Klass 1 byxor = Klass 3 |
| Varselbyxor | 1 | + Klass 2 överdel = Klass 3 |
Alla varselplagg som säljs inom EU måste vara CE-märkta – det är liksom grundkravet. Märkningen visar att plagget lever upp till säkerhetskraven och innehåller information om skyddsklass, tvättråd och användningsområde.
Om du använder samcertifierade kombinationer får de särskilda märkningar som visar exakt vilka plagg som ingår. Det är viktigt att bära just de plaggen som står i certifieringen, annars gäller inte skyddsklassen.
CE-märkningens innehåll:
Nya arbetsmiljöföreskrifter och ändrade regelverk gör att certifieringsprocesserna för varselkläder behöver uppdateras. Materialval måste följa EN ISO 20471-standarden och många fallgropar kan undvikas med rätt dokumentation.
Reflekterande material måste klara retroreflektionskraven enligt EN ISO 20471. För klass 3 behövs minst 0,20 m² reflekterande band och 0,50 m² fluorescerande bakgrundsmaterial.
Tygets färgintensitet ska hålla efter minst 25 tvättar i 60°C. Godkända färger? Jo, det är:
Bandplacering är ganska strikt – horisontella band ska ligga minst 50 mm från plaggkanten. Vertikala band ska gå från axeln till midjan utan avbrott.
Sömmar och fästpunkter testas för draghållfasthet. Reflekterande material måste tåla minst 25 N. Materialkombinationer testas separat för att säkerställa att allt håller ihop.
Felaktig dokumentation är den största boven bakom certifieringsavslag. Testrapporterna måste visa exakta mätvärden för retroreflektion, färg och material.
Många missar hur tvättinstruktionerna påverkar certifieringen. Om plagget tillåter kemtvätt eller blekning kan det faktiskt diskvalificera hela processen.
Bristfällig märkning är också vanligt. CE-märkning, klassbeteckning och tvättråd måste sitta där de ska och vara läsbara efter 50 tvättar.
Prototypavvikelser ställer ofta till det. Små ändringar i sömmar eller material kräver ibland omcertifiering – det är lätt att missa.
Testlabb rapporterar att felaktig provtagning från batcherna ger ojämna resultat. Proverna måste verkligen representera hela produktionen, inte bara de snyggaste exemplaren.
Ansökningsprocessen tar oftast 8-12 veckor från start till godkänd certifiering. Vill du lansera till sommaren? Då är det hög tid att börja i februari.
Testlaboratorier är ofta fullbokade under februari-april – det är då de flesta skickar in sina ansökningar. Bokar du efter påsk kan du räkna med 3-4 veckors extra väntan.
Produktionsstopp under sommaren påverkar också tidplanen. Många testlabb har låg bemanning under vecka 26-32, så allt tar längre tid.
Nya arbetsmiljöföreskrifter rullas ut stegvis under 2025 och sista övergången sker i december. Existerande certifikat gäller, men nya ansökningar följer de nya reglerna från mars.
Årsavslut är alltid stressigt – många vill få certifieringar klara innan bokslut. Ansökningar i december kan lätt halka in i januari 2026, särskilt med tanke på alla helgdagar.
Vad är vinter varselkläder? Vinter varselkläder kombinerar hög synbarhet med skydd mot kyla, vind och nederbörd. De används främst inom yrken där personal vistas utomhus under den kalla säsongen, som...
Varför är korrekt tvätt av varselkläder viktigt? Rätt skötsel av varselkläder påverkar både säkerheten, plaggets livslängd och kostnader över tid. Smuts, felaktig tvätt eller slarvigt underhåll kan snabbt minska synbarheten...
Att använda varselcertifierade kläder rätt kräver koll på branschkrav, säkerhetsregler och nya standarder. Det har blivit ännu viktigare nu när certifieringsreglerna ändras och arbetsgivare behöver anpassa sina rutiner.
Byggbranschen brukar kräva klass 2-certifierade plagg enligt EN ISO 20471. På byggarbetsplatser med tunga maskiner och trafik behövs både fluorescerande material och reflekterande band.
Transport- och logistiksektorn satsar ofta på klass 3-västar och jackor. Förare och lagerpersonal som jobbar nära fordon eller i mörker behöver maximal synlighet från alla håll.
Vägarbeten och järnvägsmiljöer har de tuffaste kraven – personalen måste bära klass 3-plagg med extra stora reflexytor.
| Bransch | Rekommenderad klass | Specifika krav |
|---|---|---|
| Byggarbetsplatser | Klass 2-3 | Helkroppssynlighet |
| Transport/logistik | Klass 2-3 | 360-graders synlighet |
| Vägarbeten | Klass 3 | Utökade reflexytor |
Flygplatser och hamnar kan ha egna specialregler med särskilda färgkoder och märkningar.
Arbetsgivare har lagstadgat ansvar att fixa certifierade varselkläder om jobbet kräver det. Arbetsmiljöverket vill se riskbedömningar som visar behovet av extra synlighet.
Korrekt användning betyder att varselkläderna ska bäras synligt över andra plagg. Reflekterande band får inte täckas av verktygsväskor eller annat.
Regelbunden inspektion och underhåll är ett måste. Slitna eller blekta plagg tappar snabbt sin skyddseffekt.
Utbildning av personal är faktiskt en bra investering. Alla behöver veta när och hur varselkläder ska användas för bästa effekt.
Dokumentation av både leveranser och utbildning krävs vid arbetsmiljöinspektioner – det är ingen som slipper undan det.
Nya testmetoder för retroreflektion införs under 2025 och påverkar certifieringen. Tillverkare måste hänga med och anpassa produktionen.
Digitala märkningssystem kommer mer och mer – QR-koder och RFID-taggar gör det enklare att kolla certifieringsstatus snabbt.
Förbättrade material slår igenom, med längre hållbarhet och bättre fluorescens. De klarar fler tvättar utan att tappa synligheten.
Miljökrav blir tuffare, så hållbara material och smartare produktion väger tyngre vid certifiering.
Harmoniserade europeiska standarder gör det enklare att jobba över gränserna, särskilt för transport och bygg.
För att planera certifieringen smart behövs bra kalendrar och enkla verktyg. Digitala och utskrivbara resurser gör det lättare att hålla koll på viktiga datum.
En printbar kalender för 2025 är faktiskt ovärderlig när du ska planera certifieringar. Det gäller att veta när nuvarande certifikat går ut och att inte skjuta upp förnyelser.
Viktiga datum att hålla koll på:
Många leverantörer lägger ut sina egna certifieringskalendrar. De visar när nya produkter blir certifierade och när gamla ska kontrolleras. Det är faktiskt rätt smidigt att kunna ladda ner och skriva ut dem för att ha på kontoret eller arbetsplatsen.
Checklistor för varselcertifiering ser till att inget viktigt steg missas. En enkel checklista täcker reflexmaterial, sömmar och färgbeständighet enligt de senaste standarderna.
Digital och utskrivbar dokumentation kan bestå av:
Det är smart att företag tar fram egna checklistor anpassade efter sin bransch. Byggföretag brukar lägga extra fokus på hållbarhet och synlighet.
Logistikbolag, däremot, bryr sig mer om komfort och rörelsefrihet. Utskrivbara formulär gör det lättare för arbetsledare att dokumentera kontroller direkt på plats—utan att behöva släpa med sig någon surfplatta.
Monthly 2025 calendar och yearly 2025 calendar hjälper till när planeringen av certifieringsprocesser ska bli lite mer överskådlig. Månadskalendrar visar deadlines, medan årskalendrar ger hela bilden på en gång.
Strukturerad planering kan till exempel innebära:
Januari-Mars: Inventering av befintliga varselkläder
April-Juni: Beställning av nya certifierade produkter
Juli-September: Utbyte av slitna plagg
Oktober-December: Förberedelser för nästa års behov
En del företag använder färgkodning i sina kalendrar för att särskilja olika typer av varselkläder. Orange för bygg, gul för vägtrafik, grön för skogsarbete—det blir faktiskt rätt smidigt att se vad som ska förnyas när.
Nya krav för varselcertifiering 2025 innebär uppdaterade reflektionsstandarder och strängare kontrollprocesser för högsynlighetskläder enligt EN ISO 20471. Ansökningsförfaranden är nu digitala och certifieringsperioderna har justerats för bättre efterlevnad inom bygg, transport och logistik.
Varselcertifiering för 2025 kräver att alla högsynlighetskläder uppfyller EN ISO 20471-standarden med förbättrade reflektionsmaterial. Minst 0,14 kvadratmeter retroreflekterande material och 0,50 kvadratmeter fluorescerande bakgrundsmaterial krävs för klass 2.
Nya krav innebär också att materialet måste klara 50 tvättar utan att synligheten försämras märkbart. Certifieringen omfattar dessutom färgäkthet och beständighet mot UV-strålning.
Textilier ska testas för nötningsbeständighet och måste behålla reflekterande egenskaper även efter slitage. Dokumentation av material och tillverkningsprocess är ett måste vid ansökan.
Ansökningsprocessen är nu helt digital och tillverkare skickar in dokumentation elektroniskt. Handläggningstiden har kortats ned till 4-6 veckor tack vare automatiserade granskningar.
Ansökan måste innehålla tekniska specifikationer och testrapporter från ackrediterade laboratorier. Dessutom krävs bilder på produkten från minst fyra vinklar och exakta mått på reflekterande och fluorescerande ytor.
Kostnaderna har gått upp ungefär 15 procent för att täcka nya testprocedurer. Grundcertifiering kostar nu 12 500 kronor, och förnyelse av en certifiering ligger på 7 500 kronor.
Byggindustrin påverkas mest eftersom alla på bygget måste bära certifierade varselkläder enligt de nya reglerna. Transportbranschen, särskilt lastbils- och bussförare utomhus, omfattas av utökade krav.
Logistik och lager där fordon och fotgängare samsas om ytan får också strängare klädkrav. Kommunal verksamhet inom väghållning, parkskötsel och avfallshantering måste nu ha högre certifieringsnivåer för utomhuspersonal.
Räddningstjänst och ambulans har fått skärpta krav på specialcertifierade varselkläder med extra reflekterande detaljer. Flygplatspersonal och hamnarbetare omfattas av branschspecifika tilläggskrav.
Företag behöver rutiner för regelbunden kontroll av personalens varselkläder så att certifieringen alltid är giltig. Dokumentation av inköp och underhåll måste sparas i minst tre år.
Personalutbildning om användning och skötsel av kläderna är obligatorisk och ska dokumenteras. Det ska även finnas register över när varje anställd fick sina certifierade kläder och när de ska bytas.
Inspektion av slitage på reflekterande material bör göras varje månad. Det är klokt att ha reservkläder på lager så att arbetet inte stannar om något behöver bytas ut.
RISE Research Institutes of Sweden AB är huvudaktören för varselcertifiering i Sverige. De nås på 010-516 50 00 eller via e-post: certification@ri.se.
SP Technical Research Institute of Sweden, numera en del av RISE, hanterar tekniska utvärderingar och tester. Certifieringsavdelningen finns på Brinellgatan 4 i Borås och tar emot både digitala och fysiska ansökningar.
Man kan också använda den officiella webbportalen där ansökningsformulär finns. Rådgivning om certifieringskrav erbjuds gratis på telefon vardagar mellan 08:00-16:00.
Varselcertifieringar gäller i fem år från utfärdandedatum. De behöver förnyas innan de löper ut.
Förnyelseanmälan ska helst skickas in minst tre månader före utgångsdatum. Det minskar risken för avbrott i certifieringen.
Processen för förnyelse innebär att man lämnar in uppdaterade testrapporter. Dessutom krävs dokumentation som visar att produkten fort
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.
