Värmestress uppstår när kroppen utsätts för höga temperaturer och inte längre kan hålla sin inre temperatur i schack.
Det här är något annat än en värmebölja – värmestress handlar om hur kroppen reagerar, inte om vädret i sig.
I grunden är värmestress kroppens svar på temperaturer som är högre än vad den klarar av att reglera.
Det händer när kroppen inte kan göra sig av med överskottsvärme tillräckligt snabbt för att hålla temperaturen normal.
Faktorer som påverkar värmestress:
Kroppen försöker kyla sig genom att svettas och vidga blodkärlen. Men ibland räcker inte det.
När de här naturliga kylningsmekanismerna inte hänger med kan värmestress snabbt bli ett problem. Det kan kännas allt från lite obehagligt till riktigt farligt.
En värmebölja är ett väderfenomen – flera dagar med ovanligt höga temperaturer. Värmestress är kroppens reaktion på värme, oavsett väderprognos.
Värmeböljor gör det lättare att drabbas av värmestress, men de är inte samma sak.
Man kan faktiskt uppleva värmestress även utan att det är en officiell värmebölja, särskilt på arbetsplatser där temperaturen stiger snabbt.
Skillnader i praktiken:
Städer brukar vara extra utsatta under värmeböljor, eftersom byggnader och asfalt håller kvar värmen. Värmestress kan även slå till inomhus, särskilt i industrier eller om man bär skyddskläder som gör det svårare för kroppen att kyla ned sig.
Värmestress påverkar kroppen på flera sätt, och det kan bli både akuta och långsiktiga problem.
Högre temperaturer har visat sig öka behovet av vård och kan till och med orsaka förtida dödsfall, särskilt bland äldre.
Kroppens reaktioner vid värmestress:
Äldre personer och de med vissa sjukdomar är särskilt utsatta.
Kroppen tappar förmågan att reglera temperaturen med åldern, vilket gör äldre extra sårbara.
Om värmestress inte hanteras kan det utvecklas till värmeuttmattning eller värmeslag. Vanliga symtom är yrsel, illamående, huvudvärk och förvirring.
I arbetsmiljöer där man måste bära flamsäkra eller värmebeständiga kläder ökar risken, eftersom de ofta hindrar kroppens naturliga kylning.
Värmestress beror på ett samspel mellan väder, miljö och personliga faktorer.
Klimatförändringar gör värmeböljor vanligare, och stadsmiljöer förstärker effekten – särskilt för dem som redan är utsatta.
Värmeböljor är den största orsaken till värmestress i Sverige.
De blir vanligare och mer intensiva på grund av klimatförändringar.
Svenska förhållanden innebär att temperaturerna ökar under sommaren. En värmebölja räknas som minst fem dagar med temperaturer som ligger minst fem grader över det normala.
Luftfuktighet gör saken värre, eftersom svett inte kan avdunsta lika lätt. Då blir det svårare för kroppen att kyla ned sig.
När det dessutom är vindstilla och solen ligger på, blir det nästan olidligt på vissa arbetsplatser.
Klimatförändringarnas effekter:
Städer blir ofta värmeöar där temperaturen är högre än i omgivningen.
Asfalt och betong suger åt sig värme under dagen och släpper ifrån sig den långsamt på natten.
Byggnadsmaterial som asfalt, betong och tegel lagrar värme. Det gör att det kan vara varmt långt efter att solen gått ner.
Dålig ventilation i byggnader gör att varm luft stannar kvar. Många äldre hus saknar dessutom modern isolering eller klimatanläggning.
Industrimiljöer bidrar till värmestress genom:
Brist på träd och grönområden gör också att det inte finns någon naturlig skugga eller avkylning.
Vissa är mer sårbara för värmestress – det gäller både på grund av ålder, hälsa och arbetsmiljö.
Äldre personer över 65 har ofta svårare att reglera kroppstemperaturen och kan ha kroniska sjukdomar som gör det värre.
Medicinska riskfaktorer:
Yrkesrelaterade risker är betydande för vissa grupper. Byggnadsarbetare, svetsare och industriarbetare utsätts för höga temperaturer samtidigt som de ofta jobbar fysiskt hårt.
Skyddskläder i flamsäkra material begränsar kroppens kylning. Nödvändigt för säkerheten, men det gör värmestressen värre.
Andra faktorer:
Varför välja lätta arbetskläder för sommaren? Tunga arbetskläder i värme? Nej tack. De kan faktiskt...
Vad är arbetskläder för industri? Industrikläder är plagg som tagits fram för att skydda folk...
Vad är en arbetsjacka?En arbetsjacka är ett funktionellt plagg designat för att skydda och ge...
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Matterhorn
Top Swede
Top Swede
Värmestress kan ge både snabba och långvariga hälsoproblem, och det gäller för alla åldrar.
Särskilt äldre och personer med kroniska sjukdomar drabbas hårt. Dödligheten stiger märkbart under värmeböljor i Sverige, och de som redan är sjuka kan få värre symtom och komplikationer.
Värmestress kan ge direkta fysiologiska effekter som slår till snabbt när temperaturen stiger. Akuta symtom? Det handlar om värmeutmattning, kramper och i värsta fall värmeslag—det är inget att ta lätt på.
Direkta hälsoeffekter:
Om man utsätts för höga temperaturer under längre tid kan kroppen börja ta stryk på djupet. Njurfunktionen försämras av vätskebrist och hjärtat får jobba hårdare när kroppen försöker kyla ner sig.
Jobbar du inom industri, bygg eller logistik? Då är risken högre, särskilt om du måste bära skyddskläder i värmen. Flamsäkra kläder kan göra det svårt för kroppen att bli av med överskottsvärme.
Folkhälsomyndigheten har visat att dödligheten skjuter i höjden under värmeböljor i Sverige. Det är ganska tydligt: dödsfallen ökar med 10-15 procent när temperaturen håller sig över det normala under längre perioder.
Riskfaktorer för ökad dödlighet:
Äldre drabbas extra hårt, helt enkelt för att deras kroppar har svårare att reglera värme. Förmågan att svettas och kyla ner sig minskar med åren.
Social isolering och brist på tillgång till svala utrymmen förvärrar läget. Det är tyvärr så att många äldre bor i hem utan ordentlig ventilation eller luftkonditionering.
Städer är värst drabbade, där temperaturen kan bli flera grader högre än på landsbygden. Värmeöeffekten i urbana områden är inget man ska underskatta.
Personer med kroniska sjukdomar får ofta kraftigare symtom när det är varmt. Hjärt-kärlsjukdomar är särskilt känsliga eftersom hjärtat får jobba extra hårt för att kyla ner kroppen.
För diabetiker kan värmen bli en riktig utmaning. Blodsockernivåerna kan svänga oväntat och insulin kan tappa effekt om det inte förvaras rätt.
Dehydrering förvärrar glukoskontrollen och kan ge farliga blodsockerfall eller toppar.
Särskilt sårbara grupper:
Astma och KOL blir ofta värre när luftkvaliteten sjunker under värmeböljor. Det blir helt enkelt svårare att andas när luften är varm och förorenad.
Äldre med flera kroniska sjukdomar har nästan ingen buffert kvar. Kroppen orkar inte riktigt med den extra belastningen när värmen slår till.
Vissa grupper är klart mer utsatta för värmerelaterade problem under värmeböljor. Äldre, barn, personer med funktionsnedsättning och de med kroniska sjukdomar eller särskilda mediciner behöver extra skydd.
Äldre är den mest utsatta gruppen när det gäller värmestress. Med åldern försämras kroppens förmåga att kyla ner sig—mindre svett och sämre blodcirkulation.
Fysiologiska förändringar hos äldre inkluderar:
Studier visar att äldre har störst risk för förtida dödsfall vid värmeböljor. Folkhälsomyndigheten påpekar att den här gruppen behöver särskild tillsyn och tillgång till svalka.
Det är inte ovanligt att äldre bor i lägenheter utan bra ventilation. Många märker inte ens de första tecknen på värmestress, vilket kan göra att hjälp kommer för sent.
Barn är känsligare för värme eftersom de har större kroppsyta i förhållande till sin vikt. De producerar dessutom mer värme per kilo och har svårt att själva anpassa sin aktivitet.
Små barn kan inte alltid säga till när de behöver vatten eller svalka. De är helt beroende av vuxna för att skydda sig mot värme.
Personer med funktionsnedsättning har också högre risk för värmestress, av flera skäl:
Den här gruppen behöver individuella lösningar och extra stöd.
Personer med kroniska sjukdomar är extra sårbara vid värmestress. Särskilt hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och depression ökar risken, visar flera studier.
Läkemedel som påverkar värmeregleringen:
Diabetes gör det svårare för kroppen att svettas och reglera värmen. Hjärtproblem gör att blodcirkulationen inte riktigt kan hänga med.
Jobbar man med skyddsutrustning i värmen blir det ännu tuffare. Flamskyddande och värmetåliga kläder kan verkligen begränsa kroppens kylning—här krävs extra pauser och försiktighet.
Vad är värmestress och dess varningssignaler? Värmestress kan dyka upp när kroppen inte klarar att hålla temperaturen i schack i varma miljöer. Det kan snabbt bli värre om man inte...
Jesper Adolfsson |
Vad betyder kylväst effektivitet? Kylväst effektivitet handlar om hur bra en kylväst egentligen kan sänka kroppstemperaturen och hålla arbetsförhållandena komfortabla när man jobbar hårt. Effektiviteten mäts i temperatursänkning, användningstid och...
Jesper Adolfsson |
Att förebygga värmestress handlar om att kombinera smarta lösningar inomhus, utomhusplanering med grönska, personliga val och förstås att dricka tillräckligt. Det blir bara viktigare ju varmare det blir.
Hur byggnader är konstruerade påverkar verkligen inomhustemperaturen. Solskydd som persienner, markiser eller solfilm kan göra stor skillnad och stoppa värmen från att tränga in.
Ventilationssystem måste fungera ordentligt för att luften ska cirkulera när det är varmt. Isolering av tak och väggar hjälper till att hålla värmen ute och kylan inne.
Fläktar och luftkonditionering är bra komplement när det inte räcker med vanlig ventilation. Färgval på huset gör skillnad—ljusa färger reflekterar sol, mörka absorberar.
Har man gamla hus utan modern isolering får man ofta ta till tillfälliga lösningar, som dragtäta gardiner eller portabla kylaggregat.
Smart stadsplanering kan kyla ner urbana miljöer på riktigt. Träd ger skugga och kyler luften genom avdunstning, vilket sänker temperaturen flera grader.
Grönområden och parker skapar svalare zoner i staden. Vatteninslag som fontäner och dammar hjälper också till genom förångning.
Ljusa markbeläggningar reflekterar sol, medan mörk asfalt och betong lagrar värme. Materialval i offentliga miljöer påverkar verkligen hur varmt det blir.
Skuggande strukturer som pergolor och tak är ovärderliga på heta dagar. Ventilationskorridorer i stadsplaneringen underlättar luftrörelse och minskar värmeöeffekten.
Kläder gör stor skillnad när det är varmt. Ljusa, löst sittande plagg i bomull eller linne släpper igenom luft och hjälper svetten att avdunsta.
Jobbar du i värme behöver du ibland specialkläder—kylvästar eller material som reflekterar värme kan vara guld värda. Flamskyddade och värmetåliga kläder behövs förstås om man är nära heta ytor.
Planera aktiviteter så att du slipper vara ute mitt på dagen när det är som varmast. Huvudbonad och solglasögon är enkla knep som skyddar mer än man tror.
Glöm inte att ta pauser i skuggan eller inomhus—kroppen behöver tid att återhämta sig när temperaturen rusar.
Att hålla vätskebalansen är helt avgörande för kroppens naturliga kylsystem. Vattenbehovet skjuter i höjden under värmeböljor, inte minst för äldre och barn som är extra känsliga för uttorkning.
När vi svettas förlorar vi också mineraler, så elektrolyter måste fyllas på. Frukt som vattenmelon och gurka är riktigt smarta val – de kyler och återfuktar på samma gång.
Kylmetoder? Ja, kalla duschar, is på handleder och nacke, eller en blöt handduk över pannan. Sådana tricks sänker kroppstemperaturen snabbt genom att kyla blodet nära huden.
Folkhälsomyndigheten säger att vi ska dricka vatten regelbundet, helst innan vi ens känner oss törstiga. Det kan kännas överdrivet, men kroppen hinner inte alltid säga till i tid.
Alkohol och koffein? Inte så bra – de stör vätskebalansen och gör det faktiskt svårare att hålla sig sval. Det är bättre att dricka små mängder ofta än att hälla i sig en liter på en gång.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram ganska omfattande riktlinjer för att hantera värmestress i Sverige. Kommuner och fastighetsägare har dessutom fått särskilda uppgifter för att skydda både invånare och personal.
Det finns detaljerade handlingsplaner för att skydda oss när värmeböljor slår till. Klimatförändringarna gör ju att vi måste vänja oss vid högre temperaturer och längre perioder av värme.
Riktlinjerna handlar mycket om att ha tidiga varningssystem och riskbedömningar på plats. Hur länge värmen håller i sig, och om nätterna är svala eller inte, påverkar hälsan mer än man kanske tror.
Vissa yrkesgrupper är särskilt utsatta, enligt myndigheten. Utomhusarbetare inom jordbruk, skogsbruk och bygg, men också blåljuspersonal och vårdanställda, behöver extra skydd.
För industriarbetare och svetsare är flamskyddande och värmetåliga arbetskläder ett måste. Det är inget man vill slarva med när det är riktigt varmt.
MSB har tagit fram faktablad och rekommendationer för kommuner vid värmeböljor. Det handlar om att skapa handlingsplaner som faktiskt fungerar när det blir riktigt varmt.
Kommunerna behöver bland annat:
Fastighetsförvaltare har ett särskilt ansvar för inomhusmiljöer – vi svenskar är ju mest inomhus, trots allt. Värmevarningar utgår ofta från utomhustemperaturer, vilket inte alltid säger hela sanningen om hur varmt det faktiskt blir inomhus.
Skyddsutrustning och arbetskläder för logistik- och byggarbetare måste också ses över när det är varmt. Det är lätt att glömma bort, men kan göra stor skillnad.
Det finns en rad termiska index och digitala verktyg för att mäta och hålla koll på värmestress. De hjälper oss att bedöma risker och sätta in åtgärder innan det blir farligt.
WBGT (Wet Bulb Globe Temperature) är ett av de mest använda indexen för att mäta värmestress. Det tar hänsyn till temperatur, luftfuktighet, vind och strålningsvärme – och ger en bra helhetsbild.
PMV (Predicted Mean Vote) och PPD (Predicted Percentage Dissatisfied) används mest inomhus. PMV visar hur folk brukar uppleva temperaturen på en skala, medan PPD säger hur många som förmodligen är missnöjda.
PHS (Predicted Heat Strain) räknar ut den fysiologiska belastningen genom att analysera kroppstemperatur och vätskeförlust. Den är särskilt användbar i arbetsmiljöer där folk rör sig mycket och det är varmt.
Forskare har också tagit fram modeller som passar just för svenska förhållanden. De tar hänsyn till vårt klimat och hur vi är vana vid att hantera temperaturväxlingar.
ClimApp är en mobilapp som samlar flera värmeindex, bland annat WBGT, PHS, PMV och WindChill. Den är framtagen inom ett EU-projekt och finns både för Android och iPhone.
Webbaserade kalkylatorer gör det enkelt att räkna ut PHS, IREQ, PMV och PPD. Inget krångel med installation – bara att köra igång direkt i webbläsaren.
Värmekartering använder satellitdata och sensorer för att hitta områden som drabbas hårdast av värme. Kommuner och organisationer får då bättre koll på var insatser verkligen behövs.
Många av de här verktygen kombinerar realtidsdata med prognoser. Det gör att man kan agera i tid, innan temperaturen blir kritisk.
Folk reagerar olika på värmestress, och det gäller att ha koll på vad man kan göra i förväg, vilka symptom som är allvarliga och hur man snabbt kan hjälpa någon.
Äldre har svårare att reglera kroppstemperaturen. De bör hålla sig i svala rum när det är varmt och undvika solen mitt på dagen.
Regelbunden kontakt med vården är extra viktig under värmeböljor. Vårdpersonal kan hålla koll på vätskeintag och hjälpa till med fläktar eller AC.
Lätta och ljusa kläder gör det lättare för kroppen att bli av med överskottsvärme. Det är smart att lägga aktiviteter till morgon eller kväll, när det är svalare ute.
Kraftig svettning som plötsligt slutar är en varningssignal. Huvudvärk och yrsel kommer ofta tidigt.
Om någon börjar må illa eller kräkas kan det vara på väg mot värmeslag. Blir personen förvirrad eller annorlunda i personligheten är det läge att söka hjälp direkt.
Huden kan kännas torr och varm när svettningen har upphört. Snabb puls och andning visar att kroppen kämpar för att klara värmen.
Att skapa skugga på arbetsplatser utomhus gör stor skillnad. Portabla tält eller fasta tak ger chans att vila i svalka.
Bra ventilation hjälper kroppen att bli av med värme genom avdunstning. Stora fläktar eller naturlig drag kan sänka temperaturen rejält.
Att lägga tunga jobb till morgonen eller kvällen minskar risken. Regelbundna pauser i svala utrymmen låter kroppen återhämta sig.
Flamskyddande arbetskläder som ändå släpper igenom luft är viktigt för de som jobbar nära värmekällor. Specialdesignade plagg kan faktiskt vara avgörande i vissa yrken.
Flytta personen till skugga eller ett svalt rum direkt. Ta bort överflödiga kläder så kroppen kan släppa ut värme.
Kalla kompresser på nacke, armhålor och ljumskar kyler blodet som rinner nära huden. Det är smart att fokusera på de här punkterna.
Att använda fläkt och spraya kroppen med ljummet vatten ger snabb avkylning genom avdunstning. Isvatten på huden är inte alltid bäst, eftersom blodkärlen kan dra ihop sig och bromsa kylningen.
Att dricka regelbundet, både före och under värmeexponering, är helt avgörande. Svetten är kroppens viktigaste sätt att kyla sig – och det kräver vätska.
Vid kraftig svettning måste man också fylla på med elektrolyter, inte bara vatten. Sportdrycker eller elektrolytlösningar kan behövas om man är ute länge i värmen.
Alkohol och koffein gör det svårare att hålla vätskebalansen. Vatten är fortfarande det säkraste och enklaste valet för de allra flesta.
Praktiska demonstrationer av symtomigenkänning ger personalen konkreta färdigheter att identifiera värmestress hos kollegor.
Rollspel och scenarioträning förbereder dem för verkliga situationer, vilket faktiskt kan göra stor skillnad när det väl gäller.
Regelbundna utbildningstillfällen före varma säsonger håller kunskaperna färska och ger nya medarbetare chansen att komma in i rutinerna.
Säkerhetsgenomgångar bör absolut ta upp värmeriskbedömning och nödprocedurer—det känns nästan självklart, men det glöms ändå ibland.
Att dela ut informationsmaterial på flera språk gör att ingen missar riskerna, oavsett bakgrund.
Visuella hjälpmedel som affischer och små kort kan placeras ut strategiskt på arbetsplatsen som enkla, men effektiva, påminnelser.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.