Snabba leveranser & fri frakt över 999 kr

Bli avtalskund - Få rabatt på varje köp!

150 000 artiklar från 700+ välkända varumärken!

Flamskyddande material för professionella arbetskläder inom industri och byggbranschen

Vad är flamskyddande material?

Flamskyddande material är antingen specialbehandlade eller naturligt motståndskraftiga mot brand. De stoppar eller fördröjer eldspridning via kemiska och fysikaliska processer.

Materialen delas in efter hur de är uppbyggda och vad de används till. Det finns en skillnad mellan flamskyddande och brandresistenta material – de har olika egenskaper och används på olika sätt.

Definition och klassificering

Flamskyddande material är sådana som antingen behandlats med flamskyddsmedel eller har naturliga egenskaper som gör dem svåra att tända och får elden att sprida sig långsammare. Flamskyddsmedel är alltså kemikalier som tillsätts för att göra materialet mindre brandfarligt.

Två huvudkategorier finns:

  • Naturligt flamskyddande material – typ aramidfibrer och vissa mineraler.
  • Kemiskt behandlade material – vanliga material där man tillsatt flamskyddsmedel.

Klassificering efter kemisk sammansättning:

Typ Exempel Tillämpning
Organiska Polybromerade difenyletrar, fosforföreningar Plaster, textiler
Oorganiska Aluminiumhydroxid, magnesiumhydroxid Byggmaterial, kablar
Halogenerade Brombaserade föreningar Elektronisk utrustning
Icke-halogenerade Trinatriumfosfat, röd fosfor Miljövänligare alternativ

Hur flamskyddande material fungerar

Flamskyddsmedel sätter käppar i hjulet för förbränningen på flera sätt. Tanken är att ändra hur materialet reagerar på värme och lågor.

Fysikaliska mekanismer innebär att det bildas ett skyddande lager på ytan som isolerar mot värme. Ofta frigörs vattenånga när vissa oorganiska medel hettas upp, vilket späder ut de brännbara gaserna.

Kemiska processer kan till exempel handla om att bromerade flamskyddsmedel släpper ifrån sig radikaler som stör själva förbränningskedjan.

Flamskyddande textilier används i arbetskläder för svetsare, brandmän och folk inom tung industri. Om de är tillverkade enligt rätt standarder behåller de skyddet även efter många tvättar.

Skillnaden mellan flamskyddande och brandresistenta material

Flamskyddande material är gjorda för att vara svårantändliga och bromsa lågor. Antingen behandlas de med kemikalier eller så har de naturliga egenskaper som gör dem svåra att få att brinna.

Brandresistenta material handlar mer om att behålla formen och styrkan även när det blir riktigt varmt. De kan stå emot höga temperaturer utan att tappa sina egenskaper.

Flamskydd används i arbetskläder, möbler, isolering och elektronik. Brandresistenta grejer hamnar oftare i bärande byggdelar som pelare och väggar.

På arbetskläder finns ofta märkningar som visar vilken nivå av flamskydd de har. Kläder för svetsare behöver betydligt högre skydd än till exempel kontorsmöbler.

Olika typer av flamskyddande material

Man delar in flamskyddande material utifrån deras kemiska sammansättning och vad de används till. Organiska och oorganiska system är vanligast, men det finns också speciallösningar för plaster, isolering och textilier.

Organiska och oorganiska flamskyddssystem

Halogenbaserade flamskyddsmedel är den största gruppen bland de organiska. De frigör halogengaser när de blir varma, vilket späder ut de brännbara gaserna och stör förbränningen.

Bromerade och klorerade föreningar används mest i elektronik och plaster. De funkar bra, men är inte särskilt populära ur miljösynpunkt eftersom de kan stanna kvar länge i naturen.

Fosforbaserade system fungerar genom att skapa ett skyddande kolskikt på ytan. De är snällare mot miljön än halogenalternativen och används i textilier, skum och träbaserade produkter.

Kvävebaserade flamskyddsmedel släpper ut kvävgas som späds ut syret där det brinner. Melamincyanurat och ammoniumfosfat är typiska exempel här.

Oorganiska flamskyddsmedel som aluminiumhydroxid och magnesiumhydroxid frigör vattenånga när de hettas upp, vilket kyler ner och späder ut. Antimontrioxid används ibland ihop med halogenföreningar för att förstärka effekten.

Flamskyddade plaster och polymerer

Polyvinylklorid (PVC) har redan klor i sig, vilket ger ett visst grundskydd mot brand. Ofta tillsätter man antimonföreningar för att göra kablar och byggmaterial ännu säkrare.

Polyuretan och andra skum behandlas med fosforbaserade medel som bildar ett skyddande kolskikt. Det hindrar värme och gaser från att sprida sig.

PET-plaster får sitt flamskydd via fosfor- eller halogenföreningar, särskilt när de används i elektronik eller bilar. Flamskyddet bakas in redan under polymeriseringen.

Epoxyharser används mycket i elektronik där det krävs väldigt precisa flamskyddsmedel. Här bygger man in fosforhaltiga monomerer direkt i plasten för att få ett permanent skydd.

Det är mycket snack nu om halogenfria alternativ, till exempel nanokompositer med lera eller grafen, för att minska miljöpåverkan.

Isoleringsmaterial med flamskydd

Mineralull av sten eller glasfiber räknas som obrännbar och klarar temperaturer över 1000°C. Den behåller isoleringen även när det blir riktigt varmt.

Polyuretanskum får sitt flamskydd genom att man tillsätter flytande medel under tillverkningen. Fosforbaserade tillsatser gör att det slocknar av sig själv och ger mindre rök.

Cellplast av polystyren flamskyddas med hexabromcyklododekan eller nyare halogenfria varianter. Det gäller att hitta en balans så att isoleringen fortfarande funkar.

Reflekterande isolering är en kombo av aluminiumfolie och flamskyddade lager. Det används i byggnader där man vill ha både värmeskydd och brandsäkerhet.

Byggisolering måste klara Euroklassificeringar från A1 (obrännbar) till F (oklassad), beroende på var och hur den används.

Flamskyddade textilier och tyger

Arbetskläder för svetsare och industrifolk behandlas med fosforbaserade medel som tränger in i fibrerna. Skyddet måste hålla även efter många tvättar, och kläderna ska fortfarande vara sköna att ha på sig.

Naturfiber som bomull kan flamskyddas med Proban-processen där ett fosforbaserat ämne polymeriseras i själva fibern. Det ger ett skydd som faktiskt inte tvättas bort.

Syntetiska fibrer som polyester och nylon modifieras kemiskt under tillverkningen med flamhämmande ämnen. Meta-aramid (Nomex) och para-aramid (Kevlar) är exempel på fibrer som redan är svårantändliga från början.

Möbeltyger i miljöer som hotell, sjukhus och tåg behandlas så att de klarar höga brandkrav. Ofta används en backcoating-teknik där flamskyddet läggs på baksidan av tyget.

Gardiner och draperier flamskyddas ibland genom att doppas i vattenlösliga medel. Det skyddet behöver dock förnyas med jämna mellanrum.

Användningsområden för flamskyddande material

Flamskyddande material används där brandsäkerhet är ett måste – för att skydda både människor och prylar. Bygg, elektronik och transport hör till de största områdena där de här materialen verkligen gör skillnad.

Flamskydd i byggbranschen

Strukturellt brandskydd är den stora grejen när det gäller flamskyddande material i byggbranschen. Man använder dem för att stärka brandmotståndet i viktiga delar som pelare, balkar och väggar.

Det handlar om att förhindra brandspridning och att byggnaden kollapsar om det börjar brinna. Olika material kräver olika metoder.

Trä behandlas ofta med speciella beläggningar eller impregneras med kemikalier som gör det svårare att tända. Stål får i sin tur särskilda skyddande lager som hindrar det från att försvagas när temperaturen sticker iväg.

Flamskyddande isoleringsmaterial har också en rätt central roll i brandskyddet. De måste klara svenska tester för att få användas.

Man ser ofta flamskyddande sprayer, beläggningar och specialbrädor i områden där risken är extra hög.

Elektrisk och elektronisk utrustning

Elektroniska prylar och elutrustning behöver flamskydd för att inte börja brinna om något går snett. Plaster med flamskydd används i kretskort, kontakter och höljen för att hålla tillbaka eld och rök.

Kablar och ledningar är ofta fyllda med flamskyddande fibrer. Det hindrar överspänningar från att orsaka stora bränder.

Isoleringsmaterial i transformatorer och högspänningsdelar får också en dos flamskydd. Det är för att de inte ska bli en risk, även när de pressas till max.

Transport och fordonsindustri

Inom fordonsindustrin är flamskydd nästan en självklarhet. Det handlar om att skydda både folk och gods.

Kollektivtrafik, som bussar och tåg, måste använda flamskyddade tyger i säten och inredning. Det finns rätt strikta regler för det där.

Flamskyddande gummi syns i allt från däck till tätningar. De måste klara hetta, ozon, UV och korrosion, och ändå hålla branden borta.

Arbetskläder för transportarbetare är ofta gjorda av fibrer som aramid och modakryl. De brinner knappt och tappar inte skyddet, även efter lång tid.

Sådana kläder är faktiskt väldigt viktiga för alla som jobbar med bränsle eller i riskfyllda miljöer.

Flamskyddsmedel: egenskaper och hälsopåverkan

Flamskyddsmedel är en brokig samling kemikalier, och det finns både för- och nackdelar med dem. Brombaserade och fosforbaserade varianter är vanligast, men reglerna blir tuffare hela tiden.

Olika klasser av flamskyddsmedel

Brombaserade flamskyddsmedel är störst på marknaden, med runt 70 olika sorter i elektronik och plaster. De funkar genom att släppa ifrån sig bromradikaler vid värme, vilket stoppar förbränningen.

Polybromerade difenyletrar (PBDE) och tetrabrombisfenol A (TBBPA) är välkända exempel här. Fosforbaserade medel växer i popularitet och anses ofta vara lite snällare mot miljön.

De bildar ett skyddande lager av kol eller glas på ytan. Fytinsyra och metallfytater är intressanta alternativ för cellulosabaserade material.

Klorbaserade flamskyddsmedel används mest i bygg och isolering. Aluminiumhydroxid och magnesiumhydroxid är mineralbaserade och släpper ut vattenånga när de hettas upp, vilket kyler ner och späder ut brännbara gaser.

Risker för hälsa och miljö

Brombaserade flamskyddsmedel kan lagras i fettvävnad och störa hormonbalansen. PBDE har kopplats till neurologiska problem hos barn och påverkan på sköldkörteln.

De bryts ner långsamt och samlas i näringskedjan. Vissa flamskyddsmedel är klassade som utfasningsämnen på grund av sina farliga egenskaper.

Exponering sker mest via damm från saker som möbler, textilier och elektronik. Folk som jobbar med svetsning, bygg eller elektronik löper extra stor risk.

Miljöpåverkan? Ja, förorening av mark och vatten samt påverkan på djur är välkänt. Brombaserade ämnen har hittats i modersmjölk och blodserum globalt.

Reglering och begränsningar

EU REACH-lagstiftning styr användningen av farliga flamskyddsmedel. RoHS-direktivet sätter gränser för vissa ämnen i elektronik, medan WEEE-direktivet handlar om återvinning av elektronikavfall.

Kemikalieinspektionen håller koll på flamskyddade varor i Sverige och kan stoppa produkter med förbjudna ämnen. Arbetsmiljöverket har regler för exponering, särskilt när det gäller skyddskläder och industriella textilier.

POPs-förordningen förbjuder vissa långlivade organiska föroreningar, inklusive flera brombaserade flamskyddsmedel. Standarden UL-94 kräver att material med flamskydd klarar särskilda brandtester, ofta V-0-klass vid 15–30 % tillsats.

Brandskydd och riskhantering

Att hantera brandrisk på ett smart sätt kräver både bra material och rutiner. Allt måste samspela för att skapa en trygg arbetsmiljö.

Minskning av brandrisk

Det första steget är att hitta och ta bort möjliga brandkällor. Riskanalys hjälper företag att se var det finns risk för höga temperaturer, öppna lågor eller gnistor.

Svetslokaler och tunga industrimiljöer kräver extra vaksamhet. Arbetare där utsätts ofta för värme och gnistor.

Förebyggande åtgärder kan vara:

  • Bra ventilation i lokalerna
  • Säkra rutiner för förvaring av brännbart material
  • Regelbunden koll på elutrustning
  • Utbildning i brandsäkra arbetssätt

Man delar ofta in arbetsplatser i olika zoner för att hålla isär riskfyllda och känsliga områden.

Betydelsen av korrekt materialval

Att välja rätt material är avgörande för brandsäkerheten. Flamskyddande material i arbetskläder och skyddsutrustning kan verkligen göra skillnad om olyckan är framme.

Termoplaster kan börja brinna snabbt, men många moderna plaster är flamskyddande eller självslocknande. De passar där brandskydd är ett måste.

Material för arbetskläder testas och certifieras enligt svenska standarder:

Materialtyp Brandegenskaper Användningsområde
Inherent flamskyddande Permanent skydd Petrokemi, elbranschen
Behandlade material Kemisk impregnering Svetsning, industri
Naturfiber Begränsad flamspridning Lättare riskarbete

Rätt materialval kan också skydda egendom och hålla verksamheten igång. Material som står emot brand minskar risken för skador och avbrott.

Underhåll och säkerhetsrutiner

Regelbundet underhåll är viktigt för att flamskyddet ska funka över tid. Arbetskläder och skyddsutrustning behöver tvättas på rätt sätt för att inte tappa sin skyddande effekt.

Tvättinstruktioner måste följas noggrant. Vissa flamskyddsmedel kan försvinna vid fel hantering och kemtvätt kan ibland skada materialet.

Säkerhetsrutiner brukar inkludera dokumentation av:

  • När utrustning senast kollades
  • Byten av slitna plagg
  • Utbildning av personal
  • Rapportering av materialfel

Företag bör också ha rutiner för att följa upp brandsäkerheten. Det innebär bland annat regelbundna riskbedömningar och att man justerar rutinerna när något ändras.

Att dokumentera allt systematiskt gör det lättare att hålla koll på när det är dags att byta ut skyddsutrustning.

Standarder och certifieringar för flamskyddande material

Flamskyddande material omfattas av en hel del standarder från ISO, ASTM och NFPA. Brandklassning sker enligt olika system där material bedöms utifrån hur de presterar vid brand.

Nationella och internationella standarder

EN ISO 11612 är den viktigaste europeiska standarden för skyddskläder mot värme och flamma. Den kräver att kläderna står emot flamspridning, antingen via ytantändning (A1) eller både yta och kant (A2).

NFPA 2112 och NFPA 2113 gäller för flamresistenta plagg vid kortvarig värmeexponering. Den ena sätter prestandakraven, den andra tar upp urval, användning och underhåll.

Internationella ISO-standarder och amerikanska ASTM-standarder testar textiliers motstånd mot eld genom noga kontrollerade metoder. Det handlar om att mäta hur snabbt de slocknar, hur bra de motstår brand och hur mycket de förkolnar.

Testerna innebär att materialet utsätts för öppen låga under bestämda förhållanden. Resultaten avgör sedan vilken klassning materialet får och var det är lämpligt att använda.

Brandklasser och märkning

Flamskyddande material delas in enligt euroklassystemet. Det går från A1 (obrännbart) till F (ingen prestanda fastställd).

B-klasserna ser ut så här:

  • B1: Svårantändliga material med hög brandsäkerhet
  • B2: Normalantändliga material med måttlig flamskyddande effekt
  • B3: Lättantändliga material med begränsad brandskyddande förmåga

Märkning visar materialets brandtekniska egenskaper och certifierade prestanda. Certifieringsmärken från ackrediterade organ betyder att materialet möter säkerhetskraven.

Byggnadsmaterial för brandskydd måste klara vissa klassificeringskrav beroende på användningsområde. Industriella skyddskläder har egna märkningar som visar skyddsnivå och användningsområde.

Roller för Fire Protection Association och andra organisationer

Fire Protection Association tar fram riktlinjer för hur brandskyddande material används i industrin. De ger också rekommendationer om hur man faktiskt ska implementera flamskyddande lösningar.

Kemikalieinspektionen håller koll på flamskyddsmedel i Sverige och ser till att miljöfarliga ämnen regleras. De granskar också hormonstörande ämnen i produkter.

Ackrediterade verifieringsorgan enligt ISO/IEC 17029 gör oberoende bedömningar av om materialet klarar reglerna. De ser till att produkterna verkligen håller vad de lovar när det gäller säkerhetsstandarder.

Internationella organisationer som NFPA (National Fire Protection Association) sätter globala riktlinjer för brandskydd. Deras standarder används över hela världen för att skapa enhetliga nivåer av säkerhet, både för material och skyddskläder.

Framtidens utveckling och innovationer inom flamskyddande material

Det händer mycket inom utvecklingen av flamskyddande material. Forskare letar efter miljövänliga alternativ som inte innehåller farliga ämnen, och tekniken går snabbt framåt.

Just nu är det mycket fokus på halogenfria flamskyddsmedel och nanostrukturerade material. Det låter kanske lite science fiction, men det är faktiskt på riktigt.

Miljövänliga och halogenfria alternativ

Halogenfria flamskyddsmedel verkar vara framtiden. De minskar rök och utsläpp av giftiga gaser om det skulle börja brinna – rätt viktigt i till exempel bilinteriörer, elkablar och byggmaterial.

Fördelar med halogenfria lösningar:

  • Mindre hälsorisker för de som jobbar med materialen
  • Lägre miljöpåverkan
  • Säkrare vid förbränning

DESIDERATA-projektet testar ramverk för att utveckla alternativ till farliga ämnen. Forskningen försöker hitta ersättare som fortfarande ger bra brandskydd.

Det görs också försök med cellulosabaserade material och miljövänliga flamskyddsmedel. Biologiskt nedbrytbara alternativ känns ändå ganska lovande.

Teknologiska framsteg och forskning

Nanostrukturerade tillsatser förändrar spelplanen – de förbättrar prestandan även vid låga koncentrationer. RISE utvecklar nya tillsatser för plast och material som inte ens behöver extra flamskyddsmedel.

Forskningsområden som är heta:

  • Molekylär analys av hur material bryts ner vid värme
  • Samband mellan små och stora brandprocesser
  • Brandfasta kompositmaterial

Wallenbergsstiftelsens WISE-program satsar på materialforskning för en hållbar framtid. Uppsala universitet är med och tar fram nya lösningar för nästa generations flamskydd.

Kombinerade analysmetoder ger bättre koll på hur materialen bryts ner på molekylnivå. Det öppnar för flamskyddade material som kan skräddarsys för exempelvis arbetskläder och industriskydd.

Frequently Asked Questions

Det är inte konstigt att folk undrar över flamskyddande material – säkerhet, prestanda, miljöpåverkan... det finns mycket att tänka på.

Vilka typer av flamskyddsmedel används i textilier?

Textilier får olika sorters flamskyddsmedel beroende på material och användning. Halogenerade ämnen, som bromerade och klorerade kemikalier, används ofta i syntetfibrer för att bromsa antändning.

Bomull och naturfibrer får oftast fosfatbaserade flamskyddsmedel. De fungerar genom att skapa en skyddande yta när det blir varmt.

Intumescerande flamskyddsmedel sväller när de hettas upp och bildar ett isolerande lager. De används särskilt i yrkeskläder för tuffa miljöer som svetsning.

Hur testas material för att säkerställa deras flamskyddande egenskaper?

Testning följer standardiserade metoder där man mäter hur materialet beter sig vid brand. Parametrar som flambränntid och flamfri brinntid är viktiga för att bedöma prestandan.

Vertikala brandtester innebär att man utsätter materialet för en kontrollerad låga under viss tid. Sen kollar man hur snabbt materialet släcker sig själv och hur långt elden sprider sig.

LOI-tester (begränsad syretillförsel) mäter minsta syrehalt som krävs för att materialet ska fortsätta brinna. Ju högre LOI-värde, desto bättre flamskydd.

Vad är skillnaden mellan inneboende och behandlade flamskyddande material?

Inneboende flamskyddande material har brandskyddet inbyggt i själva fibern när den tillverkas. Det går alltså inte bort, inte ens efter mycket slitage eller tvätt.

Behandlade material får sitt skydd genom kemisk behandling efter att de tillverkats. Det kan vara doppning, sprayning eller impregnering.

Inneboende material behåller skyddet hela produktens livslängd. Behandlade material kan tappa effekten efter tvätt eller lång användning.

Kan flamskyddade material tvättas utan att förlora sina skyddande egenskaper?

Det beror faktiskt på typen av material och behandling. Inneboende flamskyddande fibrer klarar upprepade tvättar utan att tappa egenskaperna.

Behandlade material är känsligare och behöver särskild skötsel för att hålla skyddet. Mild tvätt, inget blekmedel, och undvik hög värme när du torkar – det är bra tips.

Yrkeskläder med flamskydd kräver ofta specialtvätt enligt tillverkarens instruktioner. Hemtvätt kan faktiskt ta bort skyddet från behandlade material.

Vilka miljöpåverkningar har användningen av flamskyddsmedel?

Vissa flamskyddsmedel är klassade som hälso- och miljöfarliga av myndigheter. Särskilt bromerade ämnen kan samlas i miljön och bryts ner dåligt.

Gamla flamskyddsmedel kan spridas långt via luft och vatten, och de påverkar djur och ekosystem länge.

Det går ändå åt rätt håll – industrin försöker ersätta problematiska kemikalier med fosfatbaserade och naturliga alternativ.

Hur påverkar flamskyddande material människors hälsa?

Exponering för flamskyddsmedel kan ske genom inandning av damm. Det kan också hända vid direktkontakt med behandlade material.

Vissa äldre flamskyddsmedel misstänks vara hormonstörande. De kan påverka reproduktiv hälsa, vilket förstås oroar många.

Bromerade flamskyddsmedel kan ackumuleras i kroppens fettvävnader över tid. Studier visar faktiskt förhöjda halter av dessa ämnen hos personer som arbetar med flamskyddade material regelbundet.

Moderna flamskyddsmedel genomgår idag omfattande säkerhetstestning innan de godkänns för kommersiell användning. Nya regleringar inom EU och andra regioner begränsar användningen av de mest problematiska ämnena.

Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.