Personlig skyddsutrustning (PPE) och skyddskläder

Personlig skyddsutrustning för ljusbågsskydd följer strikta EU-standarder och delas in efter risknivå.

Det är avgörande att använda utrustningen rätt och hålla den i gott skick.

Skyddskläder mot ljusbåge

Kläder som skyddar mot ljusbåge räknas som kategori III-plagg enligt PPE-reglerna.

De ska bäras som ett helt system, från underkläder till ytterplagg, för fullt skydd.

Ett komplett skydd består av:

• Flamskyddade underkläder
• Ljusbågsskyddad överdel och byxor
• Hjälm med ljusbågsvisir
• Elektriskt isolerade hörselskydd
• Skyddshandskar och stövlar

Skyddskläder klassas enligt APC 1 och APC 2 samt PPE-kategorierna 1-4.

APC anger hur mycket värme plagget står emot vid en ljusbågshändelse.

Materialen är specialutvecklade för att tåla extrem värme från kortslutningar.

Skyddet gäller bara mot värme och ger inte skydd mot elchock, buller eller ljuseffekter från ljusbågar.

Krav och certifieringar för PPE

Standard SS-EN 61482-2 ställer krav på skyddskläder mot ljusbågar. Den omfattar både tyg och färdiga plagg för arbete i elektriskt farliga miljöer.

För att PPE ska få säljas i EU och EES måste de uppfylla EU 2016/425, lagen om personlig skyddsutrustning. Produkterna måste ha CE-märkning som visar att de följer europeiska säkerhetsstandarder.

Certifieringsprocessen innebär:

• Termisk energitestning av material
• Flammotståndstestning
• Slitstyrketestning
• Tredjepartsinspektion av tillverkning

Olika arbetsmiljöer kräver olika skyddsnivåer beroende på riskbedömning. Arbetsgivaren är enligt lag skyldig att förse personalen med rätt PPE när riskerna inte kan elimineras på annat sätt.

Underhåll och korrekt användning

För att ljusbågsskydd ska fungera måste alla delar bäras samtidigt. Om man bara använder några plagg minskar skyddet kraftigt – det är faktiskt direkt farligt.

Viktiga användningsriktlinjer:

• Inspektera skyddet innan varje användning
• Byt ut slitna eller trasiga delar direkt
• Följ tvättinstruktionerna från tillverkaren
• Förvara kläderna torrt och skyddat från solen

Skyddsutrustningen måste inspekteras regelbundet för att egenskaperna ska hålla. Kemikalier, värme och slitage försämrar materialet med tiden.

Utbildning i hur man använder och tar hand om PPE är nästan lika viktigt som själva skyddet. Det är lätt att glömma, men fel hantering kan göra utrustningen nästan värdelös när det verkligen gäller.

Standarder och regelverk kring ljusbågsskydd

Ljusbågsskydd styrs av en blandning av internationella standarder, EU-lagstiftning och nationella certifieringar. Allt det här behövs för att skyddskläderna verkligen ska hålla måttet.

Internationella standarder (IEC, ASTM och EN)

SS-EN 61482-1-1 och SS-EN 61482-1-2 är centrala europeiska standarder för ljusbågsskydd. De beskriver testmetoder och vilka krav som gäller för kläder mot elektriska ljusbågar.

Standard 61482-1-1 använder en öppen ljusbågsmetod och klassar material enligt ATPV (Arc Thermal Performance Value) eller EBT (Energy Breakopen Threshold). 61482-1-2 kör ett så kallat "box test" som ska efterlikna verkligheten bättre.

IEC 61482 ligger till grund för dessa standarder. Testerna mäter hur bra materialet står emot termisk energi, uttryckt i cal/cm².

ASTM F1959 och F1506 används mest i Nordamerika. De liknar de europeiska standarderna men har egna klassificeringssystem.

Europeisk och nationell lagstiftning

Förordning (EU) 2016/425 styr personlig skyddsutrustning inom EU. Ljusbågsskydd räknas som kategori III-utrustning, alltså för riktigt höga risker.

I Sverige gäller AFS 2001:3 från Arbetsmiljöverket för användning av personlig skyddsutrustning. Arbetsgivaren måste se till att anställda som jobbar med el har godkänt skydd.

SSG 4510 ger svensk vägledning för ljusbågsskydd i elanläggningar. Den tar upp rutiner, utbildning och tekniska lösningar för att minska olyckor.

På den nordamerikanska marknaden gäller bland annat OSHA, NFPA 70E och IEEE 1584, som också påverkar internationella standarder.

CE-märkning och produktcertifiering

CE-märkning är ett måste för ljusbågsskydd som säljs inom EU. Märket visar att produkten klarar de grundläggande kraven på säkerhet och hälsa enligt PSA-förordningen.

Certifieringen kräver att ett anmält organ gör typkontroll och övervakar produktionen. För kategori III krävs årlig kontroll av tillverkningen.

Teknisk dokumentation ska innehålla testrapporter enligt EN-standarder, riskanalys och bruksanvisningar. Tillverkaren måste spara dokumentationen i tio år.

Importörer och distributörer har också ansvar för CE-märkning och dokumentation. Utan giltig CE-märkning är det förbjudet att sälja produkterna inom EU.

Provningsmetoder och prestandaklasser

Ljusbågsskydd testas med standardiserade metoder som mäter hur bra materialet står emot extrem värme. Prestandaklasserna baseras på värden som ATPV och EBT, där ELIM-värden sätter gränsen för godkänt skydd.

Testmetoder för skyddsutrustning

Material testas enligt IEC 61482-2 med två huvudsakliga metoder: öppen ljusbåge och boxtest. Metoderna har olika upplägg och parametrar för att simulera riktiga ljusbågssituationer.

Öppen ljusbågetest görs i labb, där materialet utsätts för en kontrollerad ljusbåge. Testet mäter hur mycket värme som går igenom till en sensor bakom tyget.

Boxtest sätter materialet i en sluten miljö, vilket liknar verkliga arbetsförhållanden mer. Metoden delar in material och plagg i två prestandaklasser när det gäller termiskt skydd.

Båda metoderna använder kalorier per kvadratcentimeter (cal/cm²) för att mäta skyddsnivån. Testerna görs under standardiserade förhållanden så att resultaten går att jämföra.

ATPV, EBT och ELIM-värden

ATPV (Arc Thermal Performance Value) visar den energinivå där det finns 50% risk för andra gradens brännskada. Värdet anges i cal/cm² och säger något om grundskyddet.

EBT (Energy Breakopen Threshold) handlar om när materialet spricker. Om plagget går sönder försvinner skyddet direkt.

ELIM-värden sätter gränsen för vad som räknas som acceptabelt skydd. De bygger på Stollkurvan, som visar när man undviker andra gradens brännskada.

Det lägsta värdet av ATPV och EBT bestämmer materialets klassificering. På så sätt ser man till att plagget både skyddar mot värme och håller ihop vid exponering.

Prestandaklasser och klassificering

Boxtestet delar in material i två prestandaklasser. Klass 1 ger grundläggande skydd, medan klass 2 är för högre risker och tuffare miljöer.

Klass 1-material har lägre ATPV/EBT-värden och passar för jobb med mindre risk för ljusbågar. De används ofta där elrisken är mer begränsad.

Klass 2-skydd ger högre skyddsnivåer, men det täcker inte allt. Det finns situationer där inte ens klass 2 räcker för arbete med spänningssatt utrustning.

Klassificeringen gäller bara termiskt skydd. Skydd mot elchock, ljud, ljus och andra effekter kräver annan utrustning.

Integration av ljusbågsskydd i elektriska anläggningar

Att få in ljusbågsskydd i el-anläggningar kräver både planering och fingertoppskänsla. Både passiva och aktiva skydd behövs, och det gäller att välja rätt system redan när man bygger och sedan hålla efter dem.

Passiva och aktiva skyddslösningar

Passiva skydd är första linjen mot ljusbågsrisker. Exempel är ljusbågstestade ställverk som tål både värme och tryck från en ljusbåge.

Materialet i kapslingen måste klara de extrema temperaturerna och tryckökningarna. Det är inget man vill chansa med.

Aktiva skydd jobbar för att upptäcka och bryta ljusbågen snabbt. ABB aktiva skydd använder ljussensorer och tryckdetektorer för att hitta ljusbågar på millisekunder.

Systemet skickar en signal till brytaren så att strömmen kopplas bort direkt. Kombinationen av passivt och aktivt skydd ger bäst resultat.

Det passiva minskar skadorna, och det aktiva gör att ljusbågen varar kortare tid. Det här minskar riskerna både för personal och utrustning.

Val av skyddssystem vid konstruktion

Konstruktören behöver ta hänsyn till flera saker när ljusbågsskydd ska väljas. Kortslutningsström och spänning styr vilken skyddsnivå som behövs.

Ju högre ström, desto mer robust och snabbt reagerande skydd krävs. IEC-standarder hjälper till att välja rätt lösning genom sina krav och riktlinjer.

Miljön spelar också stor roll. Utomhus krävs tåliga system, medan inomhus kan man använda känsligare detektorer.

Underhållsmöjligheterna måste också vägas in redan i designfasen. Det är lätt att missa, men kan bli avgörande i längden.

Underhåll och uppgradering av ljusbågsskydd

Regelbundna inspektioner är rätt grund för att ljusbågsskyddet ska funka som tänkt. Ljussensorerna samlar lätt på sig damm och smuts, så de måste hållas rena för att detekteringen inte ska bli lidande.

Kalibrering av systemet är en punkt som inte får glömmas, och det är klokt att följa tillverkarens rekommendationer där. Uppgradering av äldre anläggningar kan bli en utmaning och kräver lite extra planering.

Befintliga ställverk behöver kollas för att se om de passar ihop med moderna skyddssystem. Ibland får man faktiskt räkna med att göra en del modifieringar av kapslingen för att nå rätt skyddsnivå.

Riskbedömningar ska ses över när ny utrustning kommer in eller när driften förändras. Dokumentation av ändringar och underhåll är en självklarhet om man vill ha koll på säkerheten över tid.

Praktiska tips för ökad elsäkerhet

Effektiv ljusbågssäkerhet handlar mycket om att välja rätt utrustning, göra smarta riskbedömningar och hålla koll på underhållet. Utbildning och rätt certifierad skyddsutrustning är verkligen A och O för ett säkert elarbete.

Riktlinjer för val och användning av ljusbågsskydd

Att välja ljusbågsskydd börjar alltid med att analysera arbetsmiljön. Olika spänningsnivåer och arbetsuppgifter ställer olika krav enligt EN-standarder.

Personlig skyddsutrustning (PPE) måste vara certifierad och anpassad till riskerna. Skyddskläder ska täcka hela kroppen, från underkläder till ytterplagg, och vara tillverkade av material som står emot både flammor och ljusbågar.

Hjälmar med godkänt visir är ett måste när det finns ljusbågsrisk. Hörselskydd ska förstås också vara isolerade, annars kan de skapa egna faror.

Skyddsutrustningen måste kollas regelbundet. Om något är slitet eller trasigt tappar det snabbt sin funktion och ska bytas direkt.

Utbildning och riskbedömning

Alla som jobbar med el behöver utbildning i ljusbågssäkerhet, det är inget att snacka om. SSG webbaserade kurser täcker in ljusbågsfara och ger certifiering som gäller i tre år.

Elingenjörer bör göra ljusbågsanalyser regelbundet för att hitta riskområden och bestämma vilka skydd som krävs på olika arbetsplatser. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras för varje jobb.

Den ska ta upp vilka ljusbågsrisker som finns, vilken utrustning som behövs och hur man jobbar säkert.

Utbildningsområden att ha koll på:

• Känna igen ljusbågsrisker
• Använda PPE på rätt sätt
• Hantera nödsituationer
• Ta hand om skyddsutrustningen

Det är viktigt att personalen får chansen att hålla sig uppdaterad på nya regler och tekniker – utvecklingen står ju knappast still.

Handhavande och underhållsrutiner

Systematiskt underhåll gör att ljusbågsskydd håller längre och presterar bättre. Skyddsutrustningen ska alltid inspekteras före användning, så man slipper obehagliga överraskningar.

Rengöringen av skyddskläder är faktiskt rätt känslig. Fel tvätt kan förstöra skyddet för gott, så det gäller att följa tillverkarens instruktioner.

Daglig kontrollrutin:

• Kolla igenom alla skyddsplagg visuellt
• Testa att stängningar och förslutningar funkar
• Se över CE-märkning och certifiering
• Skriv upp om något är skadat

Ljusbågsskydd ska förvaras torrt och rent, långt från värme och kemikalier. Modifiera eller laga utrustningen? Gör det bara om tillverkaren sagt okej.

Kalibrering och test av teknisk skyddsutrustning måste göras rutinmässigt för att allt ska funka. Utrustning som inte håller måttet ska tas ur bruk direkt och bytas ut enligt rutinerna.

Vanliga frågor och svar

Ljusbågsskydd handlar om både smarta tekniska system för snabb detektion och avbrott, och om certifierade skyddskläder som uppfyller EN-standarder. Det krävs en del planering när man installerar – men eftermontering funkar faktiskt i de flesta anläggningar.

Hur fungerar skyddssystem mot elektriska ljusbågar?

Skyddssystemen bygger ofta på optisk detektion som reagerar på ljusbågar på bara millisekunder. ABB TVOC-2 är ett exempel på ett optiskt system som snabbt kan begränsa skador på både folk och prylar vid en ljusbåge.

Schneider Electrics VAMP-serie är känd för sin snabbhet och används i allt från enklare till mer avancerade ställverk. VAMP 121 och 125 passar enklare system, medan VAMP 221 och 321 klarar mer komplexa lösningar och zonindelningar.

Systemen jobbar ihop med både ljusdetektorer och strömövervakning för att minimera fel. När en ljusbåge upptäcks slår snabba brytare ifrån strömmen innan det går riktigt illa.

Vilka är de primära säkerhetsåtgärderna när man installerar ljusbågsskydd?

Vid installation måste man använda certifierade skyddskläder som möter EN-standarderna. Jackor, byxor och handskar ska vara rätt dimensionerade för den risknivå som gäller på platsen.

Säkerhetszoner måste markeras runt området, och det är bara behörig personal som får jobba där. All utrustning ska vara avstängd och låst enligt LOTO-procedurer (Lock Out Tag Out) innan jobbet börjar.

Dokumentation av säkerhetsåtgärder och riskbedömningar är ett måste. Och ja, alla som ska arbeta med installationen måste ha fått rätt utbildning i ljusbågsskydd.

Vad är de huvudsakliga standarderna som reglerar ljusbågsskyddsenheter?

IEC TS 63107 tar upp hur ljusbågsskydd ska integreras i lågspänningsutrustning enligt IEC 61439-2. Den här standarden beskriver hur skyddet byggs in i switchgear och controlgear assemblies.

EN-standarderna styr vilka krav som gäller för skyddskläder mot ljusbågar och hur de testas. SSG 4510 är den svenska vägledningen för hur ljusbågsrisker ska hanteras i elanläggningar.

Lagen säger att personlig skyddsutrustning ska användas där det finns risker som inte kan elimineras på annat sätt. Varje arbetsmiljö har sina egna risker, så kraven på utrustningen varierar.

Kan man eftermontera ljusbågsskydd i befintliga elanläggningar?

Eftermontering är fullt möjlig i de flesta anläggningar. Teknik som VAMP-serien från Schneider Electric är faktiskt gjord för både nya och gamla ställverk.

Det gäller dock att analysera de befintliga systemen för att kolla kompatibiliteten. Optiska detektorer kan ofta monteras i kapslingsskåp utan större ingrepp.

I äldre anläggningar kan det behövas uppgraderingar av styrsystem och kommunikation. Ofta lönar sig investeringen, då den höjer säkerheten och minskar risken för driftstopp.

Vilka fördelar medför användningen av ljusbågsskydd i industrier?

Ljusbågsskydd gör arbetsmiljön mycket säkrare genom att snabbt upptäcka och bryta farliga ljusbågar. Risken för allvarliga personskador och dyra reparationer minskar markant.

Produktionsstörningarna blir mindre eftersom skyddet begränsar skadorna vid elfel. Ofta går det snabbare att starta om produktionen efter en incident, vilket sparar pengar.

Försäkringspremier kan sjunka när man installerar certifierade ljusbågsskydd. Dessutom blir det enklare att följa reglerna och undvika böter eller juridiska problem.

Hur testar man effektiviteten hos installerade ljusbågsskydd?

Regelbunden funktionskontroll av optiska detektorer och kommunikationslänkar är faktiskt nödvändig. Testprotokollen ska följa tillverkarens specifikationer och dokumenteras enligt gällande säkerhetsstandarder.

Simuleringstest med kontrollerat ljus verifierar att detektorerna reagerar inom specificerade tidsramar. Strömkretsar och utlösningsmekanismer testas separat för att man ska kunna säkerställa korrekt funktion.

Årlig kalibrering av hela systemet bör utföras av kvalificerad servicepersonal. Testrapporter dokumenterar prestandan och hjälper till att upptäcka underhållsbehov innan något faktiskt går fel.