Produktregler och tekniska krav på arbetskläder 2025

Produktregler inom arbetsmiljöområdet sätter grundläggande säkerhetskrav för arbetskläder. De styr också hur företag och andra aktörer ska säkerställa att reglerna följs.

Tekniska märkningar och certifieringar blir helt avgörande för att visa att skyddskläder verkligen uppfyller branschens säkerhetsstandarder.

Hur produktregler påverkar arbetsklädesstandarder

Produktregler bestämmer hur arbetskläder ska konstrueras och säljas på marknaden. De nya AFS-föreskrifterna säger att tillverkare, importörer och distributörer måste säkerställa att arbetskläder uppfyller grundläggande hälso- och säkerhetskrav.

Ekonomiska aktörers ansvar:

• Tillverkare ansvarar för produktdesign och första säkerhetsbedömningen
• Importörer kollar att utländska produkter följer svenska regler
• Distributörer ser till att märkning och dokumentation är korrekt

Regelstrukturen kräver att arbetskläder konstrueras enligt tekniska standarder. Det påverkar materialval, sömnad och vilka funktioner skyddskläderna får—beroende på yrkeskategori.

Produktreglerna ställer också krav på testning och godkännande innan arbetskläder får säljas. Typkontroller och provningsmetoder blir obligatoriska så att kläderna verkligen håller vad de lovar under normal användning.

Anpassning till arbetsmiljörisker

Arbetskläder måste numera verkligen anpassas efter riskerna i olika arbetsmiljöer. Det är riskbedömningen som styr vilka tekniska krav som gäller för varje yrkesgrupp.

Branschspecifika krav omfattar:

• Kemisk exponering – syrabeständiga material, tätande sömmar
• Termiska risker – flamskyddande textilier, värmeisolerande egenskaper
• Mekaniska faror – förstärkta konstruktioner, strategiska skydd
• Biologiska risker – antimikrobiella behandlingar, barriärfunktioner

Att välja skyddskläder handlar nu om att utgå från dokumenterade riskanalyser. Föreskrifterna kräver att kläderna skyddar mot de faror som faktiskt finns, men ska ändå inte vara så stela eller tunga att de hindrar jobbet.

Det kan låta självklart, men samma typ av arbetsplats kan behöva helt olika klädspecifikationer beroende på lokala risker. Därför måste tekniska lösningar vara flexibla nog för att möta de skiftande behoven även inom samma yrkesroll.

Tekniska märkningar och certifieringar

Nu är CE-märkning ett måste för alla arbetskläder som räknas som personlig skyddsutrustning. Märket visar att produkten följer de europeiska standarderna och har testats på rätt sätt.

Märkningskrav brukar handla om:

• Produktidentifikation och tillverkare
• Vilka säkerhetsstandarder och prestandanivåer som gäller
• Instruktioner för användning och underhåll
• Hållbarhet och när det är dags att byta ut

EN-standarder anger hur arbetskläder ska testas och vilka krav de ska klara. SS-EN 13795 gäller för operationskläder, medan EN ISO-serierna täcker industriella skyddskläder.

För att bli certifierad krävs en granskning av tredje part. Anmälda organ kontrollerar både produkterna och hur de tillverkas, så att allt fortsätter följa reglerna enligt AFS.

Roller och ansvar: arbetsgivare, chefer och arbetstagare

Det behövs tydliga roller för att arbetskläder och skyddsutrustning ska användas på rätt sätt. Arbetsgivaren har huvudansvaret, men chefer och arbetstagare har också sina delar att ta hand om.

Arbetsgivarens skyldigheter och åtgärder

Arbetsgivaren har det övergripande ansvaret för att alla får rätt arbetskläder och skyddsutrustning, som dessutom ska hålla måttet enligt standarderna. Det gäller både inköp och att sakerna faktiskt hålls i gott skick.

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren måste ha rutiner för val, användning och kontroll av arbetskläder. Planeringen ska såklart inkludera riskbedömningar som visar vilka skyddskläder som krävs för olika jobb.

Arbetsgivaren ska se till att:

• Alla arbetskläder har CE-märkning och rätt EN-standarder
• Personalen får utbildning om hur grejerna används
• Utrustningen kollas och byts ut regelbundet
• Arbetskläderna är kostnadsfria för personalen

Dokumentation av inköp, utbildningar och kontroller är en viktig del av arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivaren måste också samarbeta med skyddsombud och personalrepresentanter när det gäller val av skyddsutrustning.

Chefers och arbetsledares roll

Chefer och arbetsledare är länken mellan arbetsgivare och arbetstagare i det dagliga arbetsmiljöarbetet. De ska se till att arbetsgivarens direktiv om arbetskläder och skyddsutrustning verkligen efterlevs.

Arbetsledningen måste hålla koll på att personalen använder rätt kläder på rätt sätt. Det innebär att kontrollera att skyddsutrustning bärs enligt instruktioner och att rapportera om något är fel.

Specifika uppgifter för chefer:

• Göra regelbundna kontroller av skyddsutrustningen
• Se om det behövs nya eller fler arbetskläder
• Säkerställa att nyanställda får rätt utrustning direkt
• Rapportera problem uppåt i organisationen

Chefer behöver också hålla sig uppdaterade om standarder och nya regler. De ska kunna stötta personalen kring användning och skötsel av arbetskläder.

Arbetstagarens ansvar och medverkan

Arbetstagaren har skyldighet att använda de skyddskläder och utrustning som arbetsgivaren ställer fram. Det är både en juridisk och praktisk grej – annars blir arbetsmiljön lidande.

Arbetstagarens huvudsakliga skyldigheter:

• Använda föreskrivna arbetskläder hela arbetspasset
• Kolla att utrustningen är hel innan den används
• Rapportera skador eller brister till chef
• Gå på utbildningar om hur utrustningen används
• Sköta om utrustningen enligt instruktionerna

Att delta i arbetsmiljöarbetet betyder också att säga ifrån om skyddet inte räcker till, eller om nya risker dyker upp. Det är inte alltid lätt att veta, men bättre att säga till en gång för mycket än för lite.

Egenvård av skyddsutrustningen är också viktigt – rengöring och förvaring ska skötas. Man får inte själv börja laga eller ändra på skyddsutrustningen utan ska istället rapportera behov av service eller utbyte.

Vägledning, anpassning och paragrafnyckeln vid implementering av nya regler

Arbetsmiljöverket har tagit fram stöd för att göra övergången till den nya regelstrukturen lite smidigare. Paragrafnyckeln hjälper till att hitta mellan gamla och nya bestämmelser, vilket är rätt skönt när man sitter med gamla rutiner och policyer.

Stöd från Arbetsmiljöverket och annan vägledning

Arbetsmiljöverket erbjuder massor av vägledning via digitala verktyg och informationsmaterial. Det finns guider för hur företag kan anpassa sina arbetsmiljöstrategier till de nya reglerna.

Tillgängligt stöd kan vara:

• Digitala vägledningar för olika branscher
• Webbaserade utbildningar om regler och grundläggande krav
• Informationsmaterial om AFS 2023:2 och närliggande föreskrifter
• Branschspecifika exempel på hur man gör i praktiken

Företagshälsovård och arbetsmiljökonsulter kan också hjälpa till när riktlinjer ska införas på arbetsplatsen. De kan identifiera vad som behöver anpassas just hos er.

Den nya strukturen pushar hårt för förebyggande arbetsmiljöarbete. Det handlar om att ta tag i risker innan de leder till problem, och att fördela ansvar tydligare.

Så använder du paragrafnyckeln

Arbetsmiljöverkets paragrafnyckel är ett verktyg för att hitta mellan gamla och nya regler. Den visar var de gamla paragraferna hamnat i den nya strukturen.

Paragrafnyckeln sorterar info enligt de nya rubrikerna: grundläggande regler, övriga regler och produktregler. Det går att söka på gamla paragrafnummer eller områden för att hitta rätt.

Så här kan man använda den:

1. Leta upp aktuell paragraf från tidigare regler
2. Kolla motsvarande punkt i paragrafnyckeln
3. Hitta nya placeringen i regelverket
4. Se om det blivit några språkförändringar eller annat nytt

Det gör det enklare för organisationer att uppdatera sina policyer och rutiner. Kontinuiteten i regelefterlevnaden blir betydligt enklare att hålla koll på under övergången.

Uppdatering av interna rutiner och dokumentation

Organisationer behöver gå igenom sina arbetsmiljörutiner systematiskt för att matcha den nya regelstrukturen. Det betyder att man måste jämföra befintlig dokumentation mot de nya kraven.

Prioriterade områden att uppdatera:

• Arbetsmiljöpolicyer och riskbedömningar
• Instruktioner för skyddsutrustning
• Rutiner för rapportering och uppföljning
• Utbildningsplaner för arbetsmiljöansvariga

Dokumentationen bör skrivas om med det enklare språk som präglar de nya reglerna. Det gör det lättare för alla att förstå och följa dem – och det är ju ändå poängen.

Verksamheter med särskilda risker som omfattas av övriga regler måste vara extra noga. De behöver ta reda på vilka tilläggskrav som gäller utöver de grundläggande skyldigheterna.

Frequently Asked Questions

De nya arbetsmiljöreglerna från 2025 har väckt många frågor om hur standarderna för arbetskläder påverkar olika branscher och arbetsgivares ansvar. Förändringarna handlar mycket om tydligare struktur och fortsatt höga krav på skyddsnivå för personlig skyddsutrustning.

Vilka nya regler gäller för arbetskläder från och med 2025?

Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur, som började gälla 1 januari 2025, har bantat ner de tidigare 67 arbetsmiljöföreskrifterna till bara 15 större föreskrifter. Målet? Att göra reglerna mer överskådliga och faktiskt användbara i vardagen.

Skyddsnivåerna för arbetskläder är i stort sett oförändrade. Fokus ligger mer på att tydliggöra och förenkla än att lägga till nya krav.

Hur påverkar de nya standarderna för arbetskläder personlig skyddsutrustning?

Personlig skyddsutrustning måste fortfarande leva upp till samma säkerhetsstandarder som förut, inklusive EN ISO-standarder. EN ISO 20471 gäller alltjämt för högsynlighetskläder och ser till att folk syns, oavsett om det är mörkt eller ljust på arbetsplatsen.

Standarder för flamskydd och kemikalieresistens är fortfarande viktiga där det behövs. CE-märkning och efterlevnad av europeiska säkerhetskrav är fortfarande ett måste.

Vilka branscher berörs mest av de uppdaterade standarderna för arbetskläder?

Byggbranschen märker av de nya föreskrifterna genom mer anpassade arbetsmiljöregler. Även hantverks- och serviceyrken inom offentlig sektor får känna av uppdaterade krav på arbets- och skyddskläder.

Industrier med högre säkerhetsrisker behöver se över sina rutiner enligt de nya riktlinjerna. Transport- och logistikbranschen får fortsatt krav på högsynlighetskläder och annan skyddsutrustning.

Vilka är de viktigaste aspekterna att beakta vid inköp av arbetskläder enligt de nya standarderna?

Arbetsgivare måste dubbelkolla att arbetskläderna uppfyller rätt EN-standarder och att CE-märkningen är på plats. Dokumentation av säkerhetscertifieringar får större betydelse nu.

Riskbedömning på arbetsplatsen avgör vilka skyddsfunktioner som verkligen krävs. Det räcker inte med generella rekommendationer – arbetskläderna ska matcha de faktiska riskerna.

Hur ska arbetsgivare implementera de nya riktlinjerna för arbetskläder för att säkerställa efterlevnad?

Arbetsgivare behöver fräscha upp sina arbetsmiljörutiner enligt de nya föreskrifterna. Det är klokt att se till att personal och skyddsombud får utbildning om vad som faktiskt har ändrats.

Gamla policyer för arbetskläder måste jämföras med de nya reglerna. Dokumentation kring riskbedömningar och val av skyddsutrustning behöver hänga med i den nya strukturen också.

På vilket sätt kommer de nya standarderna för arbetskläder att påverka hållbarhetskrav och materialval?

Den nya regelstrukturen lägger fortfarande störst vikt vid säkerhet och funktionalitet, snarare än att peka ut exakt vilka material som ska användas.

Hållbarhet blir alltså något som måste samsas med krav på skydd och certifiering.

Materialvalen styrs i första hand av vilka risker som finns på arbetsplatsen och vad EN-standarderna kräver.

Arbetsgivare har ändå viss frihet att välja mer hållbara alternativ, så länge de nödvändiga säkerhetskraven uppfylls.