Termiskt underställ är specialdesignat för att hjälpa kroppen hantera både kyla och fukt när du jobbar eller rör dig i kalla miljöer. Det bygger på smarta material och konstruktioner som isolerar värme men ändå låter dig andas.
Det är alltså det där första lagret du drar på dig, närmast huden, för att reglera kroppstemperaturen i tuffa förhållanden. Ofta handlar det om en undertröja och långkalsonger i tekniska material.
Tanken är att skapa en värmeisolerande barriär mellan dig och ytterkläderna. Materialet fångar kroppsvärmen och bildar ett luftlager som faktiskt håller dig varm.
Fukthantering är superviktigt. När du svettas ska understället flytta bort fukten från huden, ut till nästa lager, så du slipper bli kall och klibbig.
De flesta termiska underställ har förstärkta sömmar och en ergonomisk passform som låter dig röra dig fritt – det är rätt skönt när jobbet kräver att man böjer sig, lyfter eller klättrar.
Vanliga underställ är ofta bara tjocka och varma, kanske i bomull eller enkla blandningar. Termiskt underställ däremot använder tekniska fibrer som faktiskt samarbetar med kroppens egen värme.
Materialen är en stor grej här. Bomull suger åt sig fukt och blir kall, medan termiska varianter i syntet eller merinoull skickar ut fukten från kroppen.
Passformen är också annorlunda. Termiskt underställ sitter tajtare, vilket gör att värmen hålls kvar och luftfickor minimeras.
Temperaturregleringen är smartare i termiska plagg, de kan liksom anpassa sig efter hur mycket du rör dig och hjälper till att undvika både att frysa och att bli för varm.
Temperaturkontroll är förmodligen det största plusset. Materialen kan anpassa sig efter vad kroppen behöver, oavsett om du jobbar hårt eller står still i kylan.
De torkar snabbt, speciellt om du väljer syntet. Det är faktiskt rätt skönt att slippa vara blöt halva dagen.
Värme-till-vikt-förhållandet är imponerande. Du behöver inte gå runt som en michelingubbe – tunna plagg kan räcka långt.
Hållbarheten är ofta riktigt bra, särskilt om du väljer kvalitet. Många underställ klarar mängder av tvättar utan att tappa formen eller funktionen.
Vilket material du väljer avgör hur bra understället funkar i olika miljöer. Merinoull är toppen på att reglera temperatur och motverka lukt, medan polyester och andra syntetiska fibrer är bäst på att transportera bort fukt och torka snabbt.
Microfleece dyker ibland upp som ett extra isolerande lager när det verkligen är kallt.
Merinoull är lite av en favorit för många som jobbar i kyla. Den anpassar sig efter temperaturen runtomkring och håller värmen även om det blir fuktigt.
Dessutom luktar den inte så lätt, vilket är guld värt om du bär understället flera dagar i rad. De fina ullfibrerna skapar luftfickor som isolerar riktigt bra.
Den är dessutom mjuk mot huden, inte alls så stickig som vanlig ull kan vara. Merinoull transporterar bort fukt men lyckas ändå behålla sin värme.
Du får dock tvätta den lite försiktigare än syntet. Torktiden är längre, och det kan vara lätt att krympa plagget om du är oförsiktig.
Fördelarna är temperaturreglering, luktmotstånd och att den är skön att ha på sig. Nackdelarna – dyrt, lång torktid och viss risk för krympning.
Polyester är en riktig vinnare när det gäller fukttransport. Det håller huden torr även om du svettas mycket.
Det torkar snabbt och håller formen tvätt efter tvätt. Syntetiska fibrer är dessutom lätta och tunna, så du känner dig inte instängd.
Ofta blandas återvunnen polyester med elastan för att ge extra stretch och rörelsefrihet. Det här är materialet för dig som rör dig mycket och behöver att plagget hänger med.
Polyester är dessutom rätt snällt mot bakterier – det luktar mindre än vissa andra material. Hållbarheten är riktigt bra, och det är sällan du behöver oroa dig för att plagget tappar formen.
Priset är också lägre än för merinoull, vilket är ett plus om du behöver flera ombyten. Syntetiska underställ är dessutom bra på att ventilera och motverka överhettning.
Microfleece är det där extra lagret du slänger på när det är riktigt kallt. Det är lätt, komprimerbart och isolerar genom att hålla kvar värmen i små luftfickor.
Materialet andas ändå rätt bra och släpper ut fukt, så du slipper bli svettig och kall. Det torkar snabbt och håller sig fluffigt även efter många tvättar.
Stretch-egenskaper gör att du kan röra dig obehindrat, vilket är ett måste om jobbet kräver fysisk aktivitet. Microfleece är lättskött och prisvärt.
Det funkar bäst som ett mellanlager – det är inte riktigt tänkt att ha direkt mot huden. Användningsområden är allt från kalla lager till utomhusjobb där du rör dig mycket.
Varför använda knäskydd vid arbete Knästående arbetsställningar ger rätt mycket stryk på knäleder och muskler....
Vad är ett verktygsbälte och varför är det viktigt? Ett verktygsbälte är egentligen en specialdesignad...
Hur bra ett termiskt underställ klarar att transportera bort fukt och reglera din kroppstemperatur avgör faktiskt om det känns bra att ha på sig när du jobbar. Materialets struktur har stor betydelse för hur snabbt värme och fukt leds bort från huden.
Fukttransporten funkar tack vare kapillärverkan – materialet drar fukten från huden och sprider ut den så den kan avdunsta snabbare. Syntetiska material som polyester är byggda för att leda fukten utåt genom sin fiberstruktur.
Merinoull är lite annorlunda. Den kan suga upp till 30% av sin egen vikt i fukt utan att kännas blöt, eftersom fukten lagras inuti fibern medan ytan känns torr.
Hur plagget är konstruerat spelar också roll. Ribbstickade underställ ger bättre kontakt med huden och förbättrar fuktöverföringen. Sitter plagget för löst blir det svårare att transportera bort fukten effektivt.
Andningsförmåga handlar om hur bra materialet släpper igenom luft och vattenånga. Det beror på allt från vilken fiber det är till hur det är vävt eller stickat.
Naturliga material som ull har en porös struktur som släpper igenom luft på ett naturligt sätt. Ullens krusiga fibrer skapar små luftfickor som hjälper till med luftcirkulationen.
Syntetiska material kan variera mycket – ibland är de täta, ibland riktigt luftiga beroende på hur de är behandlade. Moderna syntetmaterial använder mikrofiber och specialbehandlingar för att förbättra ventilationen.
Om andningsförmågan är dålig byggs fukten upp mellan huden och plagget, vilket snabbt blir obekvämt. När du sedan slutar röra dig kan du bli nedkyld – och det är ju inget någon vill uppleva på jobbet.
Kroppstemperaturreglering med underställ handlar om att balansera värmeisolering och fukttransport. När kroppen blir varm transporterar plagget bort både värme och fukt på samma gång.
Merinoull reglerar temperaturen naturligt genom att anpassa isoleringen efter omständigheterna. Vid aktivitet transporteras värme och fukt bort, medan materialet vid vila håller kvar kroppsvärmen.
Syntetmaterial ger mer förutsägbar temperaturreglering. Men det krävs rätt materialval beroende på hur aktiv du är.
Tjockare syntet passar kalla dagar, tunnare om du rör dig mycket. Olika materialtjocklekar placeras på kroppen för platsanpassad reglering.
Tunnare tyg över områden där du svettas mest, tjockare där extra isolering behövs.
Termiskt underställ fungerar som baslager när du vistas ute i kyla eller skiftande temperaturer. Vilket underställ du väljer beror på aktivitet, temperatur och hur länge du tänkt vara ute.
Skidåkning kräver underställ som funkar både när du jobbar hårt och när du står still i liften. Syntet är ofta bäst för alpint eftersom det transporterar fukt snabbt från huden.
Merinoull passar bättre för längdskidåkning där temperaturen är mer stabil. Tunna till medeltjocka underställ är oftast bäst för aktiv skidåkning.
Tjockare underställ används när det är riktigt kallt eller om du inte rör dig så mycket. Bomull bör undvikas helt, det suger åt sig fukt och tappar isoleringen.
Snowboardåkare behöver extra rörelsefrihet. Seamless konstruktion eller platta sömmar minskar risken för skav under bindningar och stövlar.
Många väljer kompressionspassform för att få extra stöd under hopp och landningar.
Vandring i kyla kräver underställ som kan anpassas efter terräng och hur mycket du anstränger dig. Bergsvandring med tung packning gör dig varmare än en lätt dagstur.
Tunna merino- eller syntetunderställ räcker för de flesta vandringar. Ventilationszoner under armarna och flatlocksömmar är viktiga för att minska friktion mot ryggsäck.
Ett längre ryggparti förhindrar att understället glider upp när du bär ryggsäck. Vid jakt och fiske, där du sitter still länge, behövs ofta tjockare underställ.
Merinoull håller värmen bäst vid låg aktivitet och luktar mindre även efter flera dagar.
Industriarbetare i kylrum eller utomhus behöver underställ som klarar upprepade tvättar och håller värmen under arbete. Syntetblandningar kombinerar hållbarhet och fukthantering.
Många arbetsgivare kräver flamskyddade underställ i vissa miljöer. Byggarbetare väljer ofta medeltjocka underställ för värme utan att tappa rörligheten.
Det är viktigt att materialet håller formen efter tvätt, särskilt vid daglig användning. Förstärkta knän och armbågar ökar livslängden.
Transportarbetare som går mellan varma fordon och kall utemiljö föredrar tunna, snabbtorkande underställ. Zippluckor vid handlederna är praktiska för snabb temperaturreglering utan att ta av jackan.
Viktiga egenskaper för bästa varselkläder vinter Vintervarselkläder kräver specifika egenskaper för att kombinera säkerhet med skydd mot kyla. Material, vädertäthet och komfort avgör hur bra kläderna funkar under tuffa vinterförhållanden....
Filip Edvinsson |
Nyckelfaktorer för hållbara arbetskläder Materialval, säkerhet och hållbarhet på lång sikt påverkar både miljön och företagets ekonomi. Det är de här faktorerna som avgör kvaliteten på arbetskläderna. Materialval och textilier...
Filip Edvinsson |
Vad betyder vattentätt varsel rankat? Vattentätt varsel rankat handlar om kläder som kombinerar väderskydd, synlighet och en viss kvalitetsnivå. Plagget ska klara både fukt och de synlighetskrav som gäller på...
Filip Östangård |
Att hitta rätt termiskt underställ handlar om tre saker: hur det sitter, hur det funkar ihop med andra lager, och vilken tjocklek som passar din aktivitet.
Understället ska sitta tätt mot kroppen, men aldrig kännas för tajt. En bra passform gör att fukten transporteras bort från huden och värmen stannar kvar.
Om understället sitter för löst bildas luftfickor som försämrar isoleringen. För tajta plagg kan begränsa rörelsefriheten och bli obekväma.
Viktiga passformsfaktorer:
Materialet påverkar komforten. Merinoull känns mjukt mot huden, medan syntet ofta är svalare i början.
Understället är det innersta lagret i ett system med flera lager. Det ska transportera bort fukt, medan mellan- och ytterlager står för isolering och väderskydd.
Det är viktigt att understället funkar ihop med mellanlagret utan att det känns klumpigt eller hindrar rörelse. Tunna, åtsittande underställ passar bäst under tjockare tröjor eller jackor.
Så bygger du lager:
Olika aktiviteter kräver olika lagerkombinationer. Om du rör dig mycket behövs tunnare underställ för ventilation, medan stillasittande kräver tjockare material.
Tjockleken mäts ofta i gram per kvadratmeter, från cirka 150g/m² för tunna modeller upp till 400g/m² för riktigt tjocka.
Lätta underställ (150-200g/m²) passar när du är aktiv och producerar mycket värme. Medeltjocka (200-300g/m²) funkar för måttlig aktivitet i kyla.
Tjockleksguide:
Kallare väder kräver tjockare underställ, även om du rör dig mycket. Vid utomhusarbete kan extra tjocklek behövas för att kompensera för kyla och begränsad rörelse.
Sköter du ditt underställ rätt håller det längre och presterar bättre. Olika material kräver sina egna tvättrutiner och förvaring för att fortsätta fungera som de ska.
Merinoull behöver skonsam tvätt. Kallt vatten eller max 30 grader och ulltvättmedel rekommenderas.
Skippa sköljmedel – det kan förstöra ullfibrerna och ta bort deras naturliga luktresistens. Centrifugera försiktigt och torka platt på handduk.
Torktumla aldrig merinoull, det förstör materialet. Polyester och microfleece klarar högre temperaturer och kan tvättas i 40 grader med vanligt tvättmedel.
Undvik sköljmedel även till syntet, det försämrar fukttransporten. Dessa material kan torktumlas på låg värme, men stryk aldrig direkt på dem.
Understället ska vara helt torrt innan du lägger undan det – annars riskerar du mögel och dålig lukt. Häng på galge eller vik försiktigt, men undvik att pressa ihop plaggen för hårt.
Förvara på en torr, ventilerad plats utan direkt solljus. UV-strålning bryter ner både ull och syntet med tiden.
Lagra aldrig i plastpåsar som hindrar luftcirkulation. Rotera användningen mellan flera underställ för att minska slitage, särskilt om du använder dem dagligen.
Kolla ibland efter hål och lagom slitage. Små skador bör lagas direkt innan de blir större och kräver att hela plagget byts ut.
När du köper termiskt underställ online möts du ofta av frågor om cookies och integritet. Det påverkar både din köpupplevelse och hur dina data används.
E-butiker som säljer underställ använder cookies för att spåra vad du tittar på, hur länge du stannar och vilka produkter du lägger i kundvagnen.
Funktionella cookies gör så att sidan minns vad du har i korgen. Analyscookies hjälper butiken att förstå vad kunder gillar och förbättra sortimentet.
Marknadsföringscookies ser till att du får annonser baserade på dina tidigare besök. Du kan oftast välja vilka cookies du vill tillåta via popup-fönster när du besöker sidan.
Enligt GDPR måste butikerna tydligt informera om cookies och be om ditt samtycke.
Säkra betalningsmetoder är verkligen avgörande när man köper termiskt underställ online. Legitima återförsäljare använder SSL-kryptering, vilket du brukar se som ett litet hänglås i webbläsarens adressfält.
Viktiga säkerhetsmarkörer:
Innan du slår till på ett köp av arbetskläder eller underställ är det värt att kolla recensioner och certifieringar. Webbplatser som känns misstänksamma? De kan ofta kännas igen på skumma priser, dålig produktinfo eller brist på säkra betalningsalternativ.
Starka lösenord och att ibland kika igenom sin kontoaktivitet kan faktiskt göra stor skillnad för att skydda både köphistorik och personuppgifter.
Valet av termiskt underställ väcker ofta frågor om material, passform och hur de funkar i olika miljöer. Många undrar över allt från isolerande fibrer till hur man tvättar rätt och anpassar sig till vädret.
Merinoull är en favorit bland många för termiska underställ när det är riktigt kallt. Ullfibrer håller värmen även om de blir fuktiga och luktar dessutom inte lika lätt.
Syntet som polyester och polypropylen är också populära – de leder bort fukt och torkar snabbt. Bomullsblandningar är bekväma men inte så bra när det är blött.
Om du jobbar där det finns brandrisk är material med flamskydd ett måste. Polyamid är en syntetfiber som kombinerar slitstyrka med flexibilitet.
Merinoull reglerar kroppstemperaturen på ett ganska naturligt sätt och motverkar dålig lukt utan kemikalier. Syntetmaterial som polyester är bättre på att transportera bort fukt än naturfiber.
Polypropylen är lättast och isolerar mest per gram. Bomull suger åt sig fukt men har svårt att släppa ifrån sig den.
Bambufibrer är mjuka och antibakteriella men slits snabbare. Blandningar försöker ofta kombinera det bästa från flera världar.
Hur mycket du rör på dig avgör vilken tjocklek och andningsförmåga du behöver. Vädret styr också om du ska satsa på vindtätt och vattenresistent ytterlager.
Rörelsefrihet är superviktigt om du ska vara aktiv, så passformen spelar roll. Fukthantering är en stor grej om du svettas mycket.
Sömmar som ligger fel kan skava, särskilt om du gör samma rörelser om och om igen. Lagertjockleken måste också funka ihop med resten av dina kläder.
Handtvätt i ljummet vatten är oftast snällast mot fibrerna. Om du måste köra maskin – välj skonsamt program och låg temperatur.
Milda tvättmedel utan sköljmedel är bäst, annars kan fibrerna klumpa ihop sig och tappa andningsförmåga. Lufttorka hellre än att slänga allt i torktumlaren, det förlänger livet på plagget.
Blekning och kemtvätt? Nej tack, det förstör ofta specialbehandlingar. Häng gärna understället på galge så slipper du fula veck och det håller formen bättre.
En tajt passform gör att värmen stannar nära kroppen utan att kalla luftfickor uppstår. Lösa plagg kan skapa extra luftlager, vilket ibland isolerar men ofta försämrar fuktavledningen.
Sömmarnas placering betyder faktiskt mer än man tror – de kan både hålla värmen inne och släppa ut den. Ventilationszoner på rätt ställen hjälper till när kroppen blir varm.
Längre ryggar och ärmar skyddar när du böjer och sträcker dig. Platta sömmar minskar risken för tryck och obehag när du har flera lager på dig.
Modulära system med olika tjocklekar gör det faktiskt rätt smidigt att anpassa sig efter skiftande temperaturer under en och samma dag. Ett tunt baslager funkar när det är milt ute.
När kylan biter till ordentligt, ja, då är det de tjockare versionerna som gäller. Zip-öppningar vid hals och handled – det är faktiskt rätt underskattat för att snabbt kunna vädra ut lite värme.
Materialvalet spelar också stor roll. Syntetmaterial som torkar snabbt är nästan ett måste om det regnar.
Ull däremot, det är svårslaget när det är torrt och kallt. Och om det blåser? Då vill man ha tätare vävda material som inte släpper igenom vinden lika lätt.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.