Andningsbara tyger i arbetskläder är material som släpper igenom vattenånga från kroppen men ändå skyddar mot väder och vind. Det låter kanske självklart, men det är en stor skillnad mot äldre material som nästan stängde in allting.
Andningsförmåga mäts i hur mycket vattenånga som kan passera genom en kvadratmeter tyg på 24 timmar. Man brukar se siffran uttryckt som g/m²/24h.
Tekniska specifikationer:
Ofta används membran eller specialbehandlingar för att få till de här egenskaperna. Det är rätt smart – plagget kan vara vattentätt utåt men ändå släppa ut fukt.
Fysiskt arbete gör att kroppen blir varm och svettig, det är inget snack om saken. Andningsbara arbetskläder hjälper till att hålla temperaturen på en lagom nivå genom att släppa ut överskottsvärme.
Fördelar med andningsbara arbetskläder:
Folk inom bygg, logistik och industri märker skillnaden mest. Luftcirkulationen gör att fukt inte samlas mellan kropp och kläder, vilket annars kan bli ett problem – särskilt om det är kallt och man riskerar att frysa.
Gamla arbetskläder i bomull eller enkel polyester släpper knappt igenom någon luft alls. Andningsbara material är byggda med mikroporer eller specialfibrer som släpper igenom fukt men inte väta utifrån.
| Materialtyp | Luftgenomgång | Fukthantering | Komfortnivå |
|---|---|---|---|
| Icke-andningsbart | Blockerat | Dålig | Låg |
| Andningsbart | Optimalt | Utmärkt | Hög |
Jersey-tyger har blivit lite av en favorit tack vare sin struktur som andas extra bra. Icke-andningsbara material kan skapa en växthuseffekt där fukt och värme fastnar – och det är verkligen inget man vill ha på jobbet.
Moderna arbetskläder blandar olika material för att få till rätt känsla och funktion. Bomull transporterar fukt bra, polyester är slitstarkt och torkar snabbt, elastan ger stretch och ull reglerar temperaturen.
Bomull är ett naturmaterial som andas riktigt bra tack vare sina fibrer. Det absorberar fukt och släpper ut den, vilket gör det rätt skönt att ha på sig hela dagen.
Fördelar med bomull:
Bomull är lätt att tvätta och håller formen även efter många tvättar. Perfekt för jobb där komfort är viktigast.
Nackdelen är att bomull torkar långsamt. Jobbar man på fuktiga platser kan det bli lite bökigt.
Polyester är det vanligaste syntetmaterialet i arbetskläder idag. Det är slitstarkt och håller formen även om man sliter hårt på plagget.
Materialet transporterar bort fukt med hjälp av kapillärkraft, vilket är riktigt smart. Polyester torkar också mycket snabbare än bomull, vilket är skönt när man jobbar svettigt.
Tekniska fördelar:
Polyester kan kännas lite plastigt ibland, särskilt om man jämför med bomull. Många tillverkare blandar därför in andra fibrer för att få till en bättre känsla.
Elastan (eller spandex/lycra) används i små mängder för att ge kläderna stretch. Vanligtvis rör det sig om 2-5% av materialet.
Det här gör att man kan röra sig fritt utan att kläderna tappar formen. För den som jobbar fysiskt är det nästan ett måste.
Används elastan i lagom mängd påverkas inte andningsförmågan negativt. Det kan till och med förbättra passformen och minska skav.
Elastan håller dessutom sin stretch även efter många tvättar, så plaggen funkar länge.
Ull, och särskilt merinoull, har grymma temperaturreglerande egenskaper. Det håller värmen när det är kallt och känns svalt när det är varmt.
Unika egenskaper hos ull:
Ull kan ta upp till 30% av sin vikt i fukt utan att kännas blöt. Det är faktiskt rätt imponerande.
Merinoull är mjukare än vanlig ull och kliar inte. Dessutom är det naturligt brandsäkert, vilket kan vara ett plus i vissa jobb.
Nyare arbetskläder blandar gärna natur- och syntetmaterial för att få till bästa möjliga funktion. Canvas och twill är extra slitstarka, medan polyuretan och polyeten används för att göra plagg vattentäta och flexibla.
Canvas görs genom tät vävning av bomull eller bomull/polyester. Det här materialet är riktigt tåligt och klarar många tvättar.
Twill känns igen på sin sneda väv. Det gör materialet både böjligt och slitstarkt, och det andas faktiskt bättre än canvas.
Olika blandningar ger olika egenskaper:
Båda materialen behandlas ofta med DWR (Durable Water Repellent) för att stå emot vatten utan att förlora andningsförmågan.
Polyuretan (PU) läggs som en tunn beläggning på insidan av tyget. Det gör plagget vattentätt men ändå smidigt, även när det är kallt.
PU-beläggningar finns i olika tjocklekar beroende på hur mycket skydd som behövs:
| Tjocklek | Vattentäthet | Andningsförmåga |
|---|---|---|
| 5-15 mikron | Lätt regnskydd | Hög |
| 15-30 mikron | Mer vattentät | Medium |
| 30+ mikron | Helt vattentät | Begränsad |
Polyeten används mest i engångsplagg eller för kemskydd. Det står emot kemikalier bra men släpper inte igenom så mycket luft.
Med mikroperforering kan man förbättra andningsförmågan. Små hål släpper ut vattenånga men stoppar droppar.
Kombinationer av PU och PE ger material som både skyddar mot kemikalier och känns hyfsat bekväma.
Moderna t-shirts för yrkesbruk använder tekniska fiberblandningar. Merino-polyester kombinerar ullens naturliga luktresistens med syntetisk hållbarhet.
Mikrofiber-konstruktioner transporterar fukt från huden. Polyester med modifierat tvärsnitt skapar kanaler för fukttransport.
Denna kapillärverkan håller huden torr under fysisk aktivitet. Bambufibrer blandade med polyester ger naturlig antibakteriell effekt.
Kombinationen minskar luktbildning under långa arbetsdagar. Materialet behåller mjukhet även efter många tvättar, vilket är rätt trevligt.
Flatlocksömmar används i basplagg för att undvika skavning. Sömmarna läggs platt mot huden istället för att stå rakt upp.
Det är särskilt viktigt vid rörelsekrävande jobb.
Vad är värmestress? Värmestress uppstår när kroppen utsätts för höga temperaturer och inte längre kan...
Varför välja lätta arbetskläder för sommaren? Tunga arbetskläder i värme? Nej tack. De kan faktiskt...
Vad innebär andningsförmåga i arbetskläder? Andningsförmåga beskriver hur bra materialet är på att transportera bort...
Portwest
PW2 Cotton Comfort T-Shirt S/S
Portwest
Portwest
Portwest
Under Armour
South West
Portwest
Portwest
Organic Cotton Recyclable T-Shirt S/S
Lager-på-lager-principen handlar om att kombinera flera tunna lager med olika funktioner, snarare än ett enda tjockt plagg. Det gör faktiskt stor skillnad för både andningsförmåga och komfort.
Flerskiktssystemet skapar mikroklimatzoner mellan lagren. Det förbättrar fukttransporten bort från kroppen.
Det innersta lagret transporterar svett från huden. Mellanlagret isolerar, och det yttre släpper ut fukten till omgivningen.
Luftfickorna mellan lagren fungerar lite som ventilationskanaler. De låter fukt förångas gradvis.
Det här förhindrar att kondens samlas i kläderna. Med tjocka enkelskikt händer det lätt annars.
Arbetare kan justera ventilationen på ett ganska smidigt sätt. Det är bara att öppna eller stänga dragkedjor, knappar eller ventilationsöppningar i olika lager.
Det ger rätt bra kontroll över kroppstemperaturen, särskilt när arbetsintensiteten varierar. Systemet funkar extra bra vid fysiskt krävande jobb där temperaturen växlar snabbt.
Istället för att byta hela kläduppsättningen kan man bara lägga till eller ta bort ett lager. Flexibilitet är verkligen underskattat ibland.
Varje lager är gjort av specialiserade material. Baslagret innehåller ofta syntet eller merinoull för att transportera fukt från huden.
Mellanlagret är isolerande, oftast fleece eller dun. Det håller värmen men låter ändå fukt passera utåt.
Det yttre lagret består av membranmaterial eller tätvävda tyger. De skyddar mot vind och regn men släpper igenom ånga.
Tekniska membran som Gore-Tex blockerar vatten utifrån. Samtidigt släpper de igenom vattenånga inifrån.
Varje lager har sin roll och kompletterar de andra. Det resulterar i arbetskläder som håller dig torr både från regn och svett.
Moderna arbetskläder använder smarta designtekniker och genomtänkta detaljer. Allt för att maximera luftcirkulationen.
Strategiska sömmar, perforerade paneler och ventilationsöppningar samverkar för att hantera fukt. Det är mer genomtänkt än man kanske tror.
Strategisk sömnplacering är viktig för ventilationen. Sömmar placeras där kroppen genererar mest värme.
Raglan- och kimmärmar minskar tryck under armarna. Det ger mer plats för luftcirkulation vid axlar och armhålor.
Pannellösningar med kontrasttyger förbättrar andningsförmågan. Ryggen och sidorna får oftast mer genomsläppliga material.
Ergonomiska skärningar följer kroppens form utan att hindra luftflödet. Artikulerade knän och armbågar har stretch-infällningar som ger flexibilitet och släpper igenom luft.
Förstärkta områden kombineras med andningsbara zoner. Axlar och armbågar får extra skydd, medan rygg och sidor prioriterar ventilation.
Mikronätinsatser placeras under armarna, längs ryggen och vid midjan. De släpper igenom luft men skyddar ändå.
Dragkedjor med ventilationsfunktion sitter ibland på bröst, rygg eller sidor. De kan öppnas delvis för att reglera luftflödet.
Perforerade paneler är diskret integrerade i plagget. Små hål eller slitsar i tyget skapar luftvägar utan att tumma på det professionella utseendet.
Nätfoder ersätter ibland heltyger i särskilt utsatta zoner. Mesh i polyester eller nylon ger maximal luftgenomströmning mellan kropp och yttertyg.
Justerbar ventilation kan ordnas med knappar, kardborr eller elastiska band. Det gör det lätt att anpassa öppningarnas storlek efter aktivitet och väder.
Vad är värmestress och dess varningssignaler? Värmestress kan dyka upp när kroppen inte klarar att hålla temperaturen i schack i varma miljöer. Det kan snabbt bli värre om man inte...
Jesper Adolfsson |
Grundläggande krav för arbete i nordiskt klimat Arbete i nordiskt klimat kräver noggrann planering av arbetsmiljö, temperaturkontroll och anpassning till väderförhållanden. Det handlar om att skydda hälsan och samtidigt hålla...
Filip Östangård |
Komfort och ergonomi i arbetskläder Hur bekväma arbetskläder är beror mycket på materialval och andningsförmåga. Ergonomisk design handlar om att ge kroppen stöd under långa dagar, och det är inte...
Filip Östangård |
Olika yrken har rätt olika krav på andningsbarhet och funktion. Lager- och produktionsmiljöer behöver slitstarka material som klarar tuffa tag, medan vård och service fokuserar mer på hygien och komfort.
Lagerarbetare och produktionspersonal behöver arbetskläder med förstärkt andningsbarhet. Det blir snabbt varmt när man lyfter, böjer och rör sig hela dagen.
Polyester-bomullsblandningar med mikroperforering passar bra i sådana miljöer. Tyget behöver vara rivtåligt men ändå flexibelt.
Förstärkningar i knän och armbågar kombineras med andningspaneler i rygg och under armar. Det är en rätt lyckad kompromiss.
Viktiga egenskaper för lager:
Temperaturen i lager varierar mycket mellan säsonger. Arbetskläder måste balansera värmereglering med slitstyrka.
Spa- och vårdpersonal jobbar i miljöer där hygien och komfort är superviktigt. Andningsbara tyger hindrar fukt från att samlas och skapa bakterietillväxt.
Bomull-polyester med antibakteriell behandling används ofta inom vården. Materialet måste tåla många tvättar i hög temperatur utan att tappa sin andningsförmåga.
Tight vävning kombineras med mikroporer för bättre luftgenomsläpplighet. Det är en balansgång mellan skydd och komfort.
För spa-miljöer gäller:
Vårdkläder prioriterar funktionalitet. Fickor placeras så att de inte stör tygandningen.
Sömmarna förstärks med andningsbar tråd som matchar plaggets övriga egenskaper. Det är små detaljer som gör skillnad.
Underhåll av andningsbara arbetskläder kräver lite extra omsorg. Olika material behöver olika tvättmetoder för att egenskaperna ska hålla över tid.
Regelbunden men skonsam behandling gör att plaggen håller längre och presterar bättre.
Polyester och syntetiska blandningar mår bäst av tvätt i 30-40°C. Använd vanligt tvättmedel, men undvik sköljmedel – porerna kan täppas till annars.
Bomull och bomullsblandningar tvättas i 40-60°C beroende på hur smutsiga de är. Tvätta dem gärna innan smutsen hinner sätta sig i fibrerna.
Ull och ullblandningar är känsliga. Använd ulltvättmedel och håll dig under 30°C.
Ullfibrer pallar inte höga temperaturer eller starka tvättmedel. Det är lite pilligt, men värt det.
| Material | Temperatur | Tvättmedel | Centrifugering |
|---|---|---|---|
| Polyester | 30-40°C | Standard | Låg hastighet |
| Bomull | 40-60°C | Standard | Normal |
| Ull | Max 30°C | Ulltvättmedel | Mycket låg |
| Elastan-mix | 30°C | Standard | Låg hastighet |
Elastan-innehållande tyger ska tvättas svalt för att behålla stretchen. Annars tappar de formen och andningsförmågan rätt snabbt.
Andningsförmågan försämras när smuts, tvättmedelsrester och kroppsfett samlas i tygets porer. Det gäller att tvätta plaggen innan smutsen sätter sig för gott, och att inte överdosera tvättmedel.
Torkmetoden gör stor skillnad för tygets struktur. Lufttorkning är snällast mot fibrerna, men maskintork på låg temperatur funkar okej för polyester och bomull.
Ull? Den ska alltid torkas plant, annars blir det lätt katastrof.
Sköljmedel och impregnering kan blockera microporer och försämra andningen rejält. Extra sköljning är ett bättre val för att bli av med tvättmedelsrester.
Förvara plaggen i ventilerade utrymmen. De måste vara helt torra innan de läggs undan, annars riskerar du mögel och att fibrerna tar skada.
Att välja material till andningsbara arbetskläder är en balansgång mellan prestanda och hållbarhet. Återvunna syntetmaterial eller certifierade naturfibrer är vettiga alternativ som minskar miljöpåverkan utan att ge avkall på funktionen.
Naturfibrer som bomull och ull har riktigt bra andningsegenskaper. Ekologisk bomull odlas utan gifter och kräver certifiering enligt GOTS.
Ull från ansvarsfulla leverantörer ger naturlig temperaturreglering och fukthantering. Det känns lite bättre att veta att djuren haft det okej, eller hur?
Konventionell bomull är dock en resurskrävande historia, både vad gäller vatten och kemikalier. Ekologisk bomull kostar mer men känns rimligare i längden.
Ull från mulesing-fria gårdar är ett måste för många. Djurvälfärden får inte glömmas bort.
Syntetiska material som vanlig polyester kräver fossila bränslen vid tillverkning. Men det ger slitstarka plagg som faktiskt håller längre.
Polyetenbaserade membran i skyddskläder ger vattentäthet, men återvinningen är fortfarande rätt begränsad där.
Certifieringar som Oeko-Tex och GOTS visar att materialen uppfyller vissa miljö- och hälsostandarder. Spårbarhet i leverantörskedjan är också viktigt för ansvarsfull produktion.
Återvunnen polyester görs av plastflaskor och textilrester. Det minskar behovet av ny råolja med upp till 60 procent.
Styrkan och andningsförmågan finns kvar, men du slipper lite av plastångesten. Fuktavledning och snabbtorkning gör materialet bra för fysiskt krävande jobb.
Cirkulära system satsar på att återvinna materialet efter plaggets livscykel. Kemisk återvinning bryter ner polyester till grundmolekyler, medan mekanisk återvinning maler ner tyger till nya fibrer.
Fler tillverkare satsar på take-back-program där gamla arbetskläder samlas in för återvinning. Design för cirkularitet handlar om att undvika onödiga materialblandningar och välja återvinningsvänliga detaljer.
Valet av andningsbara tyger för arbetskläder väcker många frågor om material, prestanda och underhåll. Det påverkar direkt komforten, säkerheten och hur länge kläderna håller på jobbet.
Bomull är det vanligaste naturmaterialet för andningsbara arbetskläder. Det är mjukt, bekvämt och slitstarkt både i vått och torrt.
Syntetmaterial som polyester och polyamid är grymma på att hantera fukt. De transporterar bort svett och torkar snabbt.
Blandtyger kombinerar bomullens komfort med syntetens prestanda. Spandex läggs ofta till för att ge lite stretch och minska veck.
TR spandex och andra tekniska material används i mer specialiserade miljöer. De kan optimeras för saker som kemisk resistens eller antistatiska egenskaper.
Andningsbara tyger hjälper till att undvika överhettning genom att släppa igenom vattenånga från kroppen. Man håller sig torr och bekväm även när det är svettigt.
Bra fukthantering minskar risken för hudirritation och utslag. Tyger som transporterar bort svett hjälper också mot dålig lukt.
Temperaturreglering gör att man kan fokusera på jobbet istället för att kämpa mot obehag. Det är faktiskt rätt avgörande för prestationen.
När andningsbara material kombineras med stretch får man bättre rörelsefrihet. Det gör arbetsdagen lite smidigare.
Fiberstrukturen i andningsaktiva tyger är gjord för att släppa igenom vattenånga. Täta vävningar i vanliga plagg blockerar både luft och fukt.
Mikroporös struktur låter luft passera men behåller styrkan i materialet. Traditionella arbetskläder prioriterar sällan andningsförmåga.
Tekniska beläggningar och membran används för särskilda prestandakrav. Vanliga arbetsmaterial har sällan de här innovationerna.
Vävteknik och garntjocklek kan optimeras för bättre ventilation. Standardkläder är ofta tjockare och tätare, vilket stoppar luftflödet.
Ja, det är faktiskt möjligt. Moderna tekniska membran har mikroskopiska porer som släpper igenom vattenånga men stoppar regn.
Laminerade membran läggs mellan ytter- och innerskikt. Det stoppar vatten utifrån men släpper ut fukt inifrån.
Beläggningar med kemiska behandlingar kan ge både vattenskydd och andningsförmåga. Kroppsvärme och fukt kan slippa ut, men regnet stannar ute.
Prestanda mäts både i vattentäthet och ångpermeabilitet. De bästa materialen lyckas med båda, men det gäller att kolla specifikationerna.
Tvätta i rätt temperatur för att bevara fiberns struktur och andningsegenskaper. För varmt vatten kan förstöra de mikroskopiska porerna.
Använd milt tvättmedel och hoppa över sköljmedel när du tvättar tekniska tyger. Starka kemikalier och mjukgörare täpper lätt igen porerna.
Lufttorkning är skonsammare än att köra plaggen i torktumlaren på hög värme. Hög värme kan krympa och förstöra fibrerna.
Regelbunden rengöring hindrar smuts och oljor från att blockera andningsförmågan. Det är lätt att glömma, men det gör faktiskt skillnad.
Ångpermeabilitetstest mäter hur mycket vattenånga som passerar genom tyget under en viss tid. Resultatet anges i gram per kvadratmeter under 24 timmar—det är branschens standardmått.
Luftgenomtränglighetstest handlar om att ta reda på hur mycket luft som faktiskt kan ta sig igenom materialet. Om värdet är högt, ja då andas plagget bättre.
Fukttransporttest försöker efterlikna svettning för att se hur snabbt tyget kan föra bort vätska från huden. Det säger något om hur snabbt du kan känna dig torr igen.
Fälttester ute i riktiga arbetsmiljöer är kanske det mest talande. Arbetare får själva känna efter och bedöma komfort, temperaturkontroll och om de faktiskt håller sig torra under en hel arbetsdag.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.