Flamskyddade arbetskläder är särskilt framtagna för att skydda mot brand, värme och ljusbågar där det finns risk för sådant. De här kläderna är certifierade och skiljer sig rejält från vanliga arbetskläder tack vare sina skyddande egenskaper. Du ser dem ofta inom industri, svetsning och brandkår.
Flamskyddskläder är tillverkade för att stå emot eld, värme, gnistor och flammor. Det fixar de genom att använda särskilda material eller fibrer som är behandlade för att inte fatta eld.
Huvudfunktioner:
De här kläderna måste följa säkerhetsstandarder, som EN ISO 11612. Det är så man vet att de faktiskt klarar av att skydda mot värme och flammor under kortare stunder.
Materialen är antingen behandlade med kemikalier eller gjorda av naturligt flamsäkra fibrer. När de blir utsatta för värme så förkolnar de, istället för att börja brinna, vilket ger ett extra skyddande lager.
Vanliga arbetskläder skyddar inte mot eld – ibland blir det faktiskt värre om de smälter fast i huden. Flamskyddade arbetskläder är byggda på helt andra sätt.
Materialskillnader:
De här skyddskläderna testas hårt så att de verkligen håller måttet när det gäller värme och eld. Certifieringen avgör vad de tål och i vilka miljöer de får användas.
Det kostar mer, men det är en investering i säkerhet – och ibland är det faktiskt skillnaden mellan liv och död.
Flamskyddade arbetskläder behövs där folk riskerar att utsättas för eld och värme. Det är lag på att använda dem i vissa branscher, och arbetsgivaren måste se till att rätt skydd finns på plats.
Några typiska användningsområden:
Det finns också så kallade multinormplagg som skyddar mot flera olika saker samtidigt, som kemikalier och statisk elektricitet. Rätt smart, faktiskt.
Flamskyddade arbetskläder är ett måste där det finns risk för extrema temperaturer, öppna lågor eller andra värmekällor som kan bli farliga på riktigt. Det här gäller särskilt i petrokemisk industri, elarbete och svetsning.
Petrokemisk industri är kanske bland de farligaste när det gäller brandrisk. Folk som jobbar på raffinaderier hanterar brandfarliga ämnen dagligen. Processerna kan snabbt skapa temperaturer som ingen riktigt vill vara nära.
Elektriker – ja, de jobbar med högspänning och det kan bli ljusbågar som är så heta att vanliga kläder brinner upp på ett ögonblick. Industrielektriker på kraftverk och stationer är särskilt utsatta.
Svetsare har det inte heller lätt. De får stå ut med metallstänk, ljusbågar och värme hela dagarna. MIG och TIG? Då måste hela kroppen vara skyddad.
Sen har vi:
Strålningsvärme är lurigt – det räcker med att stå i närheten av en ugn eller smältugn så kan det börja brinna i vanliga kläder. Stålverksarbetare vet vad jag menar.
Direktkontakt med heta saker händer när man råkar ta i maskiner, rör eller material som är över 100°C. Då hjälper inte vanliga kläder – det blir brännskador direkt.
Metallstänk från svetsning är ingen lek. De kan vara tusentals grader varma och bränner rakt igenom tunna kläder. Även små stänk kan ge ordentliga brännsår.
Kemiska spill är också farliga. Brandfarliga vätskor kan antändas av en gnista eller bara spontant. Petrokemiska anläggningar har ofta bensin, lösningsmedel och annat lättantändligt.
Explosionsrisk – ja, ibland händer det. Gasläckor eller ånga kan explodera, och då är det viktigt att kläderna inte blir en tändande faktor.
Självslocknande material är en av de största fördelarna. När värmekällan försvinner slutar plagget brinna av sig själv. Vanliga material fortsätter brinna eller smälter.
Värmeisolering är också viktigt. Fibrerna reflekterar värme och ger några extra sekunder att ta sig därifrån. Det är ofta det som gör skillnaden.
Strukturell integritet – plaggen spricker inte eller smälter ihop när det blir varmt. Det betyder att huden inte blir exponerad.
Skydd mot metallstänk får man genom tätt vävda material. Svetsare kan jobba tryggare även när gnistorna flyger.
Flera lager är smart. Luftfickor mellan lagren isolerar kroppen bättre. Underkläder i flamskyddat material plus ytterplagg är en riktigt bra kombination.
Det finns två huvudtyper av material när det gäller flamskyddade kläder. Inherenta material har skyddet inbyggt i själva fibern, medan behandlade material får sitt skydd genom kemisk behandling.
Inherenta material är flamskyddade redan från början – det sitter i själva fibern. Skyddet försvinner inte, oavsett hur mycket du tvättar plagget eller hur länge du använder det.
Aramidfiber som Nomex och Kevlar är välkända exempel. De här materialen förkolnar när det blir varmt, istället för att smälta eller börja brinna. Modakrylfiber är lite mjukare och skönare men skyddar också väldigt bra.
Polybenzimdazol (PBI) är nästa nivå. Det klarar extremt höga temperaturer och används ofta i underställ och plagg för de som jobbar med ljusbågar eller hög värme.
Merino-ull är faktiskt också ett slags inherent material. Ofta blandas det med syntetfibrer för att få ut det mesta av båda världar.
Behandlade flamskyddsmaterial är i grunden vanliga textilfibrer som bomull eller polyester, men de får brandskyddande egenskaper genom kemisk behandling. Den här behandlingen kan ske under tillverkningen eller efter att tyget vävts färdigt.
Kemisk impregnering med flamretardanta ämnen skapar ett skyddande lager som gör det svårare för tyget att antändas och begränsar hur elden sprider sig. Nuförtiden ser man till att kemikalierna fäster ordentligt i fibrerna, så skyddet sitter kvar.
Proban-behandling av bomull är en metod där flamskyddsmedel reagerar kemiskt med själva cellulosafibrerna. Resultatet blir ett skydd som faktiskt klarar många tvättar utan att tappa sin effekt.
Det är viktigt att sköta behandlade material på rätt sätt. Om du tvättar med fel medel eller för varmt vatten kan flamskyddet försämras, så tvättinstruktionerna är inget att slarva med.
Inherenta flamskyddade material har skyddet inbyggt i själva fibern, vilket ger långvarigt och pålitligt skydd. De är verkligen bäst för personer som ofta arbetar nära värme eller elektriska risker.
Visst, de kostar mer i inköp. Men eftersom de håller längre och skyddet inte försämras, tycker många företag att det är värt investeringen.
Behandlade material är billigare och funkar bra för arbetsplatser där riskerna är lite lägre. Särskilt bomullstyger som behandlats för flamskydd är ofta riktigt bekväma och andas bra.
| Materialtyp | Hållbarhet | Komfort | Kostnad |
|---|---|---|---|
| Inherent | Hög | Varierande | Högre |
| Behandlat | Medel | God | Lägre |
Ibland väljer man att kombinera inherenta och behandlade material för att få till en bra balans mellan skydd och ekonomi. Det kan vara ett smart drag beroende på arbetsuppgifterna.
Skillnaden mellan gnistskydd och flamskydd i arbetskläder Gnistskydd och flamskydd är inte samma sak –...
Vad är flamskyddande material? Flamskyddande material är antingen specialbehandlade eller naturligt motståndskraftiga mot brand. De...
Vad är värmestress? Värmestress uppstår när kroppen utsätts för höga temperaturer och inte längre kan...
Portwest
Modaflame Knit FR Long Sleeve T-Shirt
Portwest
PW3 Modaflame Rain+ Hi-Vis Multi-Norm FR Winter Trousers
Portwest
PW3 Modaflame Work Hi-Vis Multi-Norm FR Bib and Brace
Portwest
Portwest
Portwest
Portwest
Bizflame Rain FR Winter Bomber Jacket
Portwest
Bizflame Rain Hi-Vis FR Trousers
Flamskyddade arbetskläder måste leva upp till vissa europeiska standarder, till exempel EN ISO 11612 för värmeskydd och EN 1149-5 för antistatiska egenskaper. Klassificeringarna Klass 2 och Klass 3 talar om olika skyddsnivåer, och det finns fler standarder som hjälper till att täcka in olika risker på jobbet.
EN ISO 11612 är huvudstandarden för skyddskläder mot värme och flamma. Här ställs tydliga krav på både material och konstruktion så att skyddet verkligen håller måttet.
Kläder som är certifierade enligt EN ISO 11612 testas mot flera olika värmefaror. Standarden har prövningar för begränsad flamspridning (A1/A2), konvektiv värme (B), strålningsvärme (C), aluminiumstänk (D), järnstänk (E) och kontaktvärme (F).
Efter varje kod kommer en siffra som visar hur bra skyddet är. Högre siffror betyder bättre skydd. Om det står "EN ISO 11612 A1+A2 B1 C1" på plagget så skyddar det mot flamspridning, konvektiv och strålningsvärme på grundnivå.
EN 1149-5 handlar om antistatiska skyddskläder, alltså plagg som förhindrar att statisk elektricitet byggs upp. Det är verkligen avgörande i miljöer där en gnista kan få förödande konsekvenser.
För att klara standarden måste hela plaggets yta ha antistatiska egenskaper, inte bara vissa delar. Man testar bland annat ytresistans och hur mycket laddning som byggs upp.
Plagget måste behålla egenskaperna även efter många tvättar och vanligt slitage. Annars är det inte mycket till certifiering, eller hur?
Klass 2 och Klass 3 gäller för varningskläder med hög synlighet enligt EN ISO 20471. Ofta kombineras dessa med flamskydd, så man får både synlighet och skydd mot värme.
Klass 2 kräver minst 0,50 m² fluorescerande material och 0,13 m² retroreflekterande yta. Det räcker för jobb där trafiken inte är alltför intensiv.
Klass 3 är för de tuffaste miljöerna, där det behövs minst 0,80 m² fluorescerande material och 0,20 m² retroreflektiv yta. Det här är standarden för folk som jobbar nära tung trafik eller stora maskiner.
EN ISO 13688 är grundstandarden som gäller för alla skyddskläder och tar upp sådant som passform, komfort och märkning. Den kompletteras av mer specialiserade normer beroende på vilken risk det handlar om.
EN 61482 reglerar skydd mot elektriska ljusbågar och har två testmetoder: box-test (metod 1) och öppen ljusbågstest (metod 2). Man kollar hur bra materialet står emot elektriska urladdningar.
EN 14560 ger råd om hur man väljer, använder och tar hand om värme- och flamskyddskläder. Det är faktiskt rätt hjälpsamt när man ska hitta rätt nivå av skydd för sina arbetsförhållanden.
Det finns många olika typer av flamskyddade arbetskläder, anpassade för olika jobb och miljöer. Utbudet är brett: från enkla byxor och hängselbyxor till specialjackor och overaller som ger helkroppsskydd.
Flamskyddade byxor är basen i skyddsutrustningen för jobb där värme är en risk. De tillverkas ofta av behandlad bomull eller syntetfibrer som står emot både antändning och flamspridning.
Hängselbyxor täcker mer av kroppen, särskilt överdelen, vilket skyddar bättre mot gnistor och svetsloppor som kan falla ovanifrån.
Många byxor inom den här kategorin har förstärkningar på knän och bakfickor. Det gör dem mer hållbara, särskilt vid tuffa arbetsuppgifter.
Byxorna certifieras enligt EN ISO 11612 för värmeskydd och ibland även enligt EN ISO 11611 om de är avsedda för svetsarbete. Materialvalet påverkar både komfort och skyddsnivå, så det gäller att välja rätt för jobbet.
Jackor för flamskydd ser rätt olika ut beroende på vad de ska användas till och vilket väder som gäller. De enklaste modellerna är fokuserade på värmeskydd och rörelsefrihet, ofta för inomhusbruk.
Stretchjackor är lite av en favorit för många – de kombinerar flamskydd med elastiska material. Till exempel använder Flamestat stretchjacka specialbehandlade elastanfibrer som fortfarande skyddar även efter många tvättar.
Svetsjackor är en egen kategori, med extra tjocka material och förstärkta sömmar. De är byggda för att klara mer värme än vanliga jackor.
Vinterjackor med flamskydd har isolering som också måste vara flamresistent. Det är ett måste för utomhusarbete i kyla där det ändå finns värmerisker. Ingen vill frysa, men säkerheten får aldrig kompromissas.
Overaller täcker hela kroppen och eliminerar glipor mellan olika plagg. Det är särskilt viktigt vid ljusbågeolyckor, där el kan hitta minsta lilla öppning.
Tröjor och långärmade skjortor kan användas som mellanlager eller som enda skydd när riskerna inte är så stora. Flamskyddad bomull eller modacryl är vanliga materialval som ger komfort under långa arbetsdagar.
Underställ är det innersta skyddslagret och måste andas bra eftersom det ligger direkt mot huden. Merinoull och behandlad bomull är populära val, just för att de både skyddar och känns sköna.
Att bära flera lager flamskyddade plagg ökar den totala mängd energi kroppen kan stå emot innan det blir skador. Det är lite av en no-brainer, egentligen.
Vanliga myter om flamskydd Flamskydd används i många produkter för att fördröja eller hindra antändning. Diskussionen kring deras säkerhet, behov och funktion har dock lett till flera missuppfattningar. För att...
Jesper Adolfsson |
Vad är flamskyddade plagg? Flamskyddade plagg är arbetskläder som ska skydda bäraren mot värme, flammor och ljusbågar i riskfyllda miljöer. De tillverkas antingen av material som redan är flamskyddande, eller...
Jesper Adolfsson |
Vad är värmestress och dess varningssignaler? Värmestress kan dyka upp när kroppen inte klarar att hålla temperaturen i schack i varma miljöer. Det kan snabbt bli värre om man inte...
Jesper Adolfsson |
För att få ut max av flamskyddade arbetskläder gäller det att kombinera flera lager och använda certifierade plagg på rätt sätt. En smart sammansättning minimerar risken för brännskador vid kontakt med värme, flammor eller ljusbågar.
Flera lager flamskyddade plagg skyddar betydligt bättre än bara ett enda ytterplagg. Det innersta lagret ska vara flamskyddade underkläder som ligger direkt mot huden – vanliga syntetunderkläder kan smälta och göra mer skada än nytta vid värmeexponering.
Mittenskiktet består av flamskyddade tröjor eller andra mellanlager som ger extra isolering. Ytterst har du jackor eller overaller som är certifierade enligt EN ISO 11612.
Alla lager måste vara flamskyddade, annars kan icke-skyddande material skapa farliga situationer. Luftfickor mellan lagren hjälper till att isolera och sprida värmen över en större yta.
Plaggen får inte sitta för löst, för då minskar skyddet. Men ingen vill ju heller känna sig instängd – det gäller att hitta balansen.
Kroppsdelsskydd krävs utöver grundplagg:
Alla plagg måste vara certifierade enligt samma skyddsnivå. En enda svag länk räcker för att sätta hela säkerheten ur spel.
Kolla alltid så att varje del har giltig certifiering och funkar ihop med resten. Det är lätt att missa en detalj och plötsligt har man en farlig lucka.
Skyddsnivån ska matcha arbetsplatsens risker. Det finns olika miljöer och de kräver olika skyddsklasser enligt EN ISO 11612.
Ljusbågsarbete? Då behövs högre skyddsnivå än vid allmän värmeutsättning.
Vanliga bomullskläder under flamskyddade plagg är en klassiker bland misstagen. Det känns tryggt men bomull kan självantända vid höga temperaturer och förvärra brännskador.
Endast certifierade flamskyddade underkläder gäller, inget annat. Att bära för få lager är också riskabelt – ett tunt ytterplagg räcker inte mot intensiv värme.
Att blanda icke-certifierade plagg med skyddskläder är ingen bra idé. Det skapar svaga punkter och gör skyddet i stort sett meningslöst.
Andra kritiska fel inkluderar:
Det finns några etablerade varumärken som dominerar marknaden för flamskyddade arbetskläder. De har specialiserade produktlinjer och certifierade säkerhetslösningar.
Ledande tillverkare erbjuder olika teknologier och materialval. Det är rätt stor variation beroende på arbetsområde och vilka krav som gäller.
Blåkläder har en stor kollektion av flamskyddskläder. De kombinerar säkerhet med funktionalitet och känns faktiskt rätt smidiga att bära.
Deras multinormkläder är för folk som behöver rörliga plagg med flamskydd, synbarhet och vattentäthet. Det är mycket på en gång, men de har fått till det.
Produktegenskaper:
Blåkläder försöker verkligen att inte begränsa användaren. Plaggen är gjorda för att klara flera säkerhetsstandarder samtidigt, vilket behövs i miljöer där flera risker finns.
Deras flamskyddskläder testas noggrant. De använder certifierade material som håller skyddet även efter många tvättar och tuff användning.
Fristads har över 140 år på nacken och erbjuder flamskyddade lösningar via Flamestat-sortimentet. Där hittar man tekniskt avancerade plagg, till exempel Flamestat stretchjacka.
Den jackan kombinerar flexibilitet med flamskydd. Ganska smart, faktiskt.
Flamestat-teknologi:
Flamestat-plagg är certifierade enligt internationella standarder. Stretchjackan är populär där rörelse och skydd måste gå hand i hand, som inom petrokemisk industri och elarbeten.
De har också börjat satsa på hållbarhet med återvunna och ekologiska material i vissa plagg. Anpassningsbarhet är en del av filosofin – avtagbara fickor och modulära funktioner gör jobbet lite enklare.
MASCOT erbjuder flamsäkra arbetskläder certifierade enligt EN ISO 11612 och EN 14116. Produkterna är anpassade för specifika yrken och arbetsuppgifter.
Helly Hansen Workwear har specialiserat sig på flamskyddade kläder för extrema miljöer. Här finns offshore-kläder för oljeindustrin, marinspecialiserade plagg och väderskyddade alternativ med flamskydd.
Tingstad fokuserar på certifierade skyddskläder enligt EN ISO 11612. De har guider för olika yrken och flamskyddsplagg som passar.
Dessa tillverkare bidrar med nischprodukter och speciallösningar. Flera erbjuder också lagersystem – flera lager flamskyddade plagg för extra skydd i de mest riskfyllda miljöerna.
Korrekt skötsel av flamskyddade plagg är avgörande för att de ska fortsätta skydda som de ska. Regelbunden inspektion ser till att skadade kläder byts ut i tid.
Rätt underhåll förlänger livslängden och gör att man slipper obehagliga överraskningar.
Flamskyddade kläder med inbyggt skydd tål regelbunden tvätt utan att tappa funktionen. Tvätt tar bort smuts och lättantändliga partiklar som annars kan vara en risk.
Tvätttemperaturen bör alltid följa tillverkarens anvisningar, oftast mellan 40–60 grader. För varmt vatten kan sabba vissa material.
Tvättmedlet ska vara milt och utan optiska blekmedel. Blekmedel kan bryta ner fibrerna och förstöra skyddet.
Lufttorka plaggen om det går. Om du måste använda torktumlare, kör på låg temperatur för att inte skada materialet.
Strykjärn? Använd låg temperatur eller hoppa över det helt om tillverkaren säger så.
Byt ut flamskyddade plagg direkt om de har synliga skador. Hål, trasiga sömmar eller brännmärken är tecken på att det är dags.
CE-märkta skyddsplagg som skadats skyddar inte längre som de ska. De måste lagas professionellt med rätt material – annars är det bättre att kassera dem.
Laga aldrig med vanliga material. Det kan skapa svaga punkter och öka brandrisken.
Kolla extra noga på ytor som slits mycket, som knän, armbågar och axlar. De behöver ibland förstärkas.
Om materialet ändrar färg eller bleknar kan det vara ett tecken på att det börjar brytas ner. Värt att undersöka.
Förvaring är faktiskt viktigare än man tror. Kläderna ska ligga torrt och mörkt, borta från direkt solljus och värmekällor.
Kemisk exponering från lösningsmedel eller industrikemikalier kan förstöra skyddet. Om kläderna blir kontaminerade – tvätta direkt eller släng, beroende på vad de utsatts för.
En snabb inspektion innan användning gör stor skillnad. Kolla sömmar, dragkedjor och allmänt skick – det tar bara någon minut.
Om du roterar mellan flera plagg slits de inte lika snabbt. Det förlänger garderobens totala livslängd.
Att dokumentera köpdatum och användning hjälper faktiskt att hålla koll på när det är dags att byta ut kläderna.
Flamskyddade arbetskläder måste uppfylla vissa certifieringsstandarder som EN ISO 11612 och EN ISO 11611. Annars kan man inte lita på att de skyddar mot värme, flammor och ljusbågar.
Korrekt underhåll och regelbundet byte är avgörande för att plaggen ska fortsätta skydda i riskfyllda miljöer.
Flamskyddade arbetskläder ska vara certifierade enligt EN ISO 11612 för skydd mot värme och flammor. Den standarden ställer minimikrav på prestanda hos flamresistenta tyger.
För svetsarbete krävs EN ISO 11611. Den standarden gäller för skydd mot kortvarig brand och stänk av smält metall.
Arbetskläder i explosionsfarliga miljöer bör även uppfylla ATEX-direktiven. EN ISO 14116 reglerar flamspridningsegenskaper för material med begränsad flamspridning.
Tvätta alltid enligt tillverkarens instruktioner. Ofta betyder det högst 60 grader och milt tvättmedel utan blekning.
Kemtvätt och mjukmedel är dåliga nyheter – de kan förstöra flamskyddet. Lufttorka eller torktumla på låg temperatur om det måste till.
Inspektera plaggen regelbundet. Om de är skadade, slitna eller har tappat skyddet, ta dem ur bruk direkt och ersätt med nya.
Petrokemiska industrier kräver flamskyddade kläder. Det handlar om risken för brandfarliga ämnen och gaser som kan skapa riktigt farliga situationer.
El- och kraftindustrier använder också dessa plagg. Skydd mot ljusbågar och elektriska urladdningar är ju inget man vill chansa med.
Svetsare och metallarbetare behöver flamskyddskläder. Det är stänk av smält metall och svetsloppor som kan orsaka skador.
Oljeindustrin och raffinaderier ställer höga krav på flamskydd. Explosionsrisker och kemisk exponering är vardag där.
Brandkår och räddningstjänst använder specialiserade flamskyddskläder. De är ute i direkt brandbekämpning, så det är förstås ett måste.
Industrier som hanterar farligt gods och kemikalier kräver också flamresistenta arbetskläder. Det är helt enkelt en fråga om säkerhet.
Hur ofta kläderna behöver bytas beror på hur mycket de används och vilken miljö det rör sig om. Typen av flamskyddsbehandling spelar också in.
Inherenta flamskyddade material håller oftast längre än behandlade tyger. Det är något att ha i bakhuvudet när man väljer plagg.
Plagg ska bytas ut vid synliga skador eller efter ett visst antal tvättar, enligt tillverkarens rekommendationer. Ofta brukar det handla om 50–100 tvättcykler för behandlade material.
Har arbetskläderna utsatts för kemikalier eller extrem värme? Då är det dags att byta direkt.
Flamskyddskläder skyddar mot kortvarig exponering för värme och flammor. Det gäller upp till vissa temperaturer och tidsperioder.
Standard EN ISO 11612 sätter ramarna för skyddsnivåerna, från A1 till A2 för flamspridning och B1 till C4 för värme. Det är lite tekniskt, men ändå bra att känna till.
Skyddstiden varierar – ibland handlar det om sekunder, ibland minuter. Det beror på hur intensiv värmeexponeringen är.
Vid temperaturer under 400 grader brukar certifierade kläder räcka för de flesta industriella jobb. Men vid längre exponering eller högre temperaturer, då behövs mer skydd för huvud, händer och fötter.
Flamskyddskläder förhindrar att materialet antänds. Men ärligt talat, de ersätter inte andra säkerhetsåtgärder i farliga miljöer.
Inherenta flamskyddade fibrer har naturliga flamresistenta egenskaper som inte kan tvättas bort. Nomex, Kevlar och modakryl är exempel på sådana material och de behåller sitt skydd under hela plaggets livslängd.
Behandlade bomulls- och polyestertyger får sina flamskyddande egenskaper genom kemisk behandling. De är ofta mer prisvärda, men risken finns att skyddet försämras efter många tvättar.
Multinormmaterial kombinerar flamskydd med andra egenskaper, som antistatisk behandling eller kemikalieresistens. Dessutom kan de ha varselreflexer, så man får flera skydd i ett och samma plagg.
Informationen på denna sida är endast avsedd som allmän vägledning och ersätter inte tillverkarens instruktioner eller gällande föreskrifter. Workwise garanterar inte att innehållet är korrekt, fullständigt eller aktuellt och ansvarar inte för beslut eller åtgärder som vidtas baserat på denna information. Följ alltid aktuella standarder och tillverkarens anvisningar.