CE-märkning för arbetskläder visar att produkten lever upp till EU säkerhetskrav och standarder för skyddsutrustning. Märkningen gäller särskilda kategorier av skyddskläder och är ett krav för att få sälja dessa produkter inom EU.
CE-märkning betyder "Conformité Européenne" – det är en europeisk märkning som visar att en produkt lever upp till alla relevanta EU-direktiv och standarder. Märkningen fungerar lite som ett pass för produkter på EU inre marknad.
När det gäller arbetskläder omfattar CE-märkningen personlig skyddsutrustning enligt förordningen (EU) 2016/425. Tillverkaren garanterar med CE-märket att utrustningen uppfyller de säkerhetskrav som gäller.
CE-märkning krävs bara för produkter som omfattas av harmoniserade EU-regler där märkningen är ett måste. Om det inte finns sådana krav får man faktiskt inte CE-märka produkten.
CE-märket på arbetskläder visar att skyddskläderna har testats och granskats för att säkerställa användarens säkerhet. Märkningen ska finnas på själva produkten, på förpackningen och i användarmanualen.
Det finns också krav på spårbarhet, så information om tillverkare, produkt och bruksanvisning måste alltid vara med enligt Artikel 8. Det här är inte bara byråkrati – det gör det lättare att följa upp vid problem.
För användare betyder CE-märket att arbetskläderna lever upp till de säkerhetsstandarder som krävs. Det är faktiskt ganska skönt att veta att skyddsutrustningen är testad mot de risker som finns på jobbet.
Produktkategorier som kräver CE-märkning omfattar skyddskläder mot kemikalier, värme, kyla och mekaniska risker. Vanliga arbetskläder utan skyddsfunktion? Nej, de behöver inte CE-märkas.
Skyddskläder delas in i tre riskkategorier:
Tillverkare måste själva ta reda på om deras produkter ska CE-märkas. All personlig skyddsutrustning som säljs på EU-marknaden måste vara CE-märkt för att visa att den uppfyller kraven.
Arbetsmiljöer inom industri, bygg och logistik är fulla av risker som kräver rejäla skyddsåtgärder. Personlig skyddsutrustning är ofta skillnaden mellan vardag och olycka.
Fysiska risker är vanliga, särskilt på industrier och byggen. Fallande föremål, skarpa verktyg och heta ytor – det är vardag för många. På byggen är fall från höjd en ständig fara, medan logistik ofta handlar om tunga lyft och fordon som rör sig snabbt.
Kemiska risker dyker upp när man hanterar lösningsmedel, syror eller andra industrikemikalier. Hudskador, andningsproblem eller långsiktiga hälsoproblem – det är inget man vill slarva med. Inom tillverkningsindustrin sker exponeringen dessutom ofta.
Miljörelaterade risker? Absolut – kyla, värme, fukt och dålig sikt kan ställa till det. Kalla miljöer gör fingrarna stela och ökar halkrisken, medan värme kan leda till uttorkning och trötthet. Dålig sikt är ett problem, särskilt där maskiner rör sig.
Elektriska risker finns där det är spänning i närheten eller där det är fuktigt. Kortslutningar och elektrisk överledning kan ge allvarliga skador – i värsta fall hjärtstillestånd.
Varsellkläder med reflexer gör att man syns bättre i trafiken och vid dåligt ljus. EN ISO 20471-certifierade plagg har rätt färger och reflexband för att verkligen synas. Det här minskar olycksrisken rejält på byggarbetsplatser och i logistik.
Skyddande materialegenskaper i arbetskläder stoppar farliga ämnen från att nå huden. Kemikalieresistenta tyger håller lösningsmedel och vätskor ute, och flamsäkra material enligt EN ISO 11612 skyddar mot plötsliga lågor, som vid svetsning.
Ergonomisk design är viktig – skyddet får inte göra det omöjligt att röra sig. Förstärkningar vid knän och armbågar ökar hållbarheten, men man vill ju kunna jobba smidigt. Ventilerande material är också ett måste för att slippa överhettning när det är tungt jobb.
Integrerat skydd – alltså plagg som kombinerar flera skyddsegenskaper – är smart. En vinterjacka med både varselfunktion, kemskydd och vindtäthet gör att man slipper klä på sig i lager på lager för att få allt skydd.
Arbetskläder som personlig skyddsutrustning omfattas av särskilda EU-lagar som kräver CE-märkning. För att få sälja sådana produkter på den europeiska marknaden är det bara att följa reglerna.
Förordningen (EU) 2016/425 är grunden för all personlig skyddsutrustning inom EU. Den kallas ofta för PPE-förordningen (Personal Protective Equipment regulation).
Alla produkter som räknas som personlig skyddsutrustning måste vara korrekt CE-märkta enligt förordningen. Det gäller alltså arbetskläder som skyddar mot särskilda risker på jobbet.
Produktkrav enligt förordningen:
Det är tillverkaren som ansvarar för att produkten går igenom rätt bedömningsförfarande beroende på riskklass. Förordningen delar in skyddsutrustning i tre kategorier, och kraven varierar mellan dem.
EU-försäkran om överensstämmelse är ett dokument tillverkaren måste ta fram för varje produkt. Det intygar att produkten lever upp till förordningens alla krav.
Försäkran ska innehålla detaljer om produkten, tillverkaren och vilka standarder som använts. Den måste kunna visas upp för tillsynsmyndigheter om de ber om det.
Obligatoriskt innehåll:
Försäkran är en förutsättning för CE-märkning och ska sparas under hela tiden produkten finns på marknaden.
EU-förordningen gäller direkt i alla medlemsländer – inget extra behövs nationellt. Svenska myndigheter har ansvar för att kontrollera att reglerna följs.
Arbetsmiljöverket håller koll på personlig skyddsutrustning i Sverige. De kan göra kontroller och kräva åtgärder om något inte är som det ska.
Myndigheternas befogenheter:
Konsumentverket hanterar regelverket kring CE-märkning och kan hjälpa tillverkare och importörer att hitta rätt bland bestämmelserna.
Skillnaden mellan gnistskydd och flamskydd i arbetskläder Gnistskydd och flamskydd är inte samma sak –...
Vad är EN 342 vinterarbetskläder? EN 342 vinterarbetskläder är skyddsplagg som certifierats enligt EN 342:2017-standarden....
Vad är EN ISO 20471? EN ISO 20471 är EU-standarden som sätter regler för varselkläder...
Top Swede
Top Swede
Top Swede
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Top Swede
Personlig skyddsutrustning delas in i tre tydliga kategorier beroende på hur stor och allvarlig risken är. Varje kategori har sina egna krav på testning, certifiering och hur överensstämmelsen ska bedömas.
Kategori I omfattar arbetskläder som skyddar mot minimala risker där användaren själv kan avgöra skyddsnivån. Här hamnar till exempel enkla arbetshandskar för rengöring, lättare trädgårdsarbete och hantering av saker med temperaturer under +50°C.
Tillverkaren får själv göra överensstämmelsebedömningen utan att blanda in ett anmält organ. Det räcker med egencertifiering och teknisk dokumentation som visar att produkten möter de grundläggande säkerhetskraven.
Typiska produkter i kategori I:
Dokumentationskraven är rätt begränsade. Produkterna kan släppas ut på marknaden direkt när tillverkaren utfärdat EU-försäkran om överensstämmelse.
Kategori II gäller arbetskläder som skyddar mot måttliga risker, alltså sådant som inte hamnar i kategori I eller III. Det täcker in de flesta industriella miljöer där skyddsutrustningen ändå är avgörande för säkerheten.
Här krävs EU-typgranskning av ett anmält organ innan CE-märkning och försäljning. Det anmälda organet utfärdar ett EU-typgranskningsintyg som visar att produkten klarar säkerhetskraven.
Exempel på kategori II-produkter:
Tillverkaren måste hålla teknisk dokumentation uppdaterad och se till att produktionen matchar det godkända provexemplaret. Kvalitetssäkringen sker via interna kontrollsystem.
Kategori III omfattar arbetskläder som skyddar mot dödliga risker eller allvarliga, irreversibla skador. Här ställs de allra hårdaste kraven eftersom misstag kan få riktigt allvarliga följder.
Förutom EU-typgranskning krävs kontinuerlig övervakning av produktionen via ett anmält organ. Tillverkaren måste välja kvalitetssäkring av produktionen eller produktkontroller för att visa att allt är i sin ordning.
Kritiska produkter i kategori III:
Det anmälda organet gör regelbundna inspektioner och kontroller av tillverkningsprocessen. Dokumentationen är mer omfattande och kräver detaljerade testrapporter samt kvalitetsrutiner.
Säkerheten för arbetskläder bygger på noggranna certifieringsprocesser där anmälda organ ser till att produkterna följer europeiska standarder. Standarderna tas fram av CEN och beskriver krav för olika typer av skyddsutrustning.
Provningsprocesserna ska säkerställa att kläderna faktiskt skyddar användaren på jobbet.
Anmälda organ är centrala i CE-märkningsprocessen för arbetskläder. Swedac ackrediterar och anmäler företag som får granska personlig skyddsutrustning.
RISE är ett exempel på ett anmält organ som certifierar i Sverige.
De ansvarar för att bedöma om arbetskläderna möter förordningens krav. Det innebär teknisk granskning, utvärdering av tillverkning och kontroll av att produkterna uppfyller säkerhetsstandarder.
För produkter som kräver tredjepartskontroll ska CE-märket kompletteras med identifikationsnumret för det anmälda organet. Det gör det möjligt att spåra vilken organisation som granskat säkerheten.
Om tillverkaren inte kan ta fram allt underlag själv måste de anlita ett anmält organ. Det är särskilt viktigt för mer avancerad skyddsutrustning som kräver expertbedömning.
Europeiska standarder för arbetskläder tas fram i samarbete mellan experter från hela EU. CEN samordnar arbetet där tillverkare, användare, testinstitut och myndigheter tillsammans sätter standarder för säkerhet, kvalitet och prestanda.
EN-standarder för olika skyddstyper:
Standarderna anger testmetoder och krav för att kontrollera att skyddsutrustningen ger rätt skydd. De täcker allt från materialval till design och märkning.
Nationella kommittéer koordineras centralt för att behålla enhetligheten. Det betyder att arbetskläder som möter standarderna ska fungera lika bra oavsett var i EU du befinner dig.
Certifieringsprocessen börjar med att tillverkaren lämnar in teknisk dokumentation till det anmälda organet. Här ingår produktspecifikationer, materialinfo och beskrivningar av tillverkningen.
Provning sker enligt relevanta standarder och kläderna testas i kontrollerade miljöer. Provningsmetoderna varierar beroende på vilket skydd som behövs—allt från flammprovning till kemikalietester.
Det anmälda organet utfärdar certifikat om kraven är uppfyllda. Certifikatet anger vilka standarder som gäller och under vilka förutsättningar produkten får användas.
Tillverkaren måste kunna visa upp teknisk dokumentation om myndigheter begär det. Det möjliggör kontroller när produkterna finns på marknaden.
För enklare utrustning kan tillverkaren själv ta fram allt underlag för CE-märkning. Det gäller dock bara produkter med låg risk där säkerhetsfrågorna är mindre komplicerade.
Komfort och ergonomi i arbetskläder Hur bekväma arbetskläder är beror mycket på materialval och andningsförmåga. Ergonomisk design handlar om att ge kroppen stöd under långa dagar, och det är inte...
Filip Östangård |
Grundläggande krav för arbete i nordiskt klimat Arbete i nordiskt klimat kräver noggrann planering av arbetsmiljö, temperaturkontroll och anpassning till väderförhållanden. Det handlar om att skydda hälsan och samtidigt hålla...
Filip Östangård |
Vad är säkerhetsuppdateringar för elektriker? Säkerhetsuppdateringar för elektriker handlar om att jobba på ett sätt – och med utrustning – som matchar dagens elsäkerhetskrav. Det kan vara tekniska förbättringar, nya...
Jesper Adolfsson |
Varje aktör i kedjan har sitt ansvar för att arbetskläderna lever upp till CE-märkningskraven. Tillverkaren bär huvudansvaret, medan importörer och distributörer har skyldigheter kring kontroll och spårbarhet.
Tillverkaren har huvudansvaret för att arbetskläder med CE-märkning följer alla relevanta EU-direktiv. Det innebär att bedöma överensstämmelse enligt gällande standarder.
Teknisk dokumentation ska innehålla:
Tillverkaren ansvarar för att CE-märkningen sätts på produkten eller förpackningen på rätt sätt. Märkningen måste vara synlig, läsbar och permanent.
För skyddshandskar och vissa andra produkter krävs även identifikationsnummer för anmält organ.
De ska ha system för att bevara teknisk dokumentation i minst tio år efter att produkten släppts. Om det finns misstanke om brister måste tillverkaren snabbt rätta till problemen.
Importörer som tar in arbetskläder från länder utanför EU måste kontrollera att tillverkaren gjort rätt med CE-märkningen. De ser till att teknisk dokumentation finns och att märkningen är korrekt.
Importörens uppgifter:
Importören ska märka produkten med sitt namn och kontaktuppgifter. Om det är svårt kan informationen läggas på förpackningen eller i medföljande papper.
Distributörer har något enklare skyldigheter men måste alltid se till att CE-märkningen är korrekt innan försäljning. De ska samarbeta med tillsynsmyndigheter och vidarebefordra säkerhetsinformation i leveranskedjan.
Om distributörer ändrar arbetskläder eller säljer dem under eget namn räknas de som tillverkare enligt lagen.
CE-märkning av arbetskläder kräver noggrann teknisk dokumentation, korrekt bedömning av överensstämmelse och att märkningen sätts på rätt sätt. Varje steg är viktigt för att skyddsutrustningen verkligen ska klara EU säkerhetskrav.
Teknisk dokumentation är grunden för hela CE-märkningen. Den måste innehålla allt som visar att arbetskläderna möter de krav som gäller.
Följande dokument ska finnas med:
Dokumentationen ska sparas i minst tio år efter att produkten släppts på marknaden. Det är tillverkarens ansvar att allt är korrekt och uppdaterat.
Överensstämmelse med förordning (EU) 2016/425 måste verifieras innan CE-märkning kan genomföras. Bedömningsförfarandet varierar beroende på vilken riskkategori arbetskläder tillhör.
Kategori I-produkter kan ce-märka genom intern produktionskontroll utan extern bedömning. Kategori II kräver typtest hos anmält organ.
Kategori III-produkter måste genomgå fullständig kvalitetssäkring. Anmälda organ som RISE utfärdar nödvändiga certifikat efter genomförd bedömning.
Dessa dokument utgör juridiskt underlag för CE-märkningen och måste inkluderas i den tekniska dokumentationen.
CE-märket ska anbringas synligt, läsbart och permanent på arbetskläder eller förpackning om det inte funkar på själva produkten. Märket måste följa exakta proportioner enligt EU-förordningar.
Märket placeras vanligen på:
Märket får inte vara mindre än 5 mm i höjd och måste åtföljas av identifikationsnummer för anmält organ vid kategori II och III-produkter. Tillverkaren ansvarar för att märket bibehålls under produktens livslängd.
CE-märkta arbetskläder finns i många olika kategorier beroende på arbetsområde och riskexponering. Varselkläder kräver särskilda säkerhetsstandarder.
Alla skyddskläder behöver dessutom rätt underhåll för att behålla sina skyddsegenskaper.
Varselkläder måste uppfylla EN ISO 20471 standarden för att få CE-märkning. Denna standard definierar tre säkerhetsklasser baserat på mängden reflekterande och fluorescerande material.
Klass 1 används för lågriskområden med begränsad trafik. Klass 2 passar medelriskområden som byggplatser.
Klass 3 krävs för högriskområden med snabb trafik eller komplexa arbetsmiljöer. Fluorescerande färger måste vara orange, gul eller röd enligt standarden.
Reflekterande band ska ha minst 50 mm bredd och placeras strategiskt för maximal synlighet från alla vinklar. Kombinationsplagg som täcker både överkropp och ben kan uppnå högre säkerhetsklass.
Arbetsgivare måste välja rätt klass baserat på riskbedömning av arbetsplatsen.
CE-märkta skyddskläder förlorar sina säkerhetsegenskaper utan korrekt underhåll. Tillverkaren anger alltid tvättinstruktioner och maximalt antal tvättcykler på produktetiketten.
Varselkläder tål vanligtvis 25–50 tvättcykler innan reflekterande egenskaper försämras. Fluorescerande färger bleks vid för hög temperatur eller fel tvättmedel.
Regelbunden inspektion identifierar skador som hål, slitna sömmar eller försvagade reflektorer. Skadade skyddskläder ska bytas omedelbart.
Korrekt förvaring förlänger livslängden betydligt. Skyddskläder ska förvaras torrt, rent och skyddat från UV-ljus när de inte används.
CE-märkning av arbetskläder regleras av specifika säkerhetskrav och testprocedurer enligt EU förordningar. Arbetsgivare och användare har ofta frågor om vad märkningen innebär och hur man verifierar att kläderna uppfyller nödvändiga säkerhetsstandarder.
CE-märkning på arbetskläder innebär att plagget uppfyller EU säkerhetskrav enligt förordning (EU) 2016/425 för personlig skyddsutrustning. Märkningen visar att tillverkaren tagit fullt ansvar för produktens överensstämmelse med relevanta direktiv.
Arbetskläder som kräver CE-märkning inkluderar skyddskläder mot kemikalier, värme, kyla och mekaniska risker. Standardarbetskläder utan specifika skyddsfunktioner behöver däremot inte CE-märkas.
Arbetskläder måste testas enligt harmoniserade europeiska standarder (hEN) för att få CE-märkning. Produkten ska dokumenteras korrekt och uppfylla grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
Tillverkaren måste utarbeta en EU-försäkran om överensstämmelse och säkerställa att produkten följer en europeisk teknisk specifikation. För vissa kategorier av skyddskläder krävs även inblandning av ett anmält organ för certifiering och kvalitetskontroll.
CE-märkningen ska vara tydligt synlig på produkten, förpackningen eller medföljande dokumentation. Märkningen måste följa specifika krav gällande storlek, form och placering.
Användare bör kolla att märkningen inte förväxlas med andra märkningar i form eller betydelse. EU-försäkran om överensstämmelse ska finnas tillgänglig och innehålla information om vilka standarder produkten testats mot.
EU-försäkran om överensstämmelse ska alltid finnas tillgänglig för CE-märkta arbetskläder. Dokumentet innehåller information om tillverkaren, produktspecifikationer och vilka harmoniserade standarder som tillämpats.
Användarinstruktioner på svenska eller annat relevant språk ska medfölja produkten. Dokumentationen ska även innehålla information om produktens begränsningar, underhållsinstruktioner och säkerhetsanvisningar.
Kontrollprocessen varierar beroende på skyddsklädernas riskklassificering. För kategori II-produkter kan tillverkaren genomföra intern produktionskontroll.
Kategori III-produkter kräver inblandning av anmält organ. Anmälda organ utför typkontroll och övervakar produktionsprocessen för högriskkategorier.
Testning sker enligt specifika EN-standarder som är relevanta för det avsedda skyddet.
Arbetsgivare kan faktiskt hållas ansvariga om de tillhandahåller arbetskläder som saknar korrekt CE-märkning när det krävs enligt arbetsmiljölagstiftningen. Det gäller särskilt när arbetskläderna räknas som personlig skyddsutrustning.
Det är arbetsgivarens ansvar att se till att all personlig skyddsutrustning uppfyller säkerhetskraven och har rätt dokumentation. Annars riskerar arbetsgivaren att bryta mot sina skyldigheter enligt arbetsmiljölagen.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.