Värmestress kan dyka upp när kroppen inte klarar att hålla temperaturen i schack i varma miljöer.
Det kan snabbt bli värre om man inte tar signalerna på allvar.
Värmestress betyder att kroppen utsätts för för mycket värme och inte lyckas hålla temperaturen på en rimlig nivå.
Det här händer när kroppen producerar eller tar upp mer värme än den kan göra sig av med genom svettning och andning.
Normalt sett reglerar kroppen temperaturen automatiskt.
Men när det blir riktigt varmt eller man anstränger sig mycket aktiveras kylningssystemet.
Svettning är då det viktigaste sättet kroppen kyls ner på, men det kräver att man dricker ordentligt.
Faktorer som ökar risken för värmestress:
Folk som jobbar i heta industrier, på byggen eller med skyddsutrustning ligger risigt till.
Värmestress är ett slags förstadium till värmeslag, som är ett riktigt akut tillstånd.
Det är viktigt att fatta när det är dags att agera snabbt.
Vid värmestress försöker kroppen fortfarande kyla sig genom svettning och andra mekanismer.
Man känner sig kass, men kroppens funktioner är ändå hyfsat intakta.
Oftast är man fortfarande klar i huvudet.
Värmeslag, däremot, innebär att kroppens temperaturreglering kraschar totalt.
Kritiska skillnader inkluderar:
| Värmestress | Värmeslag |
|---|---|
| Kraftig svettning | Svettning kan upphöra |
| Normal till lätt förhöjd kroppstemperatur | Kroppstemperatur över 40°C |
| Bevarad medvetenhet | Förvirring eller medvetslöshet |
| Behandlas med vila och kylning | Kräver akut medicinsk vård |
Värmeslag måste behandlas direkt – annars kan det sluta riktigt illa.
Symtomen på värmestress kommer smygande och kan variera beroende på hur länge man varit utsatt och hur känslig man är.
Tidiga varningssignaler:
Hjärtat jobbar hårdare för att pumpa blod till huden och kyla kroppen.
Yrsel kan komma när blodet omfördelas bort från hjärnan till huden.
Allvarligare symtom som kräver omedelbar åtgärd:
Då är det verkligen bråttom att kyla ner personen och söka vård.
Värmestress visar sig inte bara i kroppen utan påverkar också hur man mår psykiskt.
De här signalerna kan komma snabbt och kräver att man är uppmärksam.
Kroppen reagerar på överhettning med flera tydliga tecken, ofta i en viss ordning.
Hjärtklappning och snabb puls är vanliga i början när kroppen försöker kyla sig genom att öka blodcirkulationen.
Yrsel och huvudvärk kan dyka upp när hjärnan får för lite blod på grund av värme och vätskebrist.
Illamående och ibland kräkningar är inte ovanligt.
Svettningen kan först öka, men om det blir riktigt allvarligt minskar den eller försvinner helt.
Huden blir ofta röd, varm och torr i senare stadier.
Muskelkramper i ben, armar eller mage kan bero på att man svettas ut viktiga salter.
Trötthet och svaghet brukar bli värre ju längre kroppen kämpar.
Värmestress påverkar också hjärnan och kan ge oväntade känsloreaktioner.
Oro och ångest är vanligt när kroppen signalerar att nåt inte står rätt till.
Irritation och humörsvängningar dyker ofta upp när hjärnan får för lite syre och näring.
Det kan bli svårt att koncentrera sig eller ta beslut.
Förvirring och desorientering kan komma plötsligt, särskilt i varma miljöer.
Vissa blir till och med aggressiva eller beter sig märkligt utan att förstå varför.
Små problem kan kännas jättestora när kroppen är upptagen med att försöka kyla ner sig.
Värmestress gör det betydligt svårare att jobba och påverkar både säkerheten och hur mycket man orkar.
Yrsel och koncentrationssvårigheter gör att risken för olyckor ökar, särskilt i industrin.
Fysisk ork går snabbt ner när kroppen måste prioritera att kyla sig istället för att jobba.
Plötsligt kan enkla saker kännas som ett maraton.
Sömnen blir ofta sämre när man är överhettad, vilket gör att man blir ännu tröttare dagen efter.
Aptiten försvinner ibland, så kroppen får inte ens i sig den energi som behövs.
Irritation och humörsvängningar kan gå ut över både familj och kollegor.
Ofta märker andra att man förändrats innan man själv förstår vad som händer.
Värmestress tär på immunförsvaret eftersom kroppen måste lägga resurser på att kyla ner sig istället för att bekämpa infektioner.
Det gör att man lättare blir sjuk.
Hjärtat får också jobba hårdare för att pumpa blod till huden, samtidigt som man förlorar vätska.
Puls och hjärtfrekvens kan sticka iväg med 20-30 slag extra per minut.
| Hjärt-kärlsystem påverkan | Effekt |
|---|---|
| Blodtryck | Kan sjunka farligt lågt |
| Hjärtrytm | Blir oregelbunden |
| Blodcirkulation | Koncentreras till livsviktiga organ |
Den som redan har hjärt-kärlsjukdom är i en extra utsatt sits.
Om man inte får hjälp i tid kan hälsan ta permanent skada.
Långvarig värme kan ge bestående problem med både hjärtat och immunförsvaret, även efter att man återhämtat sig från det akuta.
Portwest
PW2 Cotton Comfort T-Shirt S/S
Portwest
Portwest
Portwest
Under Armour
South West
Portwest
Portwest
Organic Cotton Recyclable T-Shirt S/S
Vissa personer är klart mer sårbara för värmestress, både beroende på hälsa, ålder, arbetsmiljö och vad man gör om dagarna.
Risken påverkas av både personliga faktorer och yttre omständigheter som värme och arbetsbelastning.
Åldersrelaterade riskgrupper är ofta de mest sårbara när det gäller värmestress. Äldre över 50 år har sämre värmereglering och kan ha hälsoproblem som gör dem extra utsatta.
Små barn och spädbarn har svårt att reglera kroppstemperaturen på egen hand. De klarar helt enkelt inte av värme lika bra som vuxna.
Personer med kroniska sjukdomar är i riskzonen:
Gravida kvinnor har högre kroppstemperatur och förändrad blodcirkulation. Det gör att de måste vara extra försiktiga i värmen.
Tar man mediciner som påverkar vätskebalans, blodcirkulation eller svettning? Då ökar risken. Det gäller till exempel diuretika, betablockerare och vissa antidepressiva.
Fysisk eller psykisk funktionsnedsättning kan göra det svårare att känna igen värmestress eller söka hjälp i tid. Förmågan till egenvård kan vara begränsad, särskilt under värmepåverkan.
Miljöfaktorer är ofta avgörande för risken att drabbas av värmestress. Hög temperatur ihop med hög luftfuktighet gör det svårare att svettas och bli av med överskottsvärme.
Direkt sol gör allt värre. Om det dessutom är vindstilla får kroppen kämpa ännu mer för att hålla sig sval.
Interna faktorer påverkar hur bra kroppen kan hantera värme:
| Intern faktor | Påverkan på värmestress |
|---|---|
| Dehydrering | Minskar svettproduktion och blodcirkulation |
| Febersjukdom | Höjer grundkroppstemperatur |
| Alkoholintag | Påverkar vätskebalans och temperaturreglering |
| Övervikt | Försämrar värmeavgivning |
Akklimatisering spelar roll. Är man ovan vid värme är risken större de första veckorna.
Har man haft värmerelaterade sjukdomar tidigare? Då är man mer mottaglig för nya problem.
Utomhusarbetare inom jordbruk, skog eller bygg möter ofta höga temperaturer och stark sol. Jobbar man på tak eller asfalt kan värmen bli extrem.
Tunga fysiska aktiviteter gör att kroppen alstrar extra värme. Jobb som kräver mycket rörelse eller kraft ökar belastningen på värmeregleringen.
Skyddskläder och utrustning kan stänga in värmen. Flamskyddande overaller eller masker begränsar luftcirkulationen och gör det svårare att svettas.
Inomhusmiljöer utan bra ventilation eller med värmekällor kan bli farligt varma. I till exempel kök, tvätterier och vissa industrier kan det vara varmare än ute.
Arbetare inom vård och blåljus bär ofta skyddsutrustning och jobbar under stress. Kombinationen gör att riskbilden blir extra komplex.
Schemaläggning har betydelse. Jobb under dagens varmaste timmar eller långa pass utan paus ökar risken för värmestress.
Effektiv hantering kräver både snabba insatser och förebyggande tänk. Att söka vård i tid vid allvarliga symtom kan vara avgörande.
Omedelbar kylning är A och O. Flytta personen till skugga eller inomhus, ta av överflödiga kläder och lägg kylda dukar på nacke, handleder eller där pulsen känns tydligt.
Vätska ska tillföras långsamt, gärna med rumstempererat vatten. Små klunkar är bättre än att svepa stora mängder. Sportdrycker kan funka om man svettats mycket länge.
Vila är otroligt viktigt. Kroppen behöver tid för att återställa temperaturen om den gått över 38 grader. Undvik all fysisk aktivitet tills man mår bättre.
Flamskyddande och värmeresistenta arbetskläder kan faktiskt hjälpa till att förebygga värmestress, särskilt i industrin. Kläder med ventilerande material gör stor skillnad.
Tidiga symtom som yrsel, illamående eller kraftig svettning ska tas på allvar. Ett kompissystem på jobbet kan hjälpa till att upptäcka om någon börjar må dåligt.
Trappa ner aktiviteten om kroppstemperaturen stiger. Kroppen säger ifrån, och det gäller att lyssna när man börjar känna sig långsam eller tung.
Miljöanpassning kan vara att flytta till skugga, använda fläktar eller kylande dukar. Arbetskläder med ventilation eller kyleffekt minskar risken för överhettning.
Förebyggande planering handlar om att hålla koll på SMHI varningar och undvika att jobba de allra hetaste timmarna. Schemalägg gärna till svalare tider.
Akuta symtom som förvirring, kräkningar eller om svettningen plötsligt upphör kräver direkt vård. Det kan vara tecken på värmeslag.
Särskilt känsliga grupper – äldre, gravida, personer med hjärtproblem – bör söka hjälp tidigare. De har sämre förmåga att kyla ner sig själva.
Vårdcentral ska kontaktas om man inte blir bättre inom en halvtimme trots vila och kylning. Ring 112 om någon blir medvetslös eller får kramper.
Uppföljning kan behövas för den som jobbat i värme. Läkarkontakt säkerställer att inga skador uppstått och att det är säkert att återgå till jobbet.
Varför välja lätta arbetskläder för sommaren? Tunga arbetskläder i värme? Nej tack. De kan faktiskt vara direkt farliga och göra jobbet ännu jobbigare än det redan är. Lättare material hjälper...
Vad är arbetskläder för svetsare? Arbetskläder för svetsare är specialdesignade skyddsplagg. De räknas som personlig skyddsutrustning (PPE) och är certifierade enligt EN ISO 11611-standarden. De här kläderna är flamskyddade och...
Vad är värmeskyddande arbetskläder? Värmeskyddande arbetskläder minskar risken för brännskador och överhettning i miljöer där arbetstagare utsätts för höga temperaturer, strålning eller gnistor. De utformas för att ge både skydd...
Obehandlad värmestress kan leda till allvarliga hälsoproblem, både fysiskt och socialt. Återhämtning kräver tid, tålamod och ofta stöd från andra.
Kronisk värmestress förändrar kroppens förmåga att reglera värme. Hjärtat får jobba hårdare, vilket kan höja blodtrycket och öka risken för hjärtproblem.
Fysiska effekter kan vara:
Folk som jobbar inom industri eller bygg, särskilt med flamskyddskläder eller nära värmekällor, märker ofta att värmetoleransen minskar med tiden. Det märks extra tydligt under varma sommardagar.
Upprepade värmeepisoder kan också försvaga immunförsvaret. Det gör kroppen mer mottaglig för infektioner och inflammationer, vilket kan förlänga återhämtningen.
Familj och kollegor är viktiga för att upptäcka tecken på värmestress. Relationer påverkas när någon blir trött, irriterad eller får minskad arbetsförmåga under längre perioder.
På arbetsplatser inom logistik och handel är det smart att införa kompissystem där man håller koll på varandra vid värme. Det minskar risken för allvarliga incidenter.
Bra socialt stöd innebär:
Intervjuer med drabbade visar att isolering gör återhämtningen svårare. De som har ett starkt nätverk omkring sig kommer ofta tillbaka snabbare än de som kämpar på egen hand.
Återhämtning från värmestress är inte direkt något man löser på en eftermiddag. Det kräver gradvis acklimatisering och en systematisk återuppbyggnad av kroppens värmeregleringssystem.
Ofta tar processen mellan två och sex veckor, och det beror förstås på hur allvarlig skadan är. Det är helt enkelt olika från person till person.
Skyddsutrustning som kylfläktar integrerade i arbetskläder och fukttransporterande material kan vara till stor hjälp. Sådana hjälpmedel gör det lättare för kroppen att återställa en normal temperaturreglering.
Byggnadsarbetare som jobbar i direkt solljus behöver ofta återintroduceras till värmen stegvis. Det är inget man rusar in i.
Vätskebalansen fixas bäst genom hydrering med elektrolytlösningar. Vatten i all ära, men det räcker inte alltid för att ersätta de salter och mineraler som går förlorade i början av återhämtningen.
Fysisk kondition har faktiskt stor betydelse för hur snabbt man återhämtar sig. Regelbunden träning i kontrollerade miljöer stärker kroppens motståndskraft mot framtida värmeproblem.
Värmestress kan slå olika beroende på ålder, hälsa och arbetsmiljö. Tidiga varningssignaler och rätt förebyggande åtgärder gör stor skillnad.
Kraftig svettning, trötthet och huvudvärk är klassiska första tecken. Man kan också känna sig illamående, yr eller få muskelkramper.
Huden blir ofta röd och känns het. Pulsen stiger, och andningen kan bli märkbart snabbare.
Förvirring eller irritabilitet dyker ibland upp när kroppen börjar överhettas. Om man märker minskad urinproduktion kan det vara ett tidigt varningstecken på vätskeförlust.
Att dricka vatten regelbundet är grundläggande för att förebygga värmestress. Det låter självklart, men man bör dricka innan törsten ens gör sig påmind.
Alkohol och koffein är värt att undvika eftersom de kan göra vätskeförlusten värre. Lätta, ljusa kläder hjälper kroppen att hålla sig sval.
Bomull och andra naturliga material är ofta bättre än syntetiska tyger när det gäller att släppa igenom luft. Man vill ju inte gå runt och koka.
Fysisk aktivitet bör helst undvikas mitt på dagen, speciellt mellan 10 och 16. Om man ändå måste jobba ute gäller det att ta pauser i skuggan så ofta det går.
Äldre personer över 65 år har svårare att reglera kroppstemperaturen. Små barn under fyra år är också extra känsliga eftersom deras system inte är fullt utvecklat.
Folk med kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes eller njurproblem ligger sämre till. Vissa mediciner – typ diuretika, beta-blockerare och vissa antidepressiva – kan dessutom störa kroppens värmebalans.
Utomhusarbetare inom bygg, jordbruk och andra fysiskt krävande jobb är klart mer utsatta. Industriella miljöer med hög värme kräver särskild vaksamhet.
Vid värmestress svettas man fortfarande. Värmeslag kännetecknas ofta av att svettningen plötsligt upphör.
Kroppstemperaturen vid värmestress brukar ligga under 40 grader Celsius. Värmeslag innebär däremot kroppstemperaturer över 40 grader, och då är det bråttom att få medicinsk hjälp.
Medvetandet påverkas på olika sätt. Med värmestress är man oftast vid medvetande, men vid värmeslag kan det gå så långt som till förvirring, medvetslöshet eller kramper.
Hög luftfuktighet gör att svetten inte kan avdunsta lika lätt från huden. Det här minskar kroppens naturliga kylförmåga och risken för överhettning ökar snabbt.
När luftfuktigheten går över 70 procent blir svettning en rätt dålig kylmetod. Kroppen måste kämpa hårdare för att hålla temperaturen nere.
Kombinationen av hög temperatur och hög luftfuktighet är lurig. Även om det inte är stekhett ute kan det bli problem om luften är väldigt fuktig.
Flytta personen direkt till en sval plats, gärna i skuggan eller inomhus med luftkonditionering. Ta av lösa eller tunga kläder för att kroppen ska kunna göra sig av med värmen lite lättare.
Lägg kallt vatten på huden—det gör faktiskt skillnad för att sänka temperaturen. Is eller kalla kompresser funkar också, särskilt på nacke, handleder och anklar där blodkärlen ligger ytligt.
Ge små, täta klunkar vatten eller elektrolytlösning. Om det inte blir bättre inom en halvtimme, eller om personen börjar visa tecken på värmeslag, är det läge att ringa efter medicinsk hjälp direkt.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.
