Isolering i arbetskläder fungerar som ett skyddslager och ser till att kroppstemperaturen hålls någorlunda stabil. Det påverkar både säkerheten och hur bekväm man är, särskilt när det gäller balansen mellan att hålla värmen och hantera fukt.
Isolering i arbetskläder handlar om material och konstruktion som reglerar värmeöverföringen mellan kroppen och omgivningen. Den kan vara värmebevarande för kyla eller värmeavvisande för heta miljöer.
Isoleringsmaterial delas ofta upp så här:
Isoleringsgraden mäts ibland i clo-värden eller via olika standarder. Vissa arbetskläder har fast isolering, andra erbjuder löstagbar isolering beroende på vad som behövs för dagen.
Isolering spelar en stor roll för säkerheten genom att motverka hypotermi eller överhettning. I kalla miljöer är det rätt avgörande att kroppen kan hålla igång normalt.
Skyddsfunktioner brukar inkludera:
Komfortaspekter handlar om:
Fel isolering kan leda till att man svettas för mycket, vilket faktiskt försämrar isoleringen. Skyddsutrustningen måste därför hitta en balans mellan isolering, ventilation och fukttransport.
Isolering är inte samma sak som mekaniskt skydd. Den fokuserar på temperaturkontroll, inte på att stå emot slag eller skärskador.
Skyddskläder enligt EN ISO 11612 är till exempel mer inriktade på värme och lågor, medan isolering handlar om långsiktig temperaturreglering.
| Funktion | Primärt syfte | Arbetsmiljö |
|---|---|---|
| Isolering | Temperaturreglering | Kyla/värme |
| Flamskydd | Förhindra brännskador | Svetsning/industri |
| Mekaniskt skydd | Förhindra skärskador | Hantering/transport |
PPE-krav säger att isolering ska kunna kombineras med andra säkerhetsfunktioner. Ett plagg kan alltså ha både isolering, reflexer och förstärkningar, beroende på vad jobbet kräver.
Materialvalet är verkligen avgörande för hur isolerande och bekväma arbetskläder blir. Naturmaterial som bomull och ull har sina fördelar, men syntetiska material bidrar med hållbarhet och funktion som naturfiber ibland saknar.
Bomull är ett klassiskt isoleringsmaterial. Fibrerna skapar små luftfickor som håller kvar värmen, vilket ger en grundläggande isolering.
Materialet suger åt sig fukt bra men torkar långsamt. Det kan bli ett problem om man svettas mycket på jobbet. Bomull är däremot skönt mot huden och funkar därför bra som baslager.
När det gäller slitstyrka så håller bomull rätt bra, även efter många tvättar. Den naturliga andningsförmågan hjälper också till att reglera temperaturen vid måttlig aktivitet.
Ull är svårslaget när det gäller naturlig isolering. De krusiga fibrerna fångar luft och skapar riktigt effektiva isolerande lager. Ull fortsätter dessutom att värma även när det är fuktigt.
Merinoull är en favorit för arbetskläder. Den transporterar fukt bra och reglerar temperaturen bättre än vanlig ull. Dessutom luktar den mindre, vilket gör att man slipper tvätta lika ofta.
Hur länge ull håller beror på kvalitet och användning. Fint material står emot slitage bättre, men ull kräver lite mer omsorg än syntetiska alternativ för att behålla sina egenskaper.
Polyester är det vanligaste syntetiska materialet i isolerande arbetskläder. Det torkar snabbt och behåller isoleringen även efter många tvättar. Återvunnen polyester är ett smart val för den som tänker på miljön.
PU (polyuretan) används ofta som beläggning för att göra plagg vind- och vattentäta. Det hindrar vinden från att tränga igenom och håller fukten ute, men andningsförmågan finns ändå kvar till viss del.
Elastan ger stretch och bättre rörlighet, även i små mängder. Cordura® är en riktigt slitstark nylonfiber som ofta används där plaggen utsätts för mycket nötning.
Att blanda bomull och polyester är vanligt för att få både komfort och slitstyrka. Kombinationen gör att plagget torkar snabbare och håller längre.
Ull-polyesterblandningar är också populära. De ger ullens isolering och polyesterns slitstyrka, vilket gör plaggen mer praktiska. Blandningsförhållandena varierar, men 50/50 och 70/30 är vanliga.
Trelagerskonstruktioner är lite av ett vinnande koncept. Ett fukttransporterande baslager av syntet, ett isolerande mellanlager av ull eller polyester, och ett slitstarkt ytterlager med Cordura® ger både hållbarhet och anpassningsförmåga i olika miljöer.
Vad är värmestress? Värmestress uppstår när kroppen utsätts för höga temperaturer och inte längre kan...
Varför är rätt vinterjacka för arbete avgörande? En professionell vinterjacka för arbete påverkar direkt produktiviteten,...
Vad är vinterarbetskläder? Vinterarbetskläder är arbetskläder som är anpassade för kalla, blöta och blåsiga miljöer....
Craft
Craft
Craft
Craft
Craft
Craft
Craft
Craft
Olika isoleringstyper är framtagna för olika risker och arbetsmiljöer. Värmeisolerande material skyddar mot kyla, flamskyddad isolering mot termiska risker, väderskydd mot regn och kemisk isolering mot farliga ämnen.
Värmeisolerande arbetskläder använder olika material för att hålla värmen när det är kallt ute. Dun isolerar väldigt bra men tappar effekten om det blir blött. Syntetiska fibrer som polyester fortsätter däremot att isolera även när de är fuktiga.
Thermofiber och PrimaLoft är populära val eftersom de är lätta och går att packa ihop lätt. Fleece används ofta som mellanskikt och hjälper till att transportera bort fukt samtidigt som det isolerar.
Isoleringstjockleken varierar beroende på arbetsmiljön:
| Miljö | Isolering | Användning |
|---|---|---|
| Mild kyla (+5 till -10°C) | Tunn isolering | Aktiva arbeten |
| Måttlig kyla (-10 till -20°C) | Medium isolering | Blandat arbete |
| Extrem kyla (under -20°C) | Tjock isolering | Statiskt arbete |
Många arbetskläder kombinerar olika isoleringstyper för att funka i flera olika förhållanden.
Flamskyddad isolering skyddar mot termiska risker som lågor, smältstänk och strålningsvärme.
EN 343 reglerar skydd mot regn medan EN 342 handlar om skydd mot kyla, men för flamskydd gäller andra standarder.
Nomex är en aramidfiber som inte smälter eller antänds särskilt lätt.
Den håller formen även vid höga temperaturer och används ofta i svetskläder.
Kevlar erbjuder både flamskydd och hög hållfasthet.
EN ISO 14116 klassificerar begränsad flamspridning i material.
EN 511 testar skydd mot konvektiv och kontaktvärme samt små stänk av smält metall.
Flerskiktssystem kombinerar flamskydd med isolering.
Det yttre lagret stoppar lågor, medan isoleringslagret skyddar mot värmeöverföring.
En del plagg använder aluminiserade material för att reflektera strålningsvärme.
Arbetare inom svetsning, gjuteri och petrokemi behöver specialanpassad flamskyddad isolering för sina risker.
Väderskyddande isolering kombinerar vattentäthet med värmeisolering för utomhusarbete.
EN 343 definierar prestanda för regnkläder genom att mäta vattentäthet och andningsbarhet.
Membranteknologi som Gore-Tex släpper ut vattenånga men håller regnet ute.
Det här minskar risken för kondens inuti plagget.
PU-beläggningar är billigare och vattentäta men har sämre andningsförmåga.
Trelagers-konstruktion är vanlig:
Kritiska sömmar förseglas för att stoppa vatten.
Dragkedjor och fickor behöver också vattentäta lösningar.
Ventilationsöppningar med dragkedjor gör att användaren kan reglera luftcirkulationen efter behov.
Kemisk isolering skyddar huden från farliga ämnen.
Elektrostatiska egenskaper förhindrar gnistor.
EN 13034 styr kläder som skyddar mot kemikalier genom att testa motstånd mot flytande kemikalier.
EN 1149-5 specificerar elektrostatiska egenskaper genom att mäta ytmotstånd och laddningsavledning.
Konduktiva fibrer vävs in i tyget för att leda bort statisk elektricitet.
Butylgummi ger bra kemikalieresistens men är ganska stelt.
Nitrilgummi är mer flexibelt och har god kemisk resistens.
Viton klarar aggressiva lösningsmedel och syror.
Flerlagers system används ofta:
Specialkonstruktioner med täta sömmar och överlapp förhindrar kemikalieexponering.
Vissa plagg kräver tryckluftssystem för att kunna andas i farliga miljöer.
Isolerande arbetskläder måste uppfylla specifika EU-standarder för skydd mot kyla, värme, kemikalier och andra risker.
Certifieringarna definierar prestanda inom områden som värmeisolering, synlighet, flamskydd och mekaniskt skydd.
EN ISO 20471 reglerar varselkläder med hög synlighet som också isolerar mot kyla.
Standarden kräver att reflexer och fluorescerande material syns tydligt även på tjocka plagg.
Kläderna delas in i tre klasser beroende på mängden reflexmaterial och fluorescerande yta.
Klass 3 ger högsta synlighetsnivån och kräver minst 0,20 m² reflexer och 0,80 m² fluorescerande material.
För isolerande varselkläder är placeringen av reflexer viktig.
De måste synas även när användaren rör sig eller böjer sig.
Standarden anger exakta krav på reflexernas bredd och position på ärmar, kropp och ben.
Isolerande varselkläder används mest inom bygg, transport och utomhusarbete där både synlighet och värmeskydd behövs.
EN ISO 11612 certifierar skyddskläder mot kortvarig värme och små flammor.
Standarden täcker skydd mot konvektiv värme, strålningsvärme, stänk av smält metall och kontaktvärme.
Prestandanivåerna markeras som A1-A2, B1-B3, C1-C4, D1-D3, E1-E3 och F1-F3.
Isolerande flamskyddande kläder måste behålla sina termiska egenskaper utan att kompromissa med flamskyddet.
Material som aramidfiber och specialbehandlad bomull är vanliga för att kombinera isolering och flamresistens.
EN ISO 14116 gäller kläder med begränsad flamspridning för miljöer med lägre brandrisk.
Den har tre prestandaindex där Index 3 ger bäst skydd mot flamspridning.
Båda standarderna kräver att isolerande lager inte får smälta eller droppa vid värmeexponering.
Det är avgörande för säkerheten.
EN ISO 11611 gäller skyddskläder för svetsning och liknande arbeten.
Standarden har två klasser där Klass 2 ger skydd mot mer intensiva svetsprocesser och större mängder smält metall.
För isolerande svetsoveraller krävs speciella lösningar.
Isoleringsmaterialet får inte försämra skyddet mot gnistor och metallstänk.
Sömmar sys med flamskyddande tråd och förstärks där det behövs.
EN 61482-2 (tidigare IEC 61482-2) gäller skydd mot elektrisk ljusbåge.
Standarden använder två testmetoder: Box-test (ATPV-värden) och Open Arc-test (Klass 1 eller 2).
Isolerande ljusbågsskydd kombinerar elektrisk säkerhet med termisk komfort.
Materialen måste vara antistatiska enligt EN 1149-5 för att hindra statisk elektricitet som kan orsaka ljusbågar.
EN 342 är grundstandarden för skydd mot kyla och definierar isoleringsklasser genom termiskt motstånd (Icler-värden).
Standarden kräver också test av luftpermeabilitet och ibland vattentäthet för komplett köldskydd.
EN 343 gäller regn- och väderskydd med isolering.
Standarden klassar både vattenresistens och andningsförmåga i fyra nivåer där nivå 4 är bäst.
Klass WP4 betyder vattentäthet över 20 000 mm vattenpelare.
EN 14404 certifierar knäskydd som kan byggas in i isolerande arbetskläder.
Det finns två typer: Typ 1 (löstagbara) och Typ 2 (fast monterade).
Prestandan mäts genom penetrationsresistens och stötdämpning.
EN 511 gäller skydd mot kyla för händer och kompletterar helkroppsskydd.
EN 13034 (Typ 6) gäller begränsat kemikalieskydd som ibland kombineras med isolering för särskilda arbetsmiljöer.
Grundläggande krav för arbete i nordiskt klimat Arbete i nordiskt klimat kräver noggrann planering av arbetsmiljö, temperaturkontroll och anpassning till väderförhållanden. Det handlar om att skydda hälsan och samtidigt hålla...
Filip Östangård |
Vad är värmestress och dess varningssignaler? Värmestress kan dyka upp när kroppen inte klarar att hålla temperaturen i schack i varma miljöer. Det kan snabbt bli värre om man inte...
Jesper Adolfsson |
Viktiga egenskaper för bästa varselkläder vinter Vintervarselkläder kräver specifika egenskaper för att kombinera säkerhet med skydd mot kyla. Material, vädertäthet och komfort avgör hur bra kläderna funkar under tuffa vinterförhållanden....
Filip Edvinsson |
Rätt passform gör att isolerande material fungerar som det ska.
Ergonomiska lösningar ger rörelsefrihet, och förstärkningar på rätt ställen maximerar både värmeskydd och hållbarhet.
En bra passform är avgörande för isolerande arbetskläders prestanda.
Sitter kläderna för tajt trycks isoleringen ihop och tappar förmågan att hålla kvar luft.
Värmeisoleringen försämras då rejält.
Om plaggen är för lösa kan kall luft leta sig in genom öppningarna.
Det här kallas ibland "bellowseffekt" och märks särskilt när man rör sig.
Kroppsvärmen försvinner snabbare än man tror.
Arbetsbyxor behöver särskild passform kring midja och ben.
Rätt midjeplacering hindrar kall luft från att smita in när man böjer eller sträcker sig.
Benlängden ska vara lagom så att isoleringen inte trycks ihop vid knäböj.
Säkerheten påverkas direkt av passformen.
Kläder som hindrar rörelse ökar olycksrisken, men för lösa plagg kan fastna i maskiner.
Balansen mellan isolering och säkerhet kräver noggrann anpassning till arbetsuppgiften.
Ibland är det faktiskt svårare än man tror att hitta rätt.
Moderna isolerande arbetskläder har ofta stretch-material där det verkligen behövs för rörlighet. Ofta hittar man stretch vid axlar, knäveck och korsrygg – alltså där kroppen böjer och sträcker sig mest.
Ergonomisk design försöker följa kroppens naturliga rörelser. Jackor med förkrökta armar gör det mindre stelt när man sträcker sig framåt.
Anatomiskt utformade knäskydd gör att man kan böja benen ordentligt, utan att isoleringen trycks ihop. Det känns faktiskt stor skillnad när man jobbar lågt eller sitter på huk.
Ventilationsöppningar, ofta med dragkedjor under armarna eller längs benen, ger möjlighet att snabbt reglera temperaturen. Det är rätt skönt när man växlar mellan lugnt och intensivt arbete.
Rörelsefriheten kommer också av smarta skärningar och rätt material på rätt plats. Till exempel gussets i skrev och armhålor – de små extra tygbitarna hindrar att plagget dras ut eller slits där man rör sig mest.
Sådana lösningar gör att isoleringen håller längre och kläderna känns bekväma även efter många pass.
Justerbara detaljer som muddar, bälten och förlängningszoner hjälper plagget att passa olika kroppstyper. Man slipper att det glipar eller sitter för tight, och isoleringen behåller sin funktion.
Förstärkningar placeras där isoleringen utsätts mest, ofta på knän och armbågar. Dubbla lager där gör att värmen stannar kvar även när plagget slits.
Slitstyrka får man genom ripstop-material eller extra tåliga vävnader på axlar, fickor och andra utsatta områden. Det gäller att placera dessa förstärkningar utan att skapa köldbryggor.
Detaljer som minskar värmeförlust är viktiga:
Fickor görs ofta med isolerade väggar och vindtäta dragkedjor. Placeringen är viktig så att de inte trycker ihop huvudisoleringen.
Sömmar sys med tekniker som minimerar hål i isoleringen. Svetsade eller tejpade fogar håller luften inne och kylan ute.
Att välja rätt skyddsnivå handlar om att förstå arbetsmiljön och vilka risker som finns. Typ av isolering styrs av hur mycket och hur länge man exponeras för kyla eller värme.
Temperaturexponering är den stora faktorn. Jobbar du i kylrum behöver du konstant värmeskydd, medan svetsare snarare behöver skydd mot korta, intensiva temperaturtoppar.
Riskanalysen måste ta hänsyn till hur länge och hur ofta man utsätts. Långa arbetspass kräver högre skyddsnivå än korta insatser.
Arbetsmiljöer brukar delas in så här:
Fuktighet och vind påverkar behovet av isolering mer än man tror. Fukt gör det svårare för kroppen att hålla värmen, och blåst kyler snabbt ner även bra kläder.
Aktivitetsnivån avgör vilken isolering och ventilation som behövs. Sitter du still krävs mer isolering, medan rörligt arbete ofta kräver tunnare lager och bättre ventilation.
Flerskiktssystem är flexibla – man kombinerar baslager, isolering och skal efter behov. Det är faktiskt rätt smidigt när vädret eller arbetsuppgifterna skiftar.
Några urvalskriterier för personlig skyddsutrustning:
| Faktor | Låg aktivitet | Hög aktivitet |
|---|---|---|
| Isolering | Tjock, kontinuerlig | Tunn, ventilerande |
| Material | Syntetfyllning | Naturfiber/hybrid |
| Ventilation | Minimal | Omfattande |
Certifieringar enligt EN-standarder är ett måste för att säkerställa att kläderna håller måttet. EN 342 gäller för kyla, EN ISO 11612 för värme.
Det får inte bli så att skyddet går ut över komfort och rörlighet – då sjunker både säkerhet och arbetsglädje.
Multistandardkläder har flera skydd i ett och samma plagg. De klarar oftast både värme, kyla och kemikalier – men det blir alltid någon kompromiss.
Specialiserade plagg är gjorda för en viss risk och presterar ofta bättre där. Svetsoveraller är oslagbara mot värme, medan arktiska jackor verkligen håller kylan ute.
Ekonomiskt sett kan multistandard vara smart om jobbet varierar mycket. Men jobbar man alltid i samma riskmiljö, lönar det sig att satsa på specialplagg.
Skillnaderna i prestanda märks tydligast när det är riktigt tufft. Multistandard brukar klara klass 2-3, medan specialiserade plagg kan nå klass 4-5.
Underhåll och livslängd skiljer sig också. Specialmaterial kräver ofta mer omsorg, medan multistandard är lite mer förlåtande.
Hur länge arbetskläder håller värmen och skyddar beror mycket på hur man sköter dem. Material som ull, bomull och polyester behöver olika behandling, och många företag börjar faktiskt bry sig mer om miljön när de väljer arbetskläder.
Isolerande arbetskläder kräver lite extra omtanke i tvätten. Ull ska tvättas kallt med särskilt ullmedel – annars är risken stor att det krymper eller tappar formen.
Syntetmaterial som polyester klarar högre temperaturer, men tvätta helst inte varmare än 40 grader. Sköljmedel är en dålig idé, det täpper igen luftfickor i isoleringen.
Torkning spelar stor roll. Ullkläder bör lufttorka plant, medan syntet kan torkas i maskin på låg värme. Hög värme i torktumlaren förstör isoleringen på nolltid.
Att lufta kläderna mellan användningar är underskattat. Häng upp dem på en ventilerad plats så slipper du fukt som försämrar isoleringen.
Olika isoleringsmaterial håller olika länge, särskilt under tuffa förhållanden. Ull har en naturlig antibakteriell effekt och isolerar även när det är fuktigt, vilket gör att man kan använda plagget längre mellan tvättarna.
Polyester-isolering är slitstarkt och håller formen bra, även efter många pass och tvättar. Det återhämtar sig snabbt från att ha blivit ihoptryckt, vilket är viktigt när man sitter eller bär tungt.
Bomull andas bra men slits snabbare än syntet. Blandningar av bomull och polyester ger en rätt bra kompromiss mellan komfort och hållbarhet.
Med rätt skötsel kan modern isolering hålla i 200–400 tvättar. Märker du att plagget blir ojämnt, klumpar sig eller tappar spänsten är det nog dags att byta.
Det finns allt fler miljövänliga alternativ för isolering i arbetskläder. Återvunnen polyester från plastflaskor isolerar lika bra som ny, men har mycket mindre miljöpåverkan.
Ull är biologiskt nedbrytbar och kommer från förnybar källa, särskilt om den är certifierad och kommer från schyssta gårdar.
Att kläderna håller länge gör också stor skillnad. En jacka som används fem år i stället för två halverar miljöpåverkan per år.
Företag kan välja leverantörer som erbjuder reparationer eller tar tillbaka gamla plagg för återvinning. Det är ett smart sätt att minska textilavfallet och göra arbetsklädsprogrammet mer hållbart.
Valet av isoleringstyp påverkar både säkerhet och komfort på jobbet. Dagens material försöker kombinera värme, funktion och hållbarhet – även om det ibland kan kännas som att man aldrig hittar det perfekta plagget.
Syntetisk isolering, som polyester och Primaloft, är vanligast i arbetskläder för kalla miljöer. De håller faktiskt värmen rätt bra även om de råkar bli blöta.
Down-isolering? Den används sällan, mest för att den inte gillar fukt och är lite krånglig att tvätta. Thinsulate och liknande mikrofiber ger mycket värme per gram och passar när man behöver kunna röra sig smidigt.
Aerogel-isolering är ganska ny på marknaden och syns mest i riktigt extrema miljöer. Det materialet isolerar otroligt bra utan att bli tjockt, men det kostar också en slant.
Syntetisk isolering brukar släppa igenom luft bättre än till exempel ull. De nya polyesterfibrerna är ofta ihåliga och transporterar bort fukt, samtidigt som de håller kvar värmen.
Loft-isolering skapar små luftfickor som både isolerar och släpper igenom lite luft. Fast ju tjockare isolering du har, desto mindre andas plagget, det är nästan oundvikligt.
När isoleringen trycks ihop på ställen som axlar och armbågar tappar den lite av effekten. Det kan göra att man fryser just där och det blir svårare att röra sig.
Vilket temperaturintervall du jobbar i styr vilken isolering du behöver. Ska du ut i -20°C eller kallare måste plagget vara rejält isolerat, annars blir det snabbt obehagligt.
Hur mycket du rör dig spelar stor roll. Om du står still länge behöver du mer isolering än om du är i ständig rörelse och bygger upp egen värme.
Vinden och fukt gör kylan värre, så de plaggen bör ha vindtätt yttertyg och isolering som klarar att hantera fukt. Ingen vill frysa på grund av svett som inte kan ta vägen någonstans.
Zonindelad isolering är populärt nu – mer isolering där kroppen behöver det och tunnare där man behöver röra sig. Det känns logiskt, eller hur?
Stretch-isoleringsmaterial med elastan har dykt upp också. De följer kroppens rörelser utan att bli platta och kalla.
Hybrid-konstruktioner blandar olika isoleringstyper i samma plagg. Syntetiskt i delar som blir blöta, och kanske aerogel på bröstet där man vill ha extra värme.
Flamskyddade material som Nomex och modifierad aramid klarar både värme och brandrisk. De självslocknar och smälter inte fast vid huden om olyckan skulle vara framme.
Multinorm-certifierade arbetskläder kombinerar isolering och flamskydd enligt EN-standarder. Perfekt om du jobbar på en plats där både kyla och brandrisk är vardag.
Det viktigaste är att plagget är certifierat för just din arbetsmiljö. Svetsare behöver annat skydd än elektriker – det gäller att kolla vad som gäller för just ditt jobb.
Regelbunden tvätt, helst enligt tillverkarens instruktioner, hjälper faktiskt till att behålla isoleringsmaterialets loft och prestanda. Det är lätt att tro att mer tvättmedel gör rent, men överskott kan faktiskt skada fibrerna.
Fel tvättemperatur är också en sådan där detalj som kan förstöra isoleringen för gott. Lite trist, men sant.
När det gäller torkning är det smart att undvika för mycket värme. Hängtorkning är ofta bäst, men låg värme i torktumlaren funkar ibland också.
Det handlar om att bevara de där små luftfickorna i materialet, för det är de som håller värmen kvar. Om isoleringen trycks ihop förlorar den snabbt sin effekt.
Förvara gärna jackor och byxor på galge istället för att trycka ner dem i en låda. Långvarig komprimering gör att de tappar sin isoleringsförmåga, och det känns ju rätt onödigt.
Ihoppackade isolerade kläder blir med tiden sämre på att fånga luft och därmed värme. Så, lite omtanke vid förvaring gör faktiskt stor skillnad.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.